Resistensutveckling hos UVI-patogener
Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: UrinvÀgsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000
Resistensutveckling hos urinvÀgspatogener
UVI Àr den efter infektioner i luftvÀgama vanligaste orsaken till antibiotikaförskrivning i Sverige. Eftersom behandling av UVI i primÀrvÄrden vanligtvis sker utan föregÄende bakterieodling och resistensbestÀmning, Àr det speciellt viktigt att följa resistensutvecklingen hos urinvÀgspatogener.
De urinprov som analyseras vid vÄra laboratorier Àr i olika grad selekterade, varför jÀmförelse av antibiotikaresistens hos urinvÀgspatogener Àr behÀftad med avsevÀrda metodologiska problem. För att kunna följa resistensutvecklingen hos bakterier frÄn oselekterade patienter med UVI i primÀrvÄrden har svenska multicenterstudier genomförts regelbundet frÄn 1983 till 1994 (Henning 1985-1997). Selektion har undvikits genom att prov frÄn konsekutiva primiÀrvÄrdspatienter med UVI-symtom och bakteriuri verifierad med odling analyserats (>5x CFU/L, S. saprophyticus >2,5x
CFU/L). FortsÀttningsvis kommer endast resultat frÄn dessa studier att diskuteras. Tabell 12 visar resistens mot respektive antibiotika/antibiotikagrupp för totala antalet isolerade bakterier i 1994 Ärs UVI-studie.
Eftersom antalet isolat frÄn mÀn var betydligt fÀrre Àn frÄn kvinnor föreligger en större osÀkerhet i procentsiffrorna för mÀn. Skillnaden i resistens mellan mÀn och kvinnor kan i övrigt till stor del förklaras av olika fördelning av bakteriearter mellan könen. Tabell 13 visar resistensmönstret för de vanligaste patogenerna.
Vid ett högt antibiotikatryck kan man fÄ en selektion av stammar med förvÀrvade resistensmekanismer eller av bakteriearter med en normalt nedsatt kÀnslighet för mediet i frÄga. Eftersom fördelningen av olika bakteriearter varierar med patientsammansÀttning och mellan olika tidsperioder, Àr det lÀttare att studera resistensutvecklingen hos enskilda bakteriearter Resistensutvecklingen hos E. coli, som Àr den vanligaste urinvÀgspatogenen och som utgör ca 80 % av bakterieisolaten i UVI-studierna (Henning 1985-1997), framgÄr av Figur 3.
Tilltagande resistens hos E. coli mot ampicillin och trimetoprim sÄgs under perioden 1983 till 1994 (p<0.001). En ökad risk för resistens vid förnyad infektion inom den nÀrmaste mÄnaden efter genomgÄngen antibiotikabehandling förelÄg för trimetoprim, mecillinam och kinoloner. För trimetoprim förelÄg ökad risk för resistens upp till sex mÄnader efter föregÄende behandling.
För mecillinam och norfloxacin kan man inte se nÄgon signifikant resistensutveckling mellan Ären 1983 och 1994. Detta kan antingen bero pÄ att resistensutveckling inte förelegat, eller pÄ att SIR-systemet under perioden 1983-1994 varit ett för trubbigt instrument för att avslöja en lÄggradig resistensutveckling. Första januari 1998 infördes i Sverige artrelaterade MIC- och zonbrytpunkter, varvid brytpunkterna för S/I flyttades nÀrmare de icke resistensbÀrande (nativa) bakteriepopulationernas MIC-vÀrden (Ringertz 1997). I samband hÀrmed Àndrades ocksÄ definitionerna för SIR), varför andelen resistenta isolat före och efter detta datum inte kan jÀmföras utan att hÀnsyn tas till distribution av MIC-vÀrden. Det innebÀr ocksÄ att SIR-systemet framöver blir ett kÀnsligare instrument för att upptÀcka lÄggradig resistensutveckling.
REFERENSER
- Svensk lÀkemedelsstatistik 1997, Apoteket AB, sid. 240.
- Henning C, Bengtsson L. Behandling av akuta urinvÀgsbesvÀr. Enkla test och frÄgor underlÀttar diagnos och terapival. LÀkartidningen 1997;94:2387.90.
- Henning C, Boström L, Dornbusch K, Furst L, Jonsson B, Wittboldt S et al. Enkla frÄgor kan eliminera behovet av resistensbestÀmning hos UVI-patienter. LÀkartidningen 1985;82:948-50.
- Henning C, Bengtsson S, Boström L, Dombusch K, Kahlmeter G, Kamme C et al. Antibiotic susceptibilities in recent Swedish urine isolates. A multilaboratory survey. Third European Congress of Clinical Microbiology. Dordrecht:ICG Printing B V,1987:150.
- Henning C, Boström L, Granlund-Edstedt M, Kahlmeter G, Lincoln K, Schwan A, TunĂ©r K, Walder M, Ăstman B. Antibiotikaresistens hos UVI-bakterier. Svenska LĂ€karesĂ€llskapets handlingar, Hygiea l989;98(hĂ€fte 5):236. Medicinsk RiksstĂ€mma poster MM 37.
- Henning C, Ăstman B, Boström L. Antibiotika vid UVI i öppen vĂ„rd. Dipslide med b-GUR-test och gissad antibiotikakĂ€nslighet. Kan det vara nĂ„got för primĂ€rvĂ„rden?â.
- Svenska LÀkaresÀllskapets handlingar, Hygiea 1992; 101 (hÀfte 2):256. Medicinsk RikstÀmma poster 49 GP.
- Ringertz S, Olsson-Liljequist B, Kahlmeter G, Kronvall G. Antimicrobial susceptibility testing in Sweden. II. Species-related zone diameter breakpoints to avoid interpretive errors and guard against unrecognized evolution of resistance. Scand J Infect Dis 1997; Suppl: 105:8-12.