Resistensutveckling hos UVI-patogener

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: UrinvÀgsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000


Resistensutveckling hos urinvÀgspatogener

UVI Àr den efter infektioner i luftvÀgama vanligaste orsaken till antibiotikaförskrivning i Sverige. Eftersom behandling av UVI i primÀrvÄrden vanligtvis sker utan föregÄende bakterieodling och resistensbestÀmning, Àr det speciellt viktigt att följa resistensutvecklingen hos urinvÀgspatogener.

De urinprov som analyseras vid vÄra laboratorier Àr i olika grad selekterade, varför jÀmförelse av antibiotikaresistens hos urinvÀgspatogener Àr behÀftad med avsevÀrda metodologiska problem. För att kunna följa resistensutvecklingen hos bakterier frÄn oselekterade patienter med UVI i primÀrvÄrden har svenska multicenterstudier genomförts regelbundet frÄn 1983 till 1994 (Henning 1985-1997). Selektion har undvikits genom att prov frÄn konsekutiva primiÀrvÄrdspatienter med UVI-symtom och bakteriuri verifierad med odling analyserats (>5x10^7 CFU/L, S. saprophyticus >2,5x 10^7 CFU/L). FortsÀttningsvis kommer endast resultat frÄn dessa studier att diskuteras. Tabell 12 visar resistens mot respektive antibiotika/antibiotikagrupp för totala antalet isolerade bakterier i 1994 Ärs UVI-studie.

Urintabell12a.jpg


Eftersom antalet isolat frÄn mÀn var betydligt fÀrre Àn frÄn kvinnor föreligger en större osÀkerhet i procentsiffrorna för mÀn. Skillnaden i resistens mellan mÀn och kvinnor kan i övrigt till stor del förklaras av olika fördelning av bakteriearter mellan könen. Tabell 13 visar resistensmönstret för de vanligaste patogenerna.

Urintabell13a.jpg


Vid ett högt antibiotikatryck kan man fĂ„ en selektion av stammar med förvĂ€rvade resistensmekanismer eller av bakteriearter med en normalt nedsatt kĂ€nslighet för mediet i frĂ„ga. Eftersom fördelningen av olika bakteriearter varierar med patientsammansĂ€ttning och mellan olika tidsperioder, Ă€r det lĂ€ttare att studera resistensutvecklingen hos enskilda bakteriearter Resistensutvecklingen hos E. coli, som Ă€r den vanligaste urinvĂ€gspatogenen och som utgör ca 80 % av bakterieisolaten i UVI-studierna (Henning 1985-1997), framgĂ„r av Figur 3.


Urinfigur3.jpg


Tilltagande resistens hos E. coli mot ampicillin och trimetoprim sÄgs under perioden 1983 till 1994 (p<0.001). En ökad risk för resistens vid förnyad infektion inom den nÀrmaste mÄnaden efter genomgÄngen antibiotikabehandling förelÄg för trimetoprim, mecillinam och kinoloner. För trimetoprim förelÄg ökad risk för resistens upp till sex mÄnader efter föregÄende behandling.

För mecillinam och norfloxacin kan man inte se nÄgon signifikant resistensutveckling mellan Ären 1983 och 1994. Detta kan antingen bero pÄ att resistensutveckling inte förelegat, eller pÄ att SIR-systemet under perioden 1983-1994 varit ett för trubbigt instrument för att avslöja en lÄggradig resistensutveckling. Första januari 1998 infördes i Sverige artrelaterade MIC- och zonbrytpunkter, varvid brytpunkterna för S/I flyttades nÀrmare de icke resistensbÀrande (nativa) bakteriepopulationernas MIC-vÀrden (Ringertz 1997). I samband hÀrmed Àndrades ocksÄ definitionerna för SIR), varför andelen resistenta isolat före och efter detta datum inte kan jÀmföras utan att hÀnsyn tas till distribution av MIC-vÀrden. Det innebÀr ocksÄ att SIR-systemet framöver blir ett kÀnsligare instrument för att upptÀcka lÄggradig resistensutveckling.

REFERENSER

  • Svensk lĂ€kemedelsstatistik 1997, Apoteket AB, sid. 240.
  • Henning C, Bengtsson L. Behandling av akuta urinvĂ€gsbesvĂ€r. Enkla test och frĂ„gor underlĂ€ttar diagnos och terapival. LĂ€kartidningen 1997;94:2387.90.
  • Henning C, Boström L, Dornbusch K, Furst L, Jonsson B, Wittboldt S et al. Enkla frĂ„gor kan eliminera behovet av resistensbestĂ€mning hos UVI-patienter. LĂ€kartidningen 1985;82:948-50.
  • Henning C, Bengtsson S, Boström L, Dombusch K, Kahlmeter G, Kamme C et al. Antibiotic susceptibilities in recent Swedish urine isolates. A multilaboratory survey. Third European Congress of Clinical Microbiology. Dordrecht:ICG Printing B V,1987:150.
  • Henning C, Boström L, Granlund-Edstedt M, Kahlmeter G, Lincoln K, Schwan A, TunĂ©r K, Walder M, Östman B. Antibiotikaresistens hos UVI-bakterier. Svenska LĂ€karesĂ€llskapets handlingar, Hygiea l989;98(hĂ€fte 5):236. Medicinsk RiksstĂ€mma poster MM 37.
  • Henning C, Östman B, Boström L. Antibiotika vid UVI i öppen vĂ„rd. Dipslide med b-GUR-test och gissad antibiotikakĂ€nslighet. Kan det vara nĂ„got för primĂ€rvĂ„rden?’.
  • Svenska LĂ€karesĂ€llskapets handlingar, Hygiea 1992; 101 (hĂ€fte 2):256. Medicinsk RikstĂ€mma poster 49 GP.
  • Ringertz S, Olsson-Liljequist B, Kahlmeter G, Kronvall G. Antimicrobial susceptibility testing in Sweden. II. Species-related zone diameter breakpoints to avoid interpretive errors and guard against unrecognized evolution of resistance. Scand J Infect Dis 1997; Suppl: 105:8-12.