Kvantitativ urinodling-hög rutinnivå (Nivå 2)

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Version från den 23 oktober 2009 kl. 14.52 av Magnus Thore (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000'' ---- == Kvantitativ urinodling - Nivå 2 - Hög rutinnivå == ==…')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000


Kvantitativ urinodling - Nivå 2 - Hög rutinnivå

Metodbeskrivning

Nedanstående metod har fastställts som hög rutinnivå. Blodagar i kombination med ett differentierande medium bör ingå i odlingsmetoden. Flera skäl kan anges för detta: blodagar kan utgöra referensmedium för kvantifiering, större möjligheter att upptäcka fel vid utodling, förbättrad isolering av grampositiva bakterier samt snabbare och säkrare presumtiv identifiering av isolerade arter.


Substrat

  • CLED-agar (för kontrollstammar se Bilaga 1)
  • Blodagar

Inokulering: 10 respektive 1 μL inokuleras med plastögla på blod- och CLED-agar. Inokulatet sprids på samma sätt som tidigare beskrivits, sid. 57.

Det lägre inokulatet på CLED-agar underlättar identifiering av blandflora vid höga bakterietal.

  • Inkubering och avläsning
    • CLED-agar 35-37 °C, aerobt, 1+1 dygn
    • Blodagar 35-37 °C, CO2, 1+1 dygn

Klart positiva och klart negativa fynd ( 10e8 CFU/L av primärpatogener resp. ingen växt) kan svaras efter 1 dygns inkubering. Kolonimorfologin utvecklas väsentligt efter ytterligare 1 dygns inkubering. Härigenom underlättas identifiering av blandflora som kan innehålla resistentare arter eller varianter. Joho (1995) angav en ökning av isoleringsfrekvensen med 8-10 % efter 2 dygn jämfört med 1 dygn.

Blodagar inkuberad i CO2 under 2 dygn underlättar diagnostik av långsamväxande bakterier, framför allt grampositiva. Eftersom dessa ofta förekommer i genitalfloran underlättas identifiering av provtagningskontamination, d.v.s. specificiteten ökas.


Alternativa medier till CLED-agar

Det finns flera alternativa medier till CLED-agar som enligt de prövningar som gjorts torde ge relativt likvärdiga diagnostiska prestanda då de används tillsammans med blodagar (Clarridge 1998).

De nya kromogena medier som är avsedda för urinodling kan också användas i stället för CLED-agar . Dessa medger direkt presumtiv identifiering av E. coli, Proteus/Morganella/Providencia och enterokocker. På vissa fabrikat kan också S. saprophyticus identifieras presumtivt. Specificiteten för identifiering av E. coli, P mirabilis och enterokocker direkt med reaktion på kromogen agar var hög (100 %, 100 % resp. 99 %).

För alla fabrikat rekommenderas inkubering aerobt, 35-37 °C.

Utvärdering av kromogena substrat

Fyra olika homogena medier (Chromagar (BBL), CPS id2 (BioMerieux), Chromogenic Urinary Tract Infection (UTI) Medium (Oxoid), CHROMagar (ILS)) prövades gemensamt på Huddinge sjukhus och Karolinska sjukhuset. Som referensmedier användes blodagar, MacConkey och CLED. Inokulatet var 1 μL på alla medier. Alla medier inkuberades aerobt. 600 prov odlades på vardera laboratoriet, 424 prov bedömdes som positiva. 210 E. coli, 82 enterokocker, 32 K pneumoniae, 16 P aeruginosa, 14 K oxytoca, 12 GBS, 12 jästsvamp, 10 KNS, 9 P mirabilis, 4 E. cloacae och 3 C. freundii isolerades. Av övriga arter förekom endast enstaka isolat.

3-4 % av E. coli isolerades ej på de kromogena medierna, 2-3 % av E. coli hade avvikande utseende. Mellan 1 och 5 % av enterokockerna växte ej på de homogena medierna. Ett isolat av totalt 32 K pneumoniae växte ej på tre av de kromogena medierna, vilket också gällde ett av 16 P aeruginosa. Mellan 1 och 3 av jästsvampsisolaten (totalt 12) växte ej på de kromogena mediema. För övrigt noterades att en av fyra E. cloacae och två av tre C. freundii hade avvikande utseende på två resp. tre av de kromogena medierna.

Sammanfattningsvis kan sägas att de homogena agartyperna kan ersätta CLED och att de underlättar upptäckt av blandkultur. De kan inte användas som ensamt odlingsmedium då vissa isolat ej växer fram; detta gäller särskilt grampositiva isolat och jästsvamp.