Provhantering på laboratoriet-svamp

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner



Provhantering i laboratoriet

Som regel bör direktmikroskopi och odling utföras på alla prov, som kommer till laboratoriet. Mikroskopering ger snabb information, ofta är en preliminär diagnos möjlig, vilket är av särskild betydelse för den immundefekta patienten. En snabb diagnos med åtföljande kirurgisk resektion och aggressiv antimykotikaterapi kan vara livräddande t.ex. vid invasiv Aspergillos. Fyndet av vissa svampelement vid mikroskopering kan också väcka misstanke om specifika svampinfektioner och medföra tillägg av specialsubstrat vid odlingen. Olika färgningsmetoder (Tabell 6) underlättar fynd av svampelement i mikroskopet. Påvisande av kryptokocker i likvor och Histoplasma capsulatum i blod och benmärg är diagnostiska. Hyfer med septa och högst 45 graders förgrening förekommer vid infektion med Aspergillus-arter men även vid andra askomycetmögel. Breda, icke septerade hyfer, som grenar sig rätvinkligt och med lite vågaktiga cellväggar kan tyda på zygomyceter, vilket kan möjliggöra snabb diagnos av en akut fulminant infektion hos diabetespatienter i acidos. I odlingar där t.ex Rhizopus eller Mucor påvisas kan det vara svårt att avgöra om det rör sig om en kontaminant eller en patogen. Ett positivt direktpreparat är då ett stöd för att det rör sig om infektion.

Negativ direktmikroskopi utesluter aldrig en svampinfektion. Känsligheten varierar beroende på anatomisk lokalisation, antalet organismer, typ av svamp och provmaterial. Falskt positiva resultat kan förekomma för orutinerade avläsare varför svårtydda fynd bör bedömas av mer än en undersökare. Lyserade lymfocyter i en tuschpreparation med likvor har tolkats som kryptokocker och fettdroppar har tolkats som knoppande jästceller. Andra felkällor är bomullstrådar, hårstrån och utfällning av kolesterolkristaller mellan stratum corneumcellerna (“mosaiksvamp”). Eventuellt kan svårtolkade preparat undersökas med en alternativ metod. En falskt positiv direktundersökning är vanligen mer skadlig än en falskt negativ. Å andra sidan förekommer det att säkra svamphyfer t.ex. i en nagel inte ger någon växt vid odling, d.v.s. en falskt negativ odling snarare än falskt positiv direktmikroskopi.


Några svamparter kan, åtminstone preliminärt, identifieras i ett direktpreparat. Vissa karakteristiska svampformer har sammanställts i Tabell 7.


Tabell 6

Svamptabell6a.jpg
Svamptabell6b.jpg


Tabell 7

Svamptabell7a.jpg
Svamptabell7ba.jpg