Neuroanatomi

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet


Neuroanatomi

Centrala nervsystemet (CNS) bestÄr av storhjÀrnan, hjÀrnstammen, lillhjÀrnan och ryggmÀrgen. Dessa Àr tÀckta av tre hinnor (meninger): dura mater, arachnoidea och pia mater (Fig 1).

  • Dura mater Ă€r uppbyggd av cellfattig fibrös vĂ€vnad och tjĂ€nar som ett periost till skallbenets och ryggradens skelett. Veck av duran skiljer hjĂ€rnkaviteten i olika delar. Falx cerebri gĂ„r sagittellt mellan storhjĂ€rnans tvĂ„ hemisfĂ€rer och tentorium cerebelli skiljer storhjĂ€rna frĂ„n lillhjĂ€rna horisontellt.
  • Arachnoidea har varierande tjocklek. Den Ă€r stĂ€llvis uppbyggd av flera cellager. FrĂ„n den inre delen avgĂ„r trabekler, som överbryggar rummet mot pia mater.
  • Pia mater Ă€r uppbyggd av liknande celler som arachnoidean. Pian Ă€r dock tunnare och bildar ett lager, som sluter tĂ€tt kring hjĂ€rna och ryggmĂ€rg.

Utrymmet mellan pia mater och arachnoidea benÀmns subarachnoidala rummet. Detta rum innehÄller cerebrospinalvÀtska.

  • CerebrospinalvĂ€tska (CSV), Ă€ven benĂ€mnd likvor, bildas genom sekretion frĂ„n plexus choroideus i hjĂ€rnans fyra hĂ„lrum (ventriklar). Den totala volymen cerebrospinalvĂ€tska Ă€r 70-120 mL, och ca 750 mL secerneras per dygn frĂ„n plexus choroideus. VĂ€tskan passerar via hĂ„l mellan sidoventriklarna till tredje resp fjĂ€rde ventrikeln och dĂ€rifrĂ„n till subarachnoidala rummet runt hjĂ€rna och ryggmĂ€rg. Slutligen cirkulerar vĂ€tskan upp och absorberas i durans sinusbildningar (Fig 1) via arachnoidala granulationer belĂ€gna pĂ„ de övre delarna av storhjĂ€rnshemisfĂ€rerna.
  • CNSfigur1.jpg