Skillnad mellan versioner av "Gnathostoma spp."
| (10 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Huvudartikel''', publicerad mars 2012 | + | '''Huvudartikel''', publicerad mars 2012. |
---- | ---- | ||
Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | ||
| − | ------ | + | ------- |
| − | ==Gnathostoma spp.== | + | ==''Gnathostoma'' spp.== |
===Smittämne=== | ===Smittämne=== | ||
''Gnathostoma'' är en nematod som finns i magsäcken hos vissa fiskätande hund- och kattdjur. Människa kan bli infekterad av fyra maskarter varav ''G. spinigerum'' anses vara den enda som har medicinsk betydelse. | ''Gnathostoma'' är en nematod som finns i magsäcken hos vissa fiskätande hund- och kattdjur. Människa kan bli infekterad av fyra maskarter varav ''G. spinigerum'' anses vara den enda som har medicinsk betydelse. | ||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
Människa kan bli infekterad efter intag av kontaminerad, otillräckligt kokt fisk, grod- eller kycklingkött, vatten kontaminerat med infekterade ''Cyclops'' eller efter hudpenetration av larver vid hantering av kontaminerad fisk. I människa vandrar larverna via levern till olika organ och vävnader, dock sker ingen mognad till vuxna maskar. | Människa kan bli infekterad efter intag av kontaminerad, otillräckligt kokt fisk, grod- eller kycklingkött, vatten kontaminerat med infekterade ''Cyclops'' eller efter hudpenetration av larver vid hantering av kontaminerad fisk. I människa vandrar larverna via levern till olika organ och vävnader, dock sker ingen mognad till vuxna maskar. | ||
===Symtom och klinisk bild=== | ===Symtom och klinisk bild=== | ||
| − | Gnathostoma-larver är mycket invasiva och rörliga och kan orsaka varierande symtom i olika delar av kroppen. | + | ''Gnathostoma''-larver är mycket invasiva och rörliga och kan orsaka varierande symtom i olika delar av kroppen. |
Patogenesen vid gnathostomiasis är inte helt känd. Symtomen uppträder troligen på grund av de mekaniska skadorna och av de exkretoriska/sekretoriska ämnen (acetylkolin, hyaluronidas, hemolytiska och proteolytiska enzymer) som utsöndras under larvmigrationen. Eosinofilin är vanligen hög (35–80 % vid kutan migration). | Patogenesen vid gnathostomiasis är inte helt känd. Symtomen uppträder troligen på grund av de mekaniska skadorna och av de exkretoriska/sekretoriska ämnen (acetylkolin, hyaluronidas, hemolytiska och proteolytiska enzymer) som utsöndras under larvmigrationen. Eosinofilin är vanligen hög (35–80 % vid kutan migration). | ||
Feber, magont och förstoppning kan uppstå i samband med att larverna passerar lever och mjälte. Kutana symtom med ömma svullnader och subkutana blödningar förekommer oftast 3–4 veckor efter intag av kontaminerad mat. Hosta kan förekomma vid passage genom luftvägar. Huvudvärk, eosinofil meningit, subarachnoidal blödning förekommer vid invasion av hjärna. Synrubbningar, glaukom, skador i retina och blödningar noteras vid ögoninvasion. | Feber, magont och förstoppning kan uppstå i samband med att larverna passerar lever och mjälte. Kutana symtom med ömma svullnader och subkutana blödningar förekommer oftast 3–4 veckor efter intag av kontaminerad mat. Hosta kan förekomma vid passage genom luftvägar. Huvudvärk, eosinofil meningit, subarachnoidal blödning förekommer vid invasion av hjärna. Synrubbningar, glaukom, skador i retina och blödningar noteras vid ögoninvasion. | ||
Prognosen för patienter som endast har kutana symtom, utan ögon- och hjärnpåverkan, är bra. | Prognosen för patienter som endast har kutana symtom, utan ögon- och hjärnpåverkan, är bra. | ||
| − | Epidemiologi | + | ===Epidemiologi=== |
Parasiten förekommer endemiskt i flera länder i Fjärran Östern, men majoriteten av humana fall finns i Japan och Thailand. Under de senaste åren har en ökning av antal fall noterats i Centralamerika, Mexiko, Zambia och Botswana. | Parasiten förekommer endemiskt i flera länder i Fjärran Östern, men majoriteten av humana fall finns i Japan och Thailand. Under de senaste åren har en ökning av antal fall noterats i Centralamerika, Mexiko, Zambia och Botswana. | ||
Humana infektioner är förknippade med en matkultur där intag av rå fisk är vanlig. Turister i endemiska områden intresserade av exotiska maträtter tillhör riskgruppen. | Humana infektioner är förknippade med en matkultur där intag av rå fisk är vanlig. Turister i endemiska områden intresserade av exotiska maträtter tillhör riskgruppen. | ||
| − | Provtagning och transport | + | ==Provtagning och transport== |
| − | Provmaterial | + | ===Provmaterial=== |
Serum | Serum | ||
| − | + | ===Provtagning=== | |
| − | Se provtagningsföreskrifter | + | Se [[Provtagning och transport|provtagningsföreskrifter]] |
| − | Förvaring/transport | + | |
| + | ===Förvaring/transport=== | ||
Inga speciella krav | Inga speciella krav | ||
| − | Laboratoriediagnostik | + | |
| − | Allmänt | + | ==Laboratoriediagnostik== |
| − | Laboratoriediagnostik för Gnathostoma är baserad på antikroppspåvisning. Korsreaktioner med Angiostrongylus, Strongyloides och Paragonimus förekommer i serologiska tester som använder orenat maskantigen. Renat 24 kDa larvantigen ger minst korsreaktioner och anses ha diagnostisk värde. WB har sensitivitet och specificitet på 99 %. Metoden utförs vid specialiserade laboratorier. | + | ===Allmänt=== |
| − | Referensmetod | + | Laboratoriediagnostik för'' Gnathostoma'' är baserad på antikroppspåvisning. Korsreaktioner med ''[[Angiostrongylus spp.|Angiostrongylus ]], [[Strongyloides stercoralis|Strongyloides ]] '' och ''[[Paragonimus westermani|Paragonimus ]] '' förekommer i serologiska tester som använder orenat maskantigen. Renat 24 kDa larvantigen ger minst korsreaktioner och anses ha diagnostisk värde. WB har sensitivitet och specificitet på 99 %. Metoden utförs vid specialiserade laboratorier. |
| + | |||
| + | ===Referensmetod=== | ||
Påvisning av antikroppar med WB. | Påvisning av antikroppar med WB. | ||
| − | + | ====Svarsrutiner==== | |
| − | Svarsrutiner | + | Inga antikroppar /Antikroppar mot ''Gnathostoma'' påvisade. |
| − | Inga antikroppar /Antikroppar mot Gnathostoma påvisade. | + | ===Övriga diagnostiska metoder=== |
| − | Övriga diagnostiska metoder | ||
Identifiering av larver i histologiska preparat från hud eller öga efter kirurgiskt ingrepp. | Identifiering av larver i histologiska preparat från hud eller öga efter kirurgiskt ingrepp. | ||
| − | Metoden var tidigare det enda sättet att bekräfta klinisk diagnos. Utveckling av serologiska tester med förbättrad känslighet och specificitet kan ersätta histologisk undersökning. Laboratorierapportering | + | Metoden var tidigare det enda sättet att bekräfta klinisk diagnos. Utveckling av serologiska tester med förbättrad känslighet och specificitet kan ersätta histologisk undersökning. |
| − | Infektion med Gnathostoma är inte anmälningspliktig. | + | ===Laboratorierapportering=== |
| − | Litteraturhänvisningar | + | Infektion med ''Gnathostoma'' är inte anmälningspliktig enlight smittskyddslagen. |
| − | + | ==Litteraturhänvisningar== | |
| − | + | *Herman JS, Chiodini PL. Gnathostomiasis, another emerging imported disease. Clin Microbiol Rev. 2009; 22 (3): 484-492. | |
| − | + | *Katchanov J, Sawanyawisuth K, Chotmongkol V, Nawa Y. Neurognathostomiasis, a neglected parasitosis of the central nervous system. EID. 2011; 17 (7):1174-1181 | |
| − | + | *Ramirez-Avila L, Slome S, Schuster FL, Gavali S, Schantz PM, Sejvar J, Glaser CA. Eosinophilic meningitis due to Angiostrongylus and Gnathostoma species. Clin Infect Dis. 2009; 48(3):322-7. | |
| + | |||
[[Kategori:Parasiter]] | [[Kategori:Parasiter]] | ||
Nuvarande version från 3 oktober 2012 kl. 08.46
Huvudartikel, publicerad mars 2012.
Till innehållsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
Gnathostoma spp.[redigera]
Smittämne[redigera]
Gnathostoma är en nematod som finns i magsäcken hos vissa fiskätande hund- och kattdjur. Människa kan bli infekterad av fyra maskarter varav G. spinigerum anses vara den enda som har medicinsk betydelse.
Livscykel[redigera]
Vuxna maskar finns i magsäcksväggen hos infekterade hund- och kattdjur. Äggen passerar med feces till vatten där de kläcks och de frisläppta larverna äts av små kräftdjur (Cyclops). Fiskar, grodor och fåglar fungerar som en andra mellanvärd efter intag av infekterade Cyclops. Larverna migrerar till muskulaturen och utvecklas till det infektiösa stadiet och encysterar. Om de äts av en definitiv värd migrerar de till magsäcken där de mognar till vuxna maskar. Människa kan bli infekterad efter intag av kontaminerad, otillräckligt kokt fisk, grod- eller kycklingkött, vatten kontaminerat med infekterade Cyclops eller efter hudpenetration av larver vid hantering av kontaminerad fisk. I människa vandrar larverna via levern till olika organ och vävnader, dock sker ingen mognad till vuxna maskar.
Symtom och klinisk bild[redigera]
Gnathostoma-larver är mycket invasiva och rörliga och kan orsaka varierande symtom i olika delar av kroppen. Patogenesen vid gnathostomiasis är inte helt känd. Symtomen uppträder troligen på grund av de mekaniska skadorna och av de exkretoriska/sekretoriska ämnen (acetylkolin, hyaluronidas, hemolytiska och proteolytiska enzymer) som utsöndras under larvmigrationen. Eosinofilin är vanligen hög (35–80 % vid kutan migration). Feber, magont och förstoppning kan uppstå i samband med att larverna passerar lever och mjälte. Kutana symtom med ömma svullnader och subkutana blödningar förekommer oftast 3–4 veckor efter intag av kontaminerad mat. Hosta kan förekomma vid passage genom luftvägar. Huvudvärk, eosinofil meningit, subarachnoidal blödning förekommer vid invasion av hjärna. Synrubbningar, glaukom, skador i retina och blödningar noteras vid ögoninvasion. Prognosen för patienter som endast har kutana symtom, utan ögon- och hjärnpåverkan, är bra.
Epidemiologi[redigera]
Parasiten förekommer endemiskt i flera länder i Fjärran Östern, men majoriteten av humana fall finns i Japan och Thailand. Under de senaste åren har en ökning av antal fall noterats i Centralamerika, Mexiko, Zambia och Botswana. Humana infektioner är förknippade med en matkultur där intag av rå fisk är vanlig. Turister i endemiska områden intresserade av exotiska maträtter tillhör riskgruppen.
Provtagning och transport[redigera]
Provmaterial[redigera]
Serum
Provtagning[redigera]
Förvaring/transport[redigera]
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
Laboratoriediagnostik för Gnathostoma är baserad på antikroppspåvisning. Korsreaktioner med Angiostrongylus , Strongyloides och Paragonimus förekommer i serologiska tester som använder orenat maskantigen. Renat 24 kDa larvantigen ger minst korsreaktioner och anses ha diagnostisk värde. WB har sensitivitet och specificitet på 99 %. Metoden utförs vid specialiserade laboratorier.
Referensmetod[redigera]
Påvisning av antikroppar med WB.
Svarsrutiner[redigera]
Inga antikroppar /Antikroppar mot Gnathostoma påvisade.
Övriga diagnostiska metoder[redigera]
Identifiering av larver i histologiska preparat från hud eller öga efter kirurgiskt ingrepp. Metoden var tidigare det enda sättet att bekräfta klinisk diagnos. Utveckling av serologiska tester med förbättrad känslighet och specificitet kan ersätta histologisk undersökning.
Laboratorierapportering[redigera]
Infektion med Gnathostoma är inte anmälningspliktig enlight smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar[redigera]
- Herman JS, Chiodini PL. Gnathostomiasis, another emerging imported disease. Clin Microbiol Rev. 2009; 22 (3): 484-492.
- Katchanov J, Sawanyawisuth K, Chotmongkol V, Nawa Y. Neurognathostomiasis, a neglected parasitosis of the central nervous system. EID. 2011; 17 (7):1174-1181
- Ramirez-Avila L, Slome S, Schuster FL, Gavali S, Schantz PM, Sejvar J, Glaser CA. Eosinophilic meningitis due to Angiostrongylus and Gnathostoma species. Clin Infect Dis. 2009; 48(3):322-7.