Skillnad mellan versioner av "Clostridium perfringens"
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
---- | ---- | ||
| − | Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]] | + | ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]'' |
---- | ---- | ||
| Rad 14: | Rad 14: | ||
''Clostridium perfringens'' är en anaerob sporbildande grampositiv stav. ''C. perfringens'' ingår i den normala tarmfloran hos däggdjur och kan infektera kött vid slakt. Den typiska maträtten vid matförgiftning med ''Clostridium perfringens'' är någon typ av långkok som görs i stor mängd t.ex. kött/grönsaksgrytor, chili con carne och ärtsoppa med fläsk. Även inkokt lax och helstekt oxfilé/fläskfilé har förekommit. De sporer av ''Clostridium perfringens'' som alltid finns på det råa köttet och grönsakerna/rotfrukterna aktiveras vid upphettningen och övergår till vegetativa celler när temperaturen börjar sjunka. | ''Clostridium perfringens'' är en anaerob sporbildande grampositiv stav. ''C. perfringens'' ingår i den normala tarmfloran hos däggdjur och kan infektera kött vid slakt. Den typiska maträtten vid matförgiftning med ''Clostridium perfringens'' är någon typ av långkok som görs i stor mängd t.ex. kött/grönsaksgrytor, chili con carne och ärtsoppa med fläsk. Även inkokt lax och helstekt oxfilé/fläskfilé har förekommit. De sporer av ''Clostridium perfringens'' som alltid finns på det råa köttet och grönsakerna/rotfrukterna aktiveras vid upphettningen och övergår till vegetativa celler när temperaturen börjar sjunka. | ||
| − | Optimumtemperatur för förökning av ''Clostridium perfringens'' ligger vid 43 | + | Optimumtemperatur för förökning av ''Clostridium perfringens'' ligger vid 43 °C -47 °C, men tillväxt kan ske mellan 20 °C -50 °C. Vanligaste felen är för långsam avsvalning, för låg temperatur vid varmhållningen eller placering på buffébord (utan varmhållning eller kokplatta). |
=== Patogenes och patofysiologi === | === Patogenes och patofysiologi === | ||
| − | Sjukdom uppstår efter intag av föda innehållande | + | Sjukdom uppstår efter intag av föda innehållande <math>10^8</math> viabla vegetativa celler vilka sporulerar i tunntarmens alkaliska miljö. Under denna process bildas ett enterotoxin (CPE) som bildar en del av sporkappan. Det frigörs då den sporulerande cellen lyserar och frigör sporen. Enterotoxinet binder till receptorer på tarmepitelet och åstadkommer cytotoxisk skada. |
| − | Enterotoxinet aktiveras av trypsin. Det är värmelabilt och denaturerar vid temperaturer över 53 | + | Enterotoxinet aktiveras av trypsin. Det är värmelabilt och denaturerar vid temperaturer över 53 °C. Att notera är att ''Clostridium perfringens'' normalt finns i feces, men då inte i så stora mängder som vid en matförgiftning. |
| Rad 42: | Rad 42: | ||
==== Referenssubstrat ==== | ==== Referenssubstrat ==== | ||
| − | |||
| − | |||
| + | *Anaerob egg-yolk-agar [[Bilaga 1. Bakteriologiska referenssubstrat]] | ||
=== Isolering === | === Isolering === | ||
| Rad 54: | Rad 53: | ||
| − | Clostridium perfringens bildar typiska dubbelhemolyserande kolonier på anaerob blodagar. De har typiskt mikroskopiskt utseende efter gramfärgning. Sporer ses sällan. Sådana kan ses som runda, ofärgade uppklarningar i bakteriecellen då de ej gramfärgas. | + | ''Clostridium perfringens'' bildar typiska dubbelhemolyserande kolonier på anaerob blodagar. De har typiskt mikroskopiskt utseende efter gramfärgning. Sporer ses sällan. Sådana kan ses som runda, ofärgade uppklarningar i bakteriecellen då de ej gramfärgas. |
Nuvarande version från 16 december 2009 kl. 19.18
Huvudartikel
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002
Clostridium perfringens vid matförgiftningar[redigera]
Smittämnet[redigera]
Clostridium perfringens är en anaerob sporbildande grampositiv stav. C. perfringens ingår i den normala tarmfloran hos däggdjur och kan infektera kött vid slakt. Den typiska maträtten vid matförgiftning med Clostridium perfringens är någon typ av långkok som görs i stor mängd t.ex. kött/grönsaksgrytor, chili con carne och ärtsoppa med fläsk. Även inkokt lax och helstekt oxfilé/fläskfilé har förekommit. De sporer av Clostridium perfringens som alltid finns på det råa köttet och grönsakerna/rotfrukterna aktiveras vid upphettningen och övergår till vegetativa celler när temperaturen börjar sjunka.
Optimumtemperatur för förökning av Clostridium perfringens ligger vid 43 °C -47 °C, men tillväxt kan ske mellan 20 °C -50 °C. Vanligaste felen är för långsam avsvalning, för låg temperatur vid varmhållningen eller placering på buffébord (utan varmhållning eller kokplatta).
Patogenes och patofysiologi[redigera]
Sjukdom uppstår efter intag av föda innehållande viabla vegetativa celler vilka sporulerar i tunntarmens alkaliska miljö. Under denna process bildas ett enterotoxin (CPE) som bildar en del av sporkappan. Det frigörs då den sporulerande cellen lyserar och frigör sporen. Enterotoxinet binder till receptorer på tarmepitelet och åstadkommer cytotoxisk skada.
Enterotoxinet aktiveras av trypsin. Det är värmelabilt och denaturerar vid temperaturer över 53 °C. Att notera är att Clostridium perfringens normalt finns i feces, men då inte i så stora mängder som vid en matförgiftning.
Symtom och klinisk bild[redigera]
Matförgiftning med en C. perfringens stam som producerar enterotoxin har en inkubationstid på 8-16 timmar. Symtomen, som är buksmärtor, kramper och vattnig diarré, brukar avklinga inom ett till två dygn.
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
(Se Bacillus cereus)
Referensmetodik[redigera]
Referenssubstrat[redigera]
- Anaerob egg-yolk-agar Bilaga 1. Bakteriologiska referenssubstrat
Isolering[redigera]
Clostridium perfringens växer på anaerob blodagar inom 1 dygn.
Identifiering och minimikriterier[redigera]
Clostridium perfringens bildar typiska dubbelhemolyserande kolonier på anaerob blodagar. De har typiskt mikroskopiskt utseende efter gramfärgning. Sporer ses sällan. Sådana kan ses som runda, ofärgade uppklarningar i bakteriecellen då de ej gramfärgas.
Epidemiologisk typning[redigera]
(Se Bacillus cereus)
Kvalitetskontroll[redigera]
- Referensstam
- Clostridium perfringens CCUG 1795
Svarsrutiner[redigera]
Svarsrutiner när det gäller Bacillus, Clostridium och Staphylococcus aureus måste utformas individuellt för varje utbrott och då som en syntes av all tillgänglig information
Laboratorierapportering[redigera]
(Se Bacillus cereus)