Skillnad mellan versioner av "Hymenolepis nana"
| (26 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | [[Fil:H nana adultF. cdc.jpg|thumb| | + | '''Huvudartikel''', publicerad september 2011. |
| + | ------------- | ||
| + | ''Till innehållförteckningen för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | ||
| + | --------- | ||
| + | [[Fil:H nana adultF. cdc.jpg|thumb|500px|left''|H. nana'', vuxna maskar. ''Foto:CDC via Wikimedia Commons'']] | ||
==''Hymenolepis nana'' (dvärgbinnikemask)== | ==''Hymenolepis nana'' (dvärgbinnikemask)== | ||
===Smittämne=== | ===Smittämne=== | ||
| − | + | ''Hymenoleopis nana'' är en liten bandmask som lever i människans tunntarm. Den är 15–40 mm lång och består av ca 200 segment, som mäter 0,22 mm x 0,85 mm. I masksegmenten formas en säck med 80–200 ägg. Enskilda segment lossnar ofta och fria ägg ses i feces. | |
| − | '' | ||
| − | ===Livscykel=== | + | ===Livscykel=== |
| − | ''H. nana'' är den enda | + | ''H. nana'' är den enda bandmask som inte kräver en mellanvärd. Människan är den huvudsakliga värden till masken, men den kan också infektera gnagare och hund. Efter oral infektion med ägg frigörs larven som penetrerar tarmvilli med hjälp av hakar. Där utvecklas larven till en cysticercoid som efter 4–5 dagar återvänder till tarmkanalen. Utveckling till en könsmogen bandmask tar ca 14 dagar. Den vuxna bandmasken lever endast några månader. Ägg utsöndras i feces ca 30 dagar efter infektionstillfälle. [http://www.cdc.gov/parasites/hymenolepis/biology.html%20 http://www.cdc.gov/parasites/hymenolepis/biology.html ] |
===Symtom och klinisk bild=== | ===Symtom och klinisk bild=== | ||
| − | I de flesta | + | I de flesta fallen är infektionen asymtomatisk. En kraftig infektion, med mer än 1000 maskar, kan orsaka svaghet, huvudvärk, anorexi, buksmärtor och diarré. Dessa symtom beror troligtvis på intoxikation orsakad av maskprodukter eller en allergisk reaktion. Autoinfektion med ägg från egna maskar som kläcks i tarmen är vanligt, vilket gör att infektionen kan kvarstå i många år. Eosinofili kan förekomma. |
===Epidemiologi=== | ===Epidemiologi=== | ||
| − | Bland bandmaskinfektioner är ''H. nana'' vanligast och har en global spridning. ''H. nana'' är | + | Bland bandmaskinfektioner är ''H. nana'' vanligast och har en global spridning. ''H. nana'' är vanligare hos barn och förekommer särskilt hos barn som vistas i stora barngrupper. I naturen överlever äggen högst ett par veckor och förstörs vid hög temperatur eller uttorkning. Bandmasken kan också utvecklas till ett larvstadium i insekter, som i sin tur är infektiösa för människor om de sväljs. Troligen kan också gnagare vara en reservoar för den humana arten. |
| − | + | ==Provtagning och transport== | |
| − | + | ===Provmaterial=== | |
Fecesprov | Fecesprov | ||
| − | === | + | ===Provtagning=== |
| − | Se [[provtagningsanvisningar]] | + | Se [[Provtagning och transport|provtagningsanvisningar]] |
| − | + | ||
| + | ===Förvaring/transport=== | ||
Inga speciella krav | Inga speciella krav | ||
| + | |||
==Laboratoriediagnostik== | ==Laboratoriediagnostik== | ||
| + | [[Fil:H nana eggB. G.dept.publ.health.jpg|thumb|200px|right|''H. nana''-ägg. ''Foto: via Wikimedia Commons'']] | ||
===Allmänt=== | ===Allmänt=== | ||
| − | Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Prov bör tas tidigast 1 månad efter trolig | + | Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Prov bör tas tidigast 1 månad efter trolig infektionstillfälle. |
| + | |||
===Referensmetod=== | ===Referensmetod=== | ||
| − | Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/ | + | Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering ([[PAR 01 Cystor och maskägg, feces koncentration|PAR 01]]). |
====Avläsningskriterier==== | ====Avläsningskriterier==== | ||
| − | + | ''Hymenolepis nana''-ägg är runda eller ovala, har tunn vägg och mäter 30–47 µm. Äggen innehåller en larv som är försedd med hakar. Flera trådliknande, vågiga strukturer ligger mellan äggväggen och larven och är karakteristiska för arten. '' [[Hymenolepis diminuta|H. diminuta]] ''-ägg är större och saknar trådstrukturer. | |
| − | + | ||
| − | '' | ||
====Kvalitetssäkring==== | ====Kvalitetssäkring==== | ||
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS. | Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS. | ||
| − | ====Svarsrutiner==== | + | ====Svarsrutiner==== |
Inga maskägg påvisade/Ägg av ''Hymenolepis nana'' påvisade | Inga maskägg påvisade/Ägg av ''Hymenolepis nana'' påvisade | ||
| + | |||
===Laboratorierapportering=== | ===Laboratorierapportering=== | ||
| − | Infektion med ''Hymenolepis nan''a är inte anmälningspliktig. | + | Infektion med ''Hymenolepis nan''a är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. |
| + | |||
==Litteraturhänvisningar== | ==Litteraturhänvisningar== | ||
| − | *Raether, | + | *Raether W, Hänel H. Epidemiology, clinical manifestations and diagnosis of zoonotic cestode infections: an update. Parasitol Res. 2003; 91:412-438. |
| + | |||
| + | [[Kategori: Parasiter]] | ||
Nuvarande version från 2 oktober 2012 kl. 13.59
Huvudartikel, publicerad september 2011.
Till innehållförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
Hymenolepis nana (dvärgbinnikemask)[redigera]
Smittämne[redigera]
Hymenoleopis nana är en liten bandmask som lever i människans tunntarm. Den är 15–40 mm lång och består av ca 200 segment, som mäter 0,22 mm x 0,85 mm. I masksegmenten formas en säck med 80–200 ägg. Enskilda segment lossnar ofta och fria ägg ses i feces.
Livscykel[redigera]
H. nana är den enda bandmask som inte kräver en mellanvärd. Människan är den huvudsakliga värden till masken, men den kan också infektera gnagare och hund. Efter oral infektion med ägg frigörs larven som penetrerar tarmvilli med hjälp av hakar. Där utvecklas larven till en cysticercoid som efter 4–5 dagar återvänder till tarmkanalen. Utveckling till en könsmogen bandmask tar ca 14 dagar. Den vuxna bandmasken lever endast några månader. Ägg utsöndras i feces ca 30 dagar efter infektionstillfälle. http://www.cdc.gov/parasites/hymenolepis/biology.html
Symtom och klinisk bild[redigera]
I de flesta fallen är infektionen asymtomatisk. En kraftig infektion, med mer än 1000 maskar, kan orsaka svaghet, huvudvärk, anorexi, buksmärtor och diarré. Dessa symtom beror troligtvis på intoxikation orsakad av maskprodukter eller en allergisk reaktion. Autoinfektion med ägg från egna maskar som kläcks i tarmen är vanligt, vilket gör att infektionen kan kvarstå i många år. Eosinofili kan förekomma.
Epidemiologi[redigera]
Bland bandmaskinfektioner är H. nana vanligast och har en global spridning. H. nana är vanligare hos barn och förekommer särskilt hos barn som vistas i stora barngrupper. I naturen överlever äggen högst ett par veckor och förstörs vid hög temperatur eller uttorkning. Bandmasken kan också utvecklas till ett larvstadium i insekter, som i sin tur är infektiösa för människor om de sväljs. Troligen kan också gnagare vara en reservoar för den humana arten.
Provtagning och transport[redigera]
Provmaterial[redigera]
Fecesprov
Provtagning[redigera]
Förvaring/transport[redigera]
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Prov bör tas tidigast 1 månad efter trolig infektionstillfälle.
Referensmetod[redigera]
Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering (PAR 01).
Avläsningskriterier[redigera]
Hymenolepis nana-ägg är runda eller ovala, har tunn vägg och mäter 30–47 µm. Äggen innehåller en larv som är försedd med hakar. Flera trådliknande, vågiga strukturer ligger mellan äggväggen och larven och är karakteristiska för arten. H. diminuta -ägg är större och saknar trådstrukturer.
Kvalitetssäkring[redigera]
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.
Svarsrutiner[redigera]
Inga maskägg påvisade/Ägg av Hymenolepis nana påvisade
Laboratorierapportering[redigera]
Infektion med Hymenolepis nana är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar[redigera]
- Raether W, Hänel H. Epidemiology, clinical manifestations and diagnosis of zoonotic cestode infections: an update. Parasitol Res. 2003; 91:412-438.