Etiologi vid akut gastroenterit i Sverige

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002


Etiologi vid akut gastroenterit i Sverige

Studier avseende incidens av tarminfektioner i industrialiserade lÀnder Àr sparsamma. Man har berÀknat att det i USA intrÀffar 200 - 375 miljoner diarréepisoder per Är med 73 miljoner lÀkarbesök, 1,8 miljoner sjukhusvÄrdade och 3 100 dödsfall (Guerrant et al.). TvÄ rapporter frÄn England [Tabell 3] och NederlÀnderna [Tabell 4] med data frÄn patienter som sökt allmÀnlÀkare för infektiös diarré visar en incidens pÄ 33 respektive 8 fall per 1000 personÄr (Wheeler et al. / de Wit et al.).

Fecestabell3och4.jpg


I en nyligen genomförd studie frĂ„n Uppsala kommun [Tabell 5] undersöktes födoĂ€mnesrelaterade diarrĂ©episoder under ett Ă„r (Lindqvist et al.). Av 268 anmĂ€lda incidenter var 68 % enskilda fall och 32 % utbrott inkluderande 2 - 93 personer. Med hĂ€nsyn tagen till en betydande underrapportering uppskattades incidensen till 38 episoder/1000 invĂ„nare/Ă„r. Antalet sjukskrivna uppgick till 79 % och 6 % krĂ€vde sjukhusvĂ„rd.

Fecestabell5.jpg


I en undersökning av 676 gastroenteritutbrott under Ă„ren 1994 - 1998 pĂ„visades calicivirus i 60 % (Hedlund et al.). Sjukhus och sjukhem svarade för 50 % respektive 26 % av alla utbrott med fynd av calicivirus. Högsta detektionsfrekvensen av calicivirus fann man i födoĂ€mnesrelaterade utbrott, 72 %.

Etiologin till samhĂ€llsförvĂ€rvad diarrĂ© i Sverige Ă€r ofullstĂ€ndigt kĂ€nd. De studier som gjorts inkluderar vanligen endast patienter som sökt infektionsklinik (Uhnoo et. al./Svanteson et. al.). I en studie frĂ„n infektionskliniken pĂ„ Huddinge Universitetssjukhus, omfattande 851 patienter, pĂ„visades en enteropatogen i 55 % av fallen och 15 % av friska kontroller (Svenungsson et al.). Hos patienter med akut diarrĂ© (≀ 1 vecka) och efter utlandsvistelse pĂ„visades en patogen i 65 %. Virus, bakterier och protozoer pĂ„visades i 9 %, 42 %, och 8 % och Campylobacter species och C. difficile var de vanligaste fynden (Tabell 6). Mer Ă€n en patogen sĂ„gs hos 10 % av patienterna. Trots extensiv utredning var det diagnosiska utfallet sĂ„ledes relativt lĂ„gt. Flera faktorer kan pĂ„verka den diagnostiska sĂ€kerheten, t.ex. optimal provtagning, tid för provtagning i relation till symtomdebut, antal prover, kĂ€nslighet i diagnostiken, "okĂ€nda" agens, icke infektiös diarrĂ© och antibiotikabehandling.

Undersökningar talar för att det diagnostiska utfallet avseende bakterier och protozoer sjunker med 5 - 20 % om endast ett fecesprov tas jĂ€mfört med tvĂ„ till tre prover (Svenungsson et al.).

Fecestabell6.jpg

REFERENSER

  • Guerrant RL, van Gilder TV, Steiner TS, et al. Practice guidelines for the management of infectious diarrhea. Clin Infect Dis 2001;32:331-350.
  • Wheeler JG, Sethi D, Cowden JM, et al. Study of infectious intestinal disease in England: rates in the community, presenting to general practice, and reported to national surveillance. BMJ 1999;318:1046-1050.
  • de Wit MAS, Koopmans MPG, Kortbeek LM, et al. Gastroenteritis in sentinel general practices, the Netherlands Emerg Infect Dis 2001;7:82-91.
  • Lindqvist R, Andersson Y, LindbĂ€ck J, et al. A one-year study of foodborne illnesses in the municipality of Uppsala, Sweden. Emerg Infect Dis 2001;3:588-592.
  • Hedlund KO, Rubilar-Abreu E, Svensson L. Epidemiology of calicivirus infections in Sweden, 1994-1998. J Infect Dis 2000;181 (Suppl 2):275-280.
  • Uhnoo I, Wadell G, Svensson L, et al. Aetiology and epidemiology of acute gastroenteritis in Swedish children. J Infect 1986;13:73-89.
  • Svanteson B, ThorĂ©n A, Castor B, et al. Acute diarrhoea in adults: Aetiology, clinical appearance and therapeutic aspects. Scand J Infect Dis 1988;20:303-314.
  • Svenungsson B, Lagergren Å, Ekwall E, et al. Enteropathogens in adult patients with diarrhea and healthy control subjects: A 1-year prospective study in a Swedish clinic for infectious diseases. Clin Infect Dis 2000;30:770-778.