LaboratoriesÀkerhet och smittskyddslagen-svamp

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner


Artikeln reviderad januari 2010


LaboratoriesÀkerhet och smittskyddslagen

Enligt Arbetsmiljöverket AFS 2005:1 klassificeras mikroorganismer i 3 skyddsklasser. Olika svamparter faller inom olika skyddsklasser och laboratoriemiljön mÄste anpassas efter risken vid isolering av de olika svamparna. En omfattande sammanstÀllning har utförts av de Hoog.


Skyddsklass 1, lÄg risk

Exempel pÄ svampar som klassificeras i skyddsklass 1 Àr Rhizopus oryzae, Penicillium chrysogenum, Neurospora crassa, Saccharomyces cerevisiae.


Skyddsklass 2, mÄttlig risk

Hit hÀnförs t.ex. Aspergillus fumigatus, Cryptococcus neoformans, Sporothrix schenckii, Trichophyton spp., Penicillium marneffei


För klass 1-2 rÀcker vanliga principer pÄ bakteriologiskt laboratorium för sÀker hantering.

Skyddsklass 3, hög risk

Blastomyces dermatitidis, Cladophialophora bantiana, Coccidioides posadii (immitis), Histoplasma capsulatum var. capsulatum, Histoplasma capsulatum var. duboisii, Paracoccidioides brasiliensis.


Arbete med dessa organismer krÀver p.g.a. risk för luftsmitta frÄn mögelfasen tillgÄng till sÀkerhetslaboratorium klass 3, d.v.s med kontrollerad undertrycksventilation.

OBS! För att bedriva verksamhet med dessa smittÀmnen fordras tillstÄnd av Arbetsmiljöverket AFS 2005:1.

Prov med misstÀnkt endemisk mykos bör sÀndas till Klinisk mikrobiologi, Karolinska universitetslaboratoriet, dÄ smittsamma konidier kan spridas vid hanteringen och det finns risk för laboratoriesmitta. Detta gÀller sÀrskilt Coccidioides posadii (immitis) och Histoplasma capsulatum.


Smittskyddslagen omfattar för nÀrvarande (jan 2010) inga svampar. DÀremot finns svampen Pneumocystis jirovecii upptagen i den frivilliga laboratorierapporteringen under gruppen protozoer - PCR och mikroskopi.

REFERENSER

  • de Hoog, GS. Risk assessment of fungi reported from humans and animals. Mycoses 1996;39:407-417.