Förord, parasitologisk diagnostik

Hoppa till: navigering, sök

Huvudartikel, publicerad april 2012.


Till innehÄllsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik


Förord

Denna volym om parasitologisk diagnostik i serien om referensmetodik Àr utarbetad av en arbetsgrupp vid SMI. Skriftserien Àr ett samarbetsprojekt mellan Föreningen för medicinsk mikrobiologi vid Svenska LÀkaresÀllskapet och Smittskyddsinstitutet. Volymen omfattar beskrivningar av protozoer och maskar, som kan orsaka infektioner hos mÀnniska. Volymen Àr inriktad pÄ laboratoriediagnostik med sÀrskilt fokus pÄ referensmetodik. De olika parasiterna presenteras dÀrför endast med korta beskrivningar av biologi, symtom och epidemiologi. Litteraturlistor i slutet av varje kapitel Àr tÀnkta som ytterligare lÀsning och fördjupning för intresserade lÀsare.

MĂ„lgruppen Ă€r personal som arbetar med parasitologisk diagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier och klinisk diagnostik inom sjukvĂ„rden i Sverige. Referensmetodik inom parasitologi Ă€r ett svĂ„rdefinierat begrepp eftersom det ofta saknas vedertagna ”gold standard”-metoder. Parasitologisk diagnostik utförs med mikroskopi för pĂ„visning av parasiter i provmaterial eller med serologiska och numera ocksĂ„ molekylĂ€ra tekniker för pĂ„visning av antikroppar eller parasit-DNA. Mikroskopisk undersökning av feces samt malariadiagnostik Ă€r de undersökningar som oftast utförs vid parasitologiska laboratorier i Sverige. Volymen innehĂ„ller detaljerade beskrivningar av etablerade metoder som bör kunna utföras pĂ„ flesta mikrobiologiska laboratorier i landet. För att ge en helhetsbild av olika diagnostiska möjligheter finns Ă€ven information om ett antal alternativa tester förutom de rekommenderade metoderna.

Vissa parasitologiska undersökningar, sĂ€rskilt de som görs med serologiska metoder representerar ofta fĂ„talsdiagnostik vilket gör det svĂ„rt att kvalitetssĂ€kra tester och att bibehĂ„lla kompetens. BegrĂ€nsad tillgĂ„ng till parasitantigener, antikroppar och standardiserade kommersiella kit medför att en del analyser bara görs vid specialiserade laboratorier som har utarbetat ”in house”-metoder eller att provmaterial skickas utomlands för undersökning. SMI har samarbete med parasitologiska laboratorier i andra lĂ€nder och kan förmedla kontakter och/eller skicka material för analyser som inte utförs i Sverige.

Tack till alla som har bidragit till innehÄllet.


Stockholm, den 30 mars 2012


Arbetsgrupp vid SMI

Tidigare och nuvarande medlemmar:

  • Antonio Barragan
  • Silvia Botero Kleiven
  • Marianne Lebbad
  • Ewert Linder
  • Johan Lindh
  • Inger Ljungström
  • Cecilia Thors
  • Jadwiga Winiecka Krusnell

Texter granskades och referensbehandlades av:

  • Anna FĂ€rnert, Infektionskliniken, KS Solna, Stockholm
  • Urban Hellgren, Infektionskliniken, KS Huddinge, Stockholm
  • Medlemmar av Svenska lĂ€karesĂ€llskapets Referensgrupp för parasitologi:
  • Jonas BlĂ€ckberg, Lunds Universitetssjukhus
  • Silvia Botero Kleiven, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna
  • Teodor Capraru, Sektionen för Parasitologi, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm
  • Bo Claesson, Infektionskliniken och Parasitlab, Bakt Lab Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
  • Lillemor Karlsson, Klinisk Mikrobiologiska Laboratoriet, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm
  • Marianne Lebbad, Avd. för diagnostik och vaccin, Smittskyddsinstitutet, Solna
  • Ulf Törnebladh, Enheten för Effekt och SĂ€kerhet, LĂ€kemedelsverket, Uppsala
  • Jessica Ögren, Mikrobiologen, LĂ€nssjukhuset Ryhov, Jönköping

Texterna diskuterades pÄ konsensusmöte den 12 juni 2012.