Visa källa för Arkiv-Referensfunktioner, bakgrund

== Referensfunktioner, definition och allmän bakgrundsbeskrivning ==
Med  en ''referensfunktion vid landets mikrobiologiska laboratorier'' avses  att det på ett visst laboratorium finns specialkompetens kring ett eller  flera humana smittämnen (infektiösa agens) vilket saknas på övriga  laboratorier och att laboratoriet kan diagnostisera (i flera fall som  unik riksdiagnostik), upprätthålla referensmetoder, hålla  referensmaterial, bedriva forskning och kunna förmedla upparbetade  internationella kontakter rörande samma agens. Funktionen skall kunna  utnyttjas av övriga laboratorier <math>^1</math>). 

Infektionssjukdomar  är ett stort och växande problem både i samhället och för den enskilda  patienten. I det globala perspektivet är infektionssjukdom den  vanligaste dödsorsaken. Med ökade internationella kontakter,  klimatförändringar, växande hot av resistenta bakterier och virus samt  nyuppkomna epidemiska hot ([[HIV-infektion|HIV]], [[SARS (Svår akut  respiratorisk sjukdom)|SARS]], [[Fågelinfluensa H5N1]] etc), är idag  behovet av ett förstärkt och nationellt samlat smittskyddsarbete större  än någonsin. Samhället har markerat behovet av att ha kontroll över och  kunna intervenera mot de mest smittsamma sjukdomarna genom reglering i  smittskyddslagen. För den enskilde patienten kan en behandling eller  operation orsakas av en vårdrelaterad infektion. Den goda vården  omöjliggörs eller försvåras av en mikrobiell infektion av t ex en  multiresistent bakterie. 

Laboratoriediagnostiken av  humana infektiösa agens sker vid landstingens kliniskt mikrobiologiska  laboratorier och vid Smittskyddsinstitutet (SMI). För speciellt farliga  mikroorganismer tillhörande riskklass 3 används säkerhetslaboratorierna  med skyddsklass 3 (t ex [[tuberkulos]], HIV och TBE) vid  regionlaboratorierna och vid SMI. SMI har även ett unikt [[Särskild  laboratoriekapacitet på SMI|laboratorium i skyddsklass 4]] för riskklass  4- patogener (t ex SARS, [[Virala hemorragiska febrar exkl. denguefeber  och sorkfeber (nefropathia epidemica)|ebolavirus]]). 

Förutom  påvisandet av smittsamma mikroorganismer finns ett behov av  epidemiologiska typningar för att kunna kartlägga utbrott och snabbt  kunna intervenera så att smittan ej sprids vidare. Dessa typningsmetoder  är ofta tekniskt avancerade. Vidare finns ett behov av att  karakterisera och identifiera agens över tiden för att kunna upptäcka  förändringar som i sin tur kan påverka smittspridning,  sjukdomsframkallande förmåga samt reaktivitet i befintliga  analysuppsättningar. Som exempel på detta kan nämnas den aktuella  mutationen hos [[klamydia]] som inte kunde upptäckas med vissa  kommersiella test. 

Viss diagnostik rör mikroorganismer  och sjukdomar som förekommer sällan. Varken SMI eller de enskilda  mikrobiologiska laboratorierna i landet kan då själva ha kompetens för  all sådan diagnostik. Samarbete mellan de större laboratorierna i landet  har varit en lösning för denna så kallade riksdiagnostik. Stora  effektiviseringskrav på landstingslaboratorierna under de senaste 15-20  åren har dock gjort det allt mer oattraktivt att tillhandahålla  riksdiagnostik och referensfunktioner på grund av otillräcklig  finansiering. Det finns en tilltagande risk att landet står utan viss  diagnostik. Nationell samordning saknas. Etablering av formella  referenslaboratoriefunktioner syftar till att säkerställa  riksdiagnostisk täckning och ta tillvara och befästa den kompetens som  idag finns spridd inom landet. 

Det är högst  otillfredsställande, ur såväl ett samhälls- som ett  patientsäkerhetsperspektiv, att inte god diagnostisk kompetens kan  garanteras för ett stort antal, om än delvis mindre vanliga, smittämnen  som ingår i smittskyddslagen.


----
<math>^1</math>).  Begreppet referensfunktion är inte formellt accepterat i Sverige  (januari 2010), men beskrivningen av funktionerna är i princip desamma  som används  inom flera andra europeiska länder för att beteckna  ''reference function''. I fortsättningen i denna volym används begreppet  referensfunktion för sådana åtaganden som tidigare definierades i  '''R'''(riksdiagnostiska)'''-listor'''. Med riksdiagnostik menas, något  snävare, erbjudande om  unik diagnostik för att möjliggöra nationell  täckning. Europeiska Smittskyddsinstitutet (ecdc) håller för närvarande  (2010) på att utarbeta en europeisk ny definition av mikrobiologiskt  referenslaboratorium. Se också [[Gula böckernas status som  referensmetodik/jämförelsemetodik]].