Skillnad mellan versioner av "Brucella-laboratoriediagnostik"

Nuvarande version från 10 september 2014 kl. 15.44

Artikel uppdaterad april 2012, innehållet är preliminärt i väntan på konsensusförfarande

Till huvudartikel Brucella

Laboratoriediagnostik av Brucella spp[redigera]

Diagnosen brucellos kan verifieras med odling, nukleinsyrapåvisning och serologi. Odling är referensmetod. Serologi i sin nuvarande utformning har bedömts inte fylla kraven på standardisering.

För att odla ut prov med Brucella-misstanke krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket, vilket i praktiken innebär att arbetet måste utföras i ett BSL3-laboratorium. Vid misstanke på växt av Brucella i en blododlingsflaska skall denna därför sändas till ett laboratorium som uppfyller dessa krav, t.ex. Folkhälsomyndigheten. Om utfallet blir negativt för Brucella sp bör laboratoriet efter enskild bedömning kunna ge alternativt taxonomiskt besked och göra ev. resistensbestämning.

Referensmetodik[redigera]

Referenssubstrat: Brucellabakterier växer på de flesta rutindiagnostiska substrat som blodagar, hematinagar och brucellaagar vid 37 °C i en miljö av 5 - 10 % CO₂.

De flesta moderna blododlingssystem indikerar växt av Brucella inom 5 dygn. Brucella är aerob och växer i princip bara i den aeroba flaskan. Vid särskild brucellamisstanke är förlängd odling upp till 28 dagar tillrådlig i negativa fall.

Omhändertagande av prov med direktpåvisning med PCR (ej referensmetod) och odling beskrivs i artikeln Odling och nukleinsyrapåvisning vid misstanke om riskklass 3-bakterier i prov.

Identifiering och minimikriterier: Brucella-kolonier på blod- och/eller hematinagar är små, olika stora och stafylokockliknande, ej hemolyserande. De är katalas- och oxidaspositiva, blekt gramnegativa små kockoida stavar.

Misstänkta kolonier på agarplattor sänds till Folkhälsomyndigheten för verifiering enligt ovan.

Artidentifiering avseende B. abortus utförs alltid, däremot artbestämms inte övriga Brucella spp rutinmässigt. på grund av hög kostnad och begränsat värde för behandlingen av patienten. Vid fynd av annan bakterie kan Folkhälsomyndigheten utföra artbestämning genom sekvensering av 16S rDNA, (i framtiden sannolikt också med MaldiTOF).

Övrig diagnostik[redigera]

Serologi: Den klassiska röragglutinationstesten-Widal- har ersatts av ELISA-metodik som är känsligare men mindre väl standardiserad.

Resistensutveckling och resistensbestämning[redigera]

Vid behandling av brucellos måste hänsyn tas till bakteriens intracellulära överlevnad. I allmänhet väljs kombinationsterapi under lång tid. Tetracykliner, aminoglykosider, rifampicin och trimsulfa har alla använts med framgång.

Resistensbestämning rekommenderas ej.

Epidemiologisk typning[redigera]

Att särskilja de olika biotyperna av Brucella kräver speciella antisera och substrat. Vid importfall eller vid konstaterad laboratorieinfektion ger denna information mycket lite epidemiologisk hjälp samtidigt som den är mycket kostsam. ”Artidentifiering” görs därför inte rutinmässigt.

Kvalitetskontroll[redigera]

Kvaliteskontroller sker genom ringtester inom ramen för Forum för beredskapsdiagnostik via Quandhip som är ett Europeiskt laboratorienätverk för högpatogena bakterier och virus (koordineras av Robert Koch- Institut (RKI, Tyskland) och L. Spallanzani National Institute for Infectious Diseases (INMI), Italien).

Referensstammar
- B. abortus, NC00624-04,
- B. melitensis, NC010094,
- B. suis, NC010316.

Växt på använda substrat kontrolleras regelbundet.

Svarsrutiner[redigera]

Växt av/Ingen växt av Brucella.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
+'''Artikel uppdaterad april 2012, innehållet är preliminärt i väntan på konsensusförfarande'''
+----
 ''Till huvudartikel [[Brucella]]''
@@ Rad 5: / Rad 7: @@
 == Laboratoriediagnostik av ''Brucella'' spp ==
-Diagnosen brucellos kan verifieras med odling och serologi. Odling är referensmetod. Serologi i sin nuvarande utformning har bedömts inte fylla kraven på standardisering.
+Diagnosen brucellos kan verifieras med odling, nukleinsyrapåvisning och serologi. Odling är referensmetod. Serologi i sin nuvarande utformning har bedömts inte fylla kraven på standardisering.
-För att odla ut prov med Brucella-misstanke krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket, vilket i praktiken innebär att arbetet måste utföras i ett BSL3-laboratorium. Vid misstanke på växt av ''Brucella'' i en blododlingsflaska skall denna därför sändas till ett laboratorium som uppfyller dessa krav, t.ex. SMI. Om utfallet blir negativt för ''Brucella'' sp bör laboratoriet efter enskild bedömning kunna ge alternativt taxonomiskt besked och göra ev. resistensbestämning.
+För att odla ut prov med ''Brucella''-misstanke krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket, vilket i praktiken innebär att arbetet måste utföras i ett BSL3-laboratorium. Vid misstanke på växt av ''Brucella'' i en blododlingsflaska skall denna därför sändas till ett laboratorium som uppfyller dessa krav, t.ex. Folkhälsomyndigheten. Om utfallet blir negativt för ''Brucella'' sp bör laboratoriet efter enskild bedömning kunna ge alternativt taxonomiskt besked och göra ev. resistensbestämning.
 === Referensmetodik ===
-*Referenssubstrat: ''Brucella''bakterier växer på de flesta rutindiagnostiska substrat som blodagar, hematinagar och brucellaagar vid 37 C i en miljö av 5 - 10 % CO2.
+*Referenssubstrat: ''Brucella''bakterier växer på de flesta rutindiagnostiska substrat som blodagar, hematinagar och brucellaagar vid 37 °C i en miljö av 5 - 10 % CO<SUB>2</SUB>.
+De flesta moderna blododlingssystem indikerar växt av ''Brucella'' inom 5 dygn. Brucella är aerob och växer i princip bara i den aeroba flaskan. Vid särskild brucellamisstanke är förlängd odling upp till 28 dagar tillrådlig i negativa fall.
-De flesta moderna blododlingssystem indikerar växt av ''Brucella'' efter 5 dygn. Vid särskild brucellamisstanke är förlängd odling upp till 28 dagar tillrådlig i negativa fall. Fynd av ''Brucella'' först efter 21 dygn har gjorts vid SMI på en patient under antibiotikaterapi.
+*Omhändertagande av prov med direktpåvisning med PCR (ej referensmetod) och odling beskrivs i artikeln [[Odling och nukleinsyrapåvisning vid misstanke om riskklass 3-bakterier i prov]].
-*Isolering sker enligt rutiner som anges i referenslaboratoriets kvalitetsmanual. Plattorna avläses efter 2 - 3 dygn och efter en vecka då de kastas.
+*Identifiering och minimikriterier: ''Brucella''-kolonier på blod- och/eller hematinagar är små, olika stora och stafylokockliknande, ej hemolyserande. De är katalas- och oxidaspositiva, blekt gramnegativa små kockoida stavar.
-*Identifiering och minimikriterier: ''Brucella''kolonier på blod- och/eller hematinagar är små, olika stora och stafylo-kockliknande, ej hemolyserande. De är katalas- och oxidaspositiva, gram¬negativa små kockoida stavar.
+Misstänkta kolonier på agarplattor sänds till Folkhälsomyndigheten för verifiering enligt ovan.
-Misstänkta kolonier sänds till SMI för verifiering med biokemi, PCR och agglutination med monospecifika brucellaantisera.
+Artidentifiering avseende ''B. abortus''  utförs alltid, däremot artbestämms inte övriga ''Brucella'' spp rutinmässigt.  på grund av hög kostnad och begränsat värde för behandlingen av patienten. Vid fynd av annan bakterie kan Folkhälsomyndigheten utföra artbestämning genom sekvensering av 16S rDNA, (i framtiden sannolikt också med MaldiTOF).
-Artidentifiering utförs ej regelbundet vid SMI p.g.a. hög kostnad och begränsat värde för behandlingen av patienten. Vid fynd av annan bakterie gör SMI artidentifiering med API eller motsvarande metod.
 === Övrig diagnostik ===
-*Serologi: Den klassiska röragglutinationstesten-Widal- har ersatts av ELISA-me-todik som är känsligare men mindre väl standardiserad och ej kommersiellt till-gänglig.
+*Serologi: Den klassiska röragglutinationstesten-Widal- har ersatts av ELISA-metodik som är känsligare men mindre väl standardiserad.
 == Resistensutveckling och resistensbestämning ==
 Vid behandling av brucellos måste hänsyn tas till bakteriens intracellulära överlevnad.
-I allmänhet väljs kombinationsterapi under lång tid. Tetracykliner, aminoglykosi-der, rifampicin och trimsulfa har alla använts med framgång.
+I allmänhet väljs kombinationsterapi under lång tid. Tetracykliner, aminoglykosider, rifampicin och trimsulfa har alla använts med framgång.
 Resistensbestämning rekommenderas ej.
 == Epidemiologisk typning ==
@@ Rad 42: / Rad 43: @@
 == Kvalitetskontroll ==
+Kvaliteskontroller sker genom ringtester inom ramen för [[Forum för   beredskapsdiagnostik]] via [http://www.quandhip.eu/ ''Quandhip''] som är ett Europeiskt laboratorienätverk för högpatogena bakterier och virus   (koordineras av Robert Koch- Institut (RKI, Tyskland) och L.  Spallanzani  National Institute for Infectious Diseases (INMI),  Italien).
 *Referensstammar
-**''B. abortus'', ATCC 23448,
+**''B. abortus'', NC00624-04,
-**''B. melitensis'', ATCC 23456,
+**''B. melitensis'', NC010094,
-**''B. suis'', ATCC 23444.
+**''B. suis'', NC010316.
-Växt på använda substrat kontrolleras regelbundet.
-Vid identifiering med PCR används positiv och negativ DNA-templat.
-Antisera kontrolleras mot referensstammar vid utebliven agglutination med misstänkt isolat.
+Växt på använda substrat kontrolleras regelbundet.
 == Svarsrutiner ==
@@ Rad 58: / Rad 57: @@
 Växt av/Ingen växt av ''Brucella''.
-[[Kategori:Laboratoriediagnostik-infektioner i hud och mjukdelar]]
+[[Kategori:Laboratoriediagnostik-Infektioner i hud och mjukdelar]]