Streptobacillus moniliformis

Hoppa till: navigering, sök

Huvudartikel


Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ


Streptobacillus moniliformis

SmittÀmnet

Streptobacillus moniliformis Ă€r ett av tvĂ„ smittĂ€mnen som orsakar rĂ„ttbettsfeber. Det Ă€r en icke rörlig, aerob eller fakultativt anaerob, mycket pleomorf, gramnegativ stav som vanligen vĂ€xer i lĂ„nga filament med jĂ€stliknande uppdrivningar – ”string of pearls”, varav namnet. Ibland beskrivs den som mykoplasmaliknande.

Den förekommer normalt i orofarynx hos rÄttor, möss och andra gnagare.

Den andra organismen som förknippas med rÄttbettsfeber, Spirillum minus, har inte odlats fram. Den ger en liknande klinisk bild och behandlas inte ytterligare i denna bok.

Patogenes och patofysiologi

RÄttbettsfeber utvecklas 1-4 upp till 10 dagar efter bett eller förtÀring av infekterad föda, vanligen rÄ mjölk. Ofta har sÄret dÄ lÀkt utan tecken pÄ varbildning eller lymfkörtelförstoring.

Symtom och klinisk bild

Symtomen varierar frÄn lokal infektion till sepsis. Förutom vanliga sjukdomstecken förekommer ofta komplikationer i form av artriter och petekiala eller mÀsslingsliknande utslag.

Epidemiologi

RÄttbettsfeber Àr ovanlig. Den orsakas i vÀstvÀrlden oftast av S. moniliformis medan infektioner med Spirillum minus Àr vanligare i Asien. De flesta fallen intrÀffar hos barn i stÀder med mycket rÄttor och dÄliga sanitÀra förhÄllanden. Laboratorieinfektioner relaterade till försöksdjursarbete med möss och rÄttor finns ocksÄ beskrivna. Den variant som intrÀffat efter förtÀring av rÄ mjölk gÄr under beteckningen Haverhill fever ellet erythema arthriticum epidemicum.

Prevention

Kontroll av rÄttstammen torde vara den bÀsta preventiva ÄtgÀrden.

Provtagning och transport

Störst chans att isolera organismen erbjuder prov frÄn blod, ledexsudat och abscesser.

Laboratoriediagnostik

Odling Àr gÀngse metod för diagnostik.

Referensmetodik

Referenssubstrat

Ă€r vanliga blododlingsmedier med tillsats av blod och 10 - 20 % serum.

Isolering

sker ofta primÀrt under anaeroba förhÄllanden trots att bakterierna Àr fakultativt anaeroba. Optimala odlingsförhÄllanden bestÄr av mikroaerofil miljö med tillsats av CO2 och fuktighet vid 37 °C. AvlÀsning sker efter 1 och 2 dygn.

Identifiering och minimikriterier

Efter tvÄ dygn ses genomskinliga ej hemolyserande kolonier.

Vid mikroskopi ses gramnegativa filamentösa böjda stavar med bulbösa uppsvĂ€llningar i centrum – string of beads.

Slutlig verifiering sker med biokemiska tester. S. moniliformis Àr eskulinpositiv och fermenterar flera sockerarter. Den Àr oxidasnegativ, katalasnegativ, indol- och ureasnegativ.

Biokemisk verifiering kan dock vara svÄr att genomföra eftersom bakterierna Àr svÄrodlade. Till hjÀlp har varit kromatogram av fettsyror. Idag torde sekvenering vara en framkomligare vÀg.

Alternativ diagnostik

Serologi

Falskt positiv reaktion i VDRL har beskrivits i 25 % av verifierade fall.

ResistensbestÀmning

utförs inte rutinmÀssigt. Penicillin och alternativt tetracyklin har erfarenhetsmÀssigt god effekt pÄ det kliniska förloppet.

Epidemiologisk typning

Epidemiologisk typning har inte varit aktuell.

Kvalitetskontroll

  • Referensstam
    • Streptobacillus moniliformis ATCC 14647.

Svarsrutiner

VÀxt av/Ingen vÀxt av Streptobacillus moniliformis.

Laboratorierapportering

RÄttbettsfeber Àr inte anmÀlningspliktig.


REFERENSER

  • Jenkins S.G. Rat-bite fever. Clin Microbiol Newslett. 1988;10:57-59.