Skillnad mellan versioner av "Hymenolepis nana"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 1: Rad 1:
 +
'''Huvudartikel, publicerad september 2011. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.'''
 +
-------------
 +
''Till innehållförteckningen för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''
 +
--------
 
[[Fil:H nana adultF. cdc.jpg|thumb|1000px|left''|H. nana'', vuxna maskar. ''Foto:CDC via Wikimedia Commons'']]     
 
[[Fil:H nana adultF. cdc.jpg|thumb|1000px|left''|H. nana'', vuxna maskar. ''Foto:CDC via Wikimedia Commons'']]     
  

Versionen från 15 september 2011 kl. 16.02

Huvudartikel, publicerad september 2011. Texten är preliminär, ännu ej beslutad genom konsensusförfarande.


Till innehållförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik


H. nana, vuxna maskar. Foto:CDC via Wikimedia Commons

Hymenolepis nana (dvärgbinnikemask)

Smittämne

H. nana är en liten bandmask som lever i människans tunntarm. Den är 15 – 40 mm lång och består av ca 200 segment, 0,22 mm x 0,85 mm. I uterus formas en säck med 80 – 200 ägg. Segmenten bryts ofta av och fria ägg ses i feces.

Livscykel

H. nana är den enda bandmasken som inte kräver en mellanvärd. Människan är den huvudsakliga värden till masken, men den kan också infektera gnagare och hund. Efter oral infektion med ägg frigörs larven som penetrerar tarmvilli med hjälp av hakar. Larven utvecklas till en cysticercoid som efter 4 - 5 dagar återvänder till tarmkanalen. Utveckling till en könsmogen bandmask tar ca 14 dagar. Den adulta bandmasken lever endast några månader. Ägg återfinns i feces ca 30 dagar efter infektion.

Symtom och klinisk bild

I de flesta fall är infektionen asymtomatisk. En kraftig infektion, med mer än 1000 maskar kan orsaka svaghet, huvudvärk, anorexi, buksmärtor och diarré. Dessa symtom beror troligtvis på intoxikation orsakad av maskprodukter eller en allergisk reaktion. Autoinfektion är vanligt, vilket gör att infektionen kan kvarstå i många år. Eosinofili kan förekomma.

Epidemiologi

Bland bandmaskinfektioner är H. nana vanligast och har en global spridning. H. nana är mer vanlig hos barn än vuxna och förekommer särskilt hos barn som vistas på institutioner såsom barnhem. I naturen överlever äggen i högst 11 dagar och förstörs av hög temperatur eller uttorkning. Bandmasken kan också utvecklas till ett larvstadium i insekter, som i sin tur är infektiösa för människor om de sväljs. Troligen kan också gnagare vara en reservoar för den humana arten.

Provtagning och transport

Provmaterial

Fecesprov

Provtagningsföreskrifter

Se provtagningsanvisningar

Förvaring/transport

Inga speciella krav

Laboratoriediagnostik

Allmänt

Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Prov bör tas tidigast 1 månad efter trolig infektion.

Referensmetod

Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/ethylacetatkoncentrering (metodbeskrivning PAR01).

Avläsningskriterier

H. nana-Ägg. Foto: Georgia Dept. Publ. Health via Wikimedia Commons

H. nana-äggen är runda eller ovala, har tunn vägg och mäter 30 – 47 µm. Äggen innehåller en larv försedd med hakar och har en tråd- liknande struktur.

Kvalitetssäkring

Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.

Svarsrutiner

Inga maskägg påvisade/Ägg av Hymenolepis nana påvisade

Laboratorierapportering

Infektion med Hymenolepis nana är inte anmälningspliktig.

Litteraturhänvisningar

  • Raether, W. And Hänel, H. (2003). Epidemiology, clinical manifestations and diagnosis of zoonotic cestode infections: an update. Parasitol. Res. 91:412-438.