Infektioner med trÄdsvampar

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner


Svampinfektioner och deras epidemiologi

Traditionellt har de geografiskt begrÀnsade sjukdomarna orsakade av dimorfa svampar fÄngat den största uppmÀrksamheten. Det rör sig mestadels om i naturen saprofytiska organismer, som vÀxer i mögelfas pÄ stÀllen, dÀr klimatiska förutsÀttningar som pH, fuktighet, temperatur m.m. Àr gynnsamma. Smitta sker vanligen genom inhalation av konidier (sporer) medan inokulation förekommer, sÀrskilt vid sporotrikos. Dessa dimorfa svampar Àndrar helt metabolism och morfologi nÀr de in vivo angriper vÀrdorganismen. Flera Àr hemmahörande i den vÀstra hemisfÀren dÀr de olika sjukdomarna förekommer i karakteristiska, endemiska utbredningsomrÄden.

Enstaka inhemska fall av kryptokockos och nÄgot fler importfall diagnostiseras Ärligen i Sverige. Enstaka fall av histoplasmos och coccidioidomykos, alltid importfall, har förekommit under senare Är. NÄgra fÄ fall av penicillios, smittade i Thailand, har diagnostiserats i samband med AIDS. SÄvitt kÀnt har ingen blastomykos eller sporotrikos noterats i Sverige.

Infektioner med trÄdsvampar (dermatofyter och andra mögel)

Dermatofytos

Dermatofytoser förekommer i de flesta lĂ€nder (Tabell 4). Man skiljer mellan antropofila (enbart förekommande hos mĂ€nniska), zoofila (huvudsakligen hos djur) och geofila (förekommer i jord) dermatofyter. T. rubrum Ă€r den i sĂ€rklass vanligaste dermatofyten i Sverige. Endemiska arter Ă€r t.ex. T. soudanense (Afrika), M. ferrugineum (norra Kina, Korea, Japan), T. concentricum (Indonesien). I samband med importfall kan anhopningar förekomma. Diagnostiserade fall av tinea capitis med T. violaceum har ökat, under senare Ă„r, bland barn med anknytning till Afrikas horn. Utbrott av T. tonsurans har förekommit bland brottare. Även begrĂ€nsade utbrott av T. soudanense och Microsporum audouinii har förekommit.

Svamptabell4.jpg

Annan mögelinfektion

Aspergillos

De vanligaste humanpatogena möglen finns i slĂ€ktet Aspergillus, som omfattar ca 900 arter. A. fumigatus Ă€r utan konkurrens det mest frekventa opportunistiska möglet i Sverige. Andra vanliga arter Ă€r A. flavus, A. niger och A. terreus. Aspergillus-konidier (“sporer”) finns spridda över hela jordytan, t.o.m. i Sahara och pĂ„ inlandsisen, men förekommer rikligare i samband med ruttnande vegetation. Svampens konidier Ă€r vanliga i atmosfĂ€ren. Ombyggnader pĂ„ sjukhus brukar öka mĂ€ngden sporer i luft vilket kan ge upphov till djupa Aspergillus-infektioner hos immundefekta patienter. Vissa livsmedel som t.ex. svartpeppar kan innehĂ„lla stora mĂ€ngder Aspergillus.

Kolonisation kan uppstÄ i lungorna om det finns preformerade hÄlrum t.ex. efter tbc, varvid en rund boll av Aspergillus-hyfer, som kallas aspergillom, kan fylla ut kavernen. SÄdan kolonisation kan orsaka akut eller kronisk lungsjukdom och hos gravt immundefekta invasiv generaliserad aspergillos.

SÀllsynt kan aspergillom ocksÄ bildas i andra hÄlrum som sinus eller urinblÄsa.

Iatrogen aspergillos kan uppstÄ after inlÀgg av implantat i samband med operationer i hjÀrta, CNS och skelett.


Fusarios och Scedosporios

Dessa Àr ovanliga i Sverige som orsak till invasiva infektioner. Fusarium Àr som mögelinfektion avvikande genom att inte sÀllan ge positiva blododlingar och multipla petekiala hÀrdar i huden. Scedosporium (teleomorf Pseudallescheria) kan utgÄ frÄn en kronisk otit och vÀxa vidare genom skallbasen. BÄda infektionerna Àr mycket svÄrbehandlade.

Zygomykos (Mukormykos)

Flera arter av Rhizopus, Rhizomucor, Mucor respektive Absidia Àr inblandade men symtomen, patologin och histopatologin Àr likartade oavsett den specifika etiologin.


Sjukdomsbilden Àr oftast en snabbt progredierande infektion hos en patient med nedsatt immunförsvar. Infektionen kan börja i sinus och vÀxa vidare till orbita och hjÀrna men Àven lungor, gastrointestinalkanal, hud och andra organsystem kan angripas. Svampen invaderar frÀmst artÀrer, vilket ger upphov till embolisering och nekroser.

En vanlig predisponerande faktor Àr ketoacidotisk diabetes, dÄ en snabb dödlig utgÄng brukar följa. Andra predisponerande faktorer Àr undernÀring hos barn, svÄr brÀnnskada, lymfom, leukemi, immunsuppressiv terapi, cytotoxiska droger och kortikosteroider. Kirurgi eller trauma, som förstör naturliga barriÀrer disponerar ocksÄ för infektionen. Nosokomiala infektioner har uppstÄtt i samband med injektioner, intravenös terapi, hemodialys och kontaminerade elastiska bindor.