Angiostrongylus spp.

(Omdirigerad frÄn Angiostrongylus cantonensis)
Hoppa till: navigering, sök

Huvudartikel, publicerad september 2011.


Till innehÄllsförteckning för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik.


Angiostrongylus cantonensis, A. costaricensis

SmittÀmne

Angiostrongylus Àr en nematod hos rÄttor. Sporadiska infektioner hos mÀnniska resulterar i eosinofil meningit (A. cantonensis) eller tarminfektion (A. costaricensis).

Livscykel

Ägg frĂ„n vuxna maskar hos rĂ„ttan klĂ€cks och larver utsöndras med feces. Larverna tas upp av sniglar/snĂ€ckor och utvecklas till ett infektiöst larvstadium. MĂ€nniskan blir infekterad efter intag av smittade, otillrĂ€ckligt kokta sniglar/snĂ€ckor (bĂ„de land- och sötvattenlevande) eller krabbor och sötvattenrĂ€kor (transportvĂ€rdar). Möjligen kan infektion ocksĂ„ ske via frukt, grönsaker eller vatten som Ă€r kontaminerade med larver. Hos mĂ€nniska penetrerar A. cantonensis-larverna tarmvĂ€ggen och vandrar via lever, lungor till hjĂ€rnan och/eller ögon. A. costaricensis-larver stannar i tarmen och mognar dĂ€r till vuxna maskar.

Symtom och klinisk bild

Symtomen Àr oftast milda och prognosen för de flesta patienter med Angiostrongylus-infektion Àr god. Inkubationstid och symtom varierar beroende pÄ parasitbörda. Magont, nekrotiska förÀndringar och eosinofila infiltrat runt Àggen och larverna i tarmen ses vid infektion med A. costaricensis. Eosinofilin Àr hög. Enterit, illamÄende och feber kan uppstÄ i samband med att A. cantonensis invaderar tarmvÀggen. Hosta kan förekomma vid maskens passage genom luftvÀgar. HuvudvÀrk Àr det vanligaste symtomet nÀr hjÀrnan angrips. Blödningar och infiltration av lymfocyter och eosinofila blodkroppar ses i hjÀrnhinnor. Synrubbningar kan förekomma vid ögoninfektion.

Epidemiologi

A. cantonensis förekommer i tropiska och subtropiska regioner i Asien, Australien, Karibien samt Stillahavsöarna. A. costaricensis finns i Central- och Sydamerika och Mexiko. Angistrongyloidos Ă€r en sĂ€llsynt infektion. Ca 3 000 fall finns rapporterade, de flesta frĂ„n FjĂ€rran Östern, dĂ€r mindre utbrott av A. cantonensis-infektioner förekommer. Humana infektioner Ă€r förknippade med matkulturer dĂ€r intag av rĂ„tt kött frĂ„n skaldjur och sniglar Ă€r vanlig. Expansion av gnagare och ökande geografisk spridning av sniglar, som fungerar som mellanvĂ€rd för maskar, har medfört att humana fall av eosinofil meningit rapporteras ocksĂ„ frĂ„n Afrika och USA.

Provtagning och transport

Provmaterial

Serum, cerebrospinalvÀtska för A. cantonensis

Histologiska snitt frÄn tarmvÀvnad för A. costaricensis

Provtagning

Se provtagningsföreskrifter

Förvaring/transport

Serum och cerebrospinalvÀtska kan förvaras i kylskÄpstemperatur.

Laboratoriediagnostik

AllmÀnt

A. cantonensis

Trots att pĂ„visning av larver eller omogna maskar i cerebrospinalvĂ€tska kallas för ”gold standard” för laboratoriediagnostik av eosinofil meningit, har metoden lĂ„g kĂ€nslighet och utförs sĂ€llan. Larver och unga maskar kan pĂ„trĂ€ffas i cerebrospinalvĂ€tska i cirka 10 % av fallen. Laboratoriediagnostik för A. cantonensis Ă€r baserad pĂ„ antikroppspĂ„visning. Metoden utförs endast vid specialiserade laboratorier. Sensitivitet och specificitet av serologiska tester Ă€r högre för serum Ă€n för cerebrospinalvĂ€tska. Analys av sputum eller feces avseende förekomst av larver saknar diagnostisk betydelse.

A. costaricensis

Laboratoriediagnostik av A. costaricensis-infektioner görs mikroskopiskt genom att pÄvisa Àgg och larver i histologiska snitt frÄn tarmvÀvnad. Feces mikroskopi saknar diagnostisk betydelse eftersom A. costaricensis-Àgg inte utsöndras i feces.

Referensmetod

A. cantonensis: PĂ„visning av antikroppar med WB

A. costaricensis: PÄvisning av Àgg och larver - i histologiska snitt frÄn tarmvÀvnad.

Övriga diagnostiska metoder

  • ELISA med renade A. cantonensis-antigener eller utsöndrade maskprodukter (E-S produkter) har testats med lovande resultat.
  • UtvĂ€rderade serologiska tester för A. costaricensis-infektioner saknas för nĂ€rvarande. ELISA baserad pĂ„ korsreaktioner med A. cantonensis (med kĂ€nslighet pĂ„ 88 % och specificitet pĂ„ 79 %) samt immunfluorescenstest med A. costaricensis-Ă€gg som antigen (med kĂ€nslighet pĂ„ 94 % och sensitivitet pĂ„ 85 %) har testats.
  • MolekylĂ€ra metoder för diagnostik av infektioner med bĂ„da Angiostrongylus-arter Ă€r under utveckling.

Laboratorierapportering

Infektioner med Angiostrongylus spp. Àr inte anmÀlningspliktiga enligt smittskyddslagen.

LitteraturhÀnvisningar

  • Eamsobhana P, Yong HS. Immunological diagnosis of human angiostrongyliasis due to Angiostrongylus cantonensis (Nematoda: Angiostrongylidae). Int J Infect Dis. 2009;13(4):425-31.
  • Ramirez-Avila L, Slome S, Schuster FL, Gavali S, Schantz PM, Sejvar J, Glaser CA. Eosinophilic meningitis due to Angiostrongylus and Gnathostoma species. Clin Infect Dis. 2009; 48(3):322-7.
  • Wang QP, Wu ZD, Wei J, Owen RL, Lun ZR. Human Angiostrongylus cantonensis: an update. Eur J Clin Microbiol Infect Dis. 2012 Apr;31(4):389-95.
  • Morassutti AL, Levert K, Pinto PM, da Silva AJ, Wilkins P, Graeff-Teixeira C. Characterization of Angiostrongylus cantonensis excretory-secretory proteins aspotential diagnostic targets. Exp Parasitol. 2012 Jan;130(1):26-31.
  • Abrahams-Sandi E, MesĂ©n-RamĂ­rez P, Suarez-ChacĂłn D, FernĂĄndez-Quesada K. An indirect immunofluorescence antibody test employing whole eggs as the antigen for the diagnosis of abdominal angiostrongyliasis. Mem Inst Oswaldo Cruz. 2011 Jun;106(4):390-3.
  • Ben R, Rodrigues R, Agostini AA, Graeff-Teixeira C. Use of heterologous antigens for the immunodiagnosis of abdominal angiostrongyliasis by an enzyme-linked immunosorbent assay. Mem Inst Oswaldo Cruz. 2010 Nov;105(7):914-7.