Tabell 4b: Sammanfattande kliniskt tabellarium-hud och mjukdelar I-Ö och referenser

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ



Tabell 4b. Sammanfattande kliniskt tabellarium

Klinisk diagnos och bakteriefynd enligt klinisk del. Fynd inom parentes Àr ordinÀr flora i regel utan betydelse

  • Infektioner i inre genitalia ----- Chlamydia trachomatis, blandflora av aeroba och anaeroba bakterier: Prevotella bivia och disiens, Peptostreptococcus, Porphyromonas och Fusobacterium spp, Streptococcus milleri-gruppen, E. coli, GBS, alfastreptokocker, Enterobacteriaceae spp, Bacteroides fragilis, Actinomyces spp, S. pneumoniae, Haemophilus influenzae, S. pyogenes, Mycoplasma genitalium

  • Infektioner i penis----- Staphylococcus aureus, gonokocker, S. pyogenes, GCS, GGS

  • Interdigitala abscesser----- Se handens djupa infektioner

  • Interfalangealledsartrit----- Se handens djupa infektioner

  • Intrauterin infektion----- bakteriell vaginos (se ovan) i kombination med GBS och E. coli, Listeria spp

  • Karbunklar----- Se Furunklar/karbunklar

  • Klipp ----- Se Infektion efter ”klipp”

  • Kolangit ----- Bacteroides fragilis, Fusobacterium, Pseudomonas, Proteus, Serratia spp, KNS, jĂ€stsvamp

  • Kolecystit ----- Se Akut kolecystit

  • Kronisk bakteriell prostatit----- Se Akut bakteriell prostatit

  • Leverabscess ----- Polymikrobiell flora: Streptococcus milleri-gruppen, E. coli, Klebsiella, Enterobacter, Proteus spp, enterokocker, Bacteroides, Fusobacterium och Peptostreptococcus spp, Listeria, Yersinia enterocolitica, Pasteurella multocida, Actinomyces spp, Staphylococcus aureus

  • Lungabscess ----- Bacteroides fragilis, Peptostreptococcus spp, Prevotella melaninogenica, Fusobacterium nucleatum, Porphyromonas, Bacteroides, Actinomyces spp, Clostridium perfringens, Fusobacterium necrophorum, Actinobacillus actinomycetemcomitans, Staphylococcus aureus, E. coli, Klebsiella pneumoniae, andra Enterobacteriaceae, Pseudomonas och Burkholderia spp, S. pyogenes, GBS, Streptococcus milleri-gruppen, Haemophilus influenzae, S. pneumoniae, Legionella pneumophila, Nocardia och Rhodococcus spp, tbb, Aspergillus, Cryptococcus, Histoplasma och Coccioidiomyces

  • Mastit ----- Se Icke-puerperal mastit och Puerperal mastit

  • Mediastinit ----- Anaeroba bakterier frĂ„n munhĂ„lan sĂ„som Fusobacterium och Peptostreptococcus spp, Enterobacter cloacae och andra Enterobacteriaceae spp, Candida albicans, KNS, Staphylococcus aureus, Pseudomonas spp, atypiska mykobakterier

  • MjĂ€ltabscess----- Enterobacteriaceae spp, streptokocker, stafylokocker, Bacteroides, Propionibacterium, Clostridium, Fusobacterium spp, Candida

  • Munbotteninfektion----- Polymikrobiell: alfastreptokocker, Prevotella, Fusobacterium och Peptostreptococcus spp

  • Myosit ----- Se Clostridium- myosit och Andra myositer

  • MĂ€nniskobett ----- S. pyogenes, GCS, GGS, (alfastreptokocker), Staphylococcus aureus, Haemophilus spp, Eikenella corrodens, Enterobacteriaceae, Prevotella, Bacteroides, Fusobacterium och Peptostreptococcus spp, Streptococcus milleri-gruppen

  • Nekrotiserande fasciit (Nf)----- Typ I: polymikrobiell: Bacteroides fragilis, Peptostreptococcus och Clostridium spp, dock ej C. perfringens, C. septicum, Enterobacteriaceae spp, Streptococcus milleri -gruppen.

Typ II: S. pyogenes, Staphylococcus aureus


  • Orkit----- Se Bakteriell orkit

  • Osteit----- Se Osteomyelit och Handens djupa infektioner

  • Osteomyelit----- Staphylococcus aureus, Enterobacteriaceae, Brucella, Serratia, Stenotrophomonas spp, Pseudomonas aeruginosa, KNS, Bacteroides, Prevotella, Porphyromonas, Peptostreptococcus, Clostridium spp, enterokocker, streptokocker, Pasteurella multocida, Actinomyces spp, Eikenella corrodens

  • Panaritium ----- Se handens djupa infektioner

  • Pankreas----- Se Infektion i pankreas

  • Parafaryngeal abscess ----- Se Peritonsillitabscess

  • ParamandibulĂ€r infektion ----- Polymikrobiell: alfastreptokocker, Prevotella, Fusobacterium och Peptostreptococcus spp

  • Paronyki----- Staphylococcus aureus, Staphylococcus lugdunensis, (KNS, Staphylococcus epidermidis), S. pyogenes, GCS eller GGS, gramnegativa stavar, anaerober, Candida spp

  • Parotit ----- Se Bakteriell parotit

  • PD-infektion ----- Se CAPD-infektion

  • Penis----- Se Infektioner i penis

  • Perikardit ----- Se Purulent perikardit

  • Peritonit ----- Se PrimĂ€r peritonit och SekundĂ€r peritonit och TertiĂ€r peritonit

  • Peritonsillit ----- Se Peritonsillitabscess

  • Peritonsillitabscess ----- Polymikrobiell: S. pyogenes, GCS, Streptococcus milleri-gruppen, Haemophilus influenzae (och alfastreptokocker), Fusobacterium necrophorum, Prevotella melaninogenica, Prevotella intermedia, Peptostreptococcus micros, Fusobacterium nucleatum och Actinomyces spp

  • Pilonidalcysta----- Se Infekterad pilonidalcysta

  • Pleuraempyem----- Aerober och anaerober, Staphylococcus aureus, pneumokocker, S. pyogenes, Streptococcus milleri-gruppen, Pseudomonas aeruginosa, Enterobacter cloacae, Acinetobacter och Serratia spp samt svamp

  • Postpartuminfektion----- S. pyogenes, GGS, endogen anaerob blandflora, GBS, enterokocker, E. coli

  • PrimĂ€r peritonit ----- Haemophilus influenzae, S. pyogenes, Neisseria meningitidis, Neisseria gonorrhoeae, Chlamydia trachomatis, Yersinia enterocolitica, Bartonella spp, tbb

  • Prostataabscess----- Neisseria gonorrhoeae, vanliga uropatogener, Staphylococcus aureus

  • Prostatit ----- Se Akut bakteriell prostatit

  • Protes-/implantatinfektion----- KNS, Corynebacterium spp, Propionibacterium acnes, Bacillus spp, alfastreptokocker, Staphylococcus aureus, Enterobacteriaceae spp, enterokocker, anaeroba bakterier

  • Puerperal mastit----- Staphylococcus aureus, KNS, frĂ€mst S. epidermidis och S. lugdunensis, S. pyogenes, GBS, GCS, GGS, enterokocker och E. coli

  • Purulent perikardit----- Staphylococcus aureus, pneumokocker, Haemophilus influenzae, Enterobacteriaceae spp, Neisseria meningitidis, Mycoplasma, Legionella och Chlamydia spp, Actinomyces, Prevotella, Peptostreptococcus och Bacteroides spp, tbb

  • Retrofaryngeal abscess----- Se Peritonsillitabscess. Dessutom Staphylococcus aureus samt Enterobacteriacae spp

  • Ritters sjukdom (SSSS)----- Staphylococcus aureus

  • SekundĂ€r peritonit----- Se Bukabscess

  • Septisk artrit----- Enterobacteriaceae spp, GBS, Staphylococcus aureus, Haemophilus influenzae typ b, S. pyogenes, GBS, GCS, GGS, alfastreptokocker, Streptococcus milleri-gruppen, Kingella kingae, Pseudomonas aeruginosa, Brucella spp, Neisseria gonorrhoeae

  • Septisk bursit----- Staphylococcus aureus, streptokocker, gramnegativa stavar

  • Tenosynovit----- Se handens djupa infektioner

  • TertiĂ€r peritonit----- KNS, Pseudomonas spp, svamp eller annan typisk nosokomial flora

  • Toxic shock syndrome (TSS)----- Staphylococcus aureus (TSST-1)

  • TrycksĂ„r (decubitus) ----- Polymikrobiell flora av tarmursprung, E. coli, Proteus mirabilis, Enterobacter spp, Klebsiella spp, Pseudomonas aeruginosa, enterokocker, Staphylococcus aureus, (KNS), Bacteroides fragilis, Peptostreptococcus spp

  • Volara abscesser----- Se handens djupa infektioner

  • Vulvovaginit ----- JĂ€stsvamp, Candida albicans

  • Ändfalangsosteit ----- Se handens djupa infektioner

  • Övriga infektiösa artriter ----- Meningokocker, mykobakterier, svamp, Mycoplasma pneumoniae


REFERENSER

  • Alestig K, Hogevik H, Olaison L. Infective endocarditis: a diagnostic and therapeutic challenge for the new millennium. Scand J Infect Dis 2000; 32: 343-56.
  • Benediktsdottir E, Hambraeus A. Isolation of anaerobic and aerobic bacteria from clean surgical wounds: an experimental and clinical study. J Hosp Infect 1983; 4: 141-148.
  • Bowler PG, Duerden BI, Armstrong DG. Wound microbiology and associated approaches to wound management. Clin Microbiol Rev 2001; 14: 244-269.
  • Claesson BEB. Microflora of the biliary tree and liver - Clinical correlates. Dig Dis 1986; 4: 93-118.
  • Claesson BEB, Filipsson S, Holmlund DEW. Dipslide culture in colonic surgery: A tool for assessment of surgical performance and a guide to antibiotic use. Scand J Infect Dis 1995; 27: 603-611.
  • Craythorn JM, Barbour AG, Matsen JM, Britt MR, Garibaldi RA. Membrane filter contact technique for bacteriological sampling of moist surfaces. J Clin Microbiol 1980; 12(2): 250-255.
  • Drasar BS, Hill MJ. Human intestinal flora. London: Academic Press Inc. (London) ltd, 1974.
  • Ecological Impacts of Antibacterial Agents. Scand J Infect Dis 1986; Suppl. 49.
  • Eykyn Susannah J. Necrobacillosis Scand J Infect Dis 1989; Suppl.62: 41-46.
  • Forsum U, Jakobsson T, Larsson PG, Schmidt H, Beverly A, Björnerem A, Carlsson B, Csango P, Donders G, Hay P, Ison C, McDonald H, Moi H, Platz-Christensen J-J, Schwebke J. An international study of the inter-observer variation between the interpretations of vaginal smear criteria of Bacterial Vaginosis. APMIS 2002; 110: 811-818.
  • Gorbach SL, Bartlett JG, Blacklow NR. Infectious Diseases. 2nd ed. Philadelphia: W.B. Saunders Company, 1998.
  • GĂ„rdlund B, Bitcover C, Vaage J. Mediastinit efter hjĂ€rtkirurgi – mikrobiologisk etiologi och patogenes. Svenska LĂ€karsĂ€llskapets riksstĂ€mma 2000, p.211.
  • Hansson C, Hoborn J, Möller A, Swanbeck G. The microbial flora in venous leg ulcers without clinical signs of infection. Repeated culture using a validated standardised microbiological technique. Acta Derm Venereol 1995; 75: 24-30.
  • Infektion hos gravida kvinnor. Svensk Förenings för Obstetrik och Gynekologi Arbets- och Referensgrupp för Obstetriska och Gynekologiska Infektioner. 2000, Rapport nr 43.
  • Isenberg HD. Essential procedures for Clinical Microbiology. Washington DC: American Society for Microbiology, 1998.
  • Janda JM, Abbott SL, Brenden RA. Overview of the etiology of wound infections with particular emphasis on community-acquired illnesses. Eur J Clin Microbial Infect Dis 1997; 16: 189-201.
  • Lindsey D, Edgewood PH. Quantitative bacteriologic study of tissues, fluids and excudates. J Lab Clin Med 1959; 53: 299-307.
  • Luisto M. Unusual and iatrogenic sources of tetanus. Ann Chir Gynaecol 1993; 82: 25-29.
  • Mandell GL, Bennett JE, Dolin R. Principles and Practice of Infectious Diseases Vol 1 and 2. 5th ed. Philadelphia: Churchill Livingstone, 2000.
  • Maurin M, Birtles R, Raoult D. Current knowledge of Bartonella species. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 1997; 16: 487-506.
  • Murray PR, Baron EJO, Pfaller MA, Tenover FC, Yolken RH. Manual of Clinical Microbiology. 7th ed. Washington DC: American Society for Microbiology, 1999.
  • Nugent RP, Krohn MA, Hillier SH. Reliability of diagnosing bacterial vaginosis is improved by a standardized method of Gram stain interpretation. J. Clin Microbiol 1991; 29: 297-301.
  • Nyström P-O. Quantification of bacteria in operation wounds – an experimental investigation with swab sampling in pigs. Acta Path Microbiol Scand Sect B, 1980; 88: 71-77.
  • Raahave D, Friis-Moller A, Bjerre-Jepsen K, Thiis-Knudsen J, Rasmussen LB. The infective dose of aerobic and anaerobic bacteria in postoperative wound sepsis. Arch Surg 1986; 121: 924-9.
  • Robson MC, Krizek TJ, Heggers JP. Biology of surgical infections. Year Book Medical Publishers 1973, 4-62.
  • Socialstyrelsen. Klassifikation av sjukdomar och hĂ€lsoproblem 1997. [1]
  • Thomson P. The microbiology of wounds. J Wound Care 1998; 7: 477-478.
  • Wilson G, Miles A, Parker MT. Topley and WilsonÂŽs Principles of bacteriology, virology and immunity. 7th ed. Vol 1. Frome and London: Butler & Tanner Ltd., 1984.
  • Wittman DH. Intra-abdominal infections. Pathophysiology and treatment. New York: Marcel Dekker Inc., 1991.