Skillnad mellan versioner av "Tularemi eller harpest"
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]'' | Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]'' | ||
| + | |||
| + | eller | ||
| + | |||
| + | ''[[Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]'' | ||
| + | |||
| + | eller | ||
| + | |||
| + | ''[[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]'' med falldefinition i artikeln ''[[Harpest]]'' | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ---- | ||
Versionen från 30 juli 2009 kl. 08.57
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005
eller
Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ
eller
Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar med falldefinition i artikeln Harpest
Tularemi eller harpest, (A21)
Etiologi
Sjukdomen orsakas av Francisella tularensis som förekommer i två former: typ A som ger en allvarligare sjukdomsform med spridning i bl.a. Nordamerika och typ B, som förekommer i Sverige.
Klinik
Den kliniska bilden varierar beroende på infektionssätt. Vanligen sprids organismen från ett myggbett eller ett sår till de regionala lymkörtlarna med svullnad och feber som följd. Ibland sker smittan genom inandning. Den går då med lunginflammation och sepsis.
Mikrobiologisk diagnostik
Odling är referensmetod för påvisande av organismen men PCR har använts framgångsrikt under senare år. Serologi finns också tillgänglig. Sjukdomen regleras i smittskyddslagen och Typ A är klassad som en BSL3-patogen.
[[Kategori:]]