Skillnad mellan versioner av "Anaeroba gramnegativa stavar-ÖLI"
| Rad 13: | Rad 13: | ||
De pigmenterade anaeroba gramnegativa stavarna indelas i sackarolytiska och asackarolytiska arter tillhörande grupperna ''Prevotella'' och ''Porphyromonas''. Bland de arter som dominerar vid humana luftvägsinfektioner återfinns'' Prevotella corporis'', ''Prevotella denticola, Prevotella intermedia, Prevotella nnelaninogenica, Porphyromonas asaccharolytica'', ''Porphyromonas endodontalis'' och ''Porphyrornonas gingivalis'' i den normala mun- och svalgfloran. | De pigmenterade anaeroba gramnegativa stavarna indelas i sackarolytiska och asackarolytiska arter tillhörande grupperna ''Prevotella'' och ''Porphyromonas''. Bland de arter som dominerar vid humana luftvägsinfektioner återfinns'' Prevotella corporis'', ''Prevotella denticola, Prevotella intermedia, Prevotella nnelaninogenica, Porphyromonas asaccharolytica'', ''Porphyromonas endodontalis'' och ''Porphyrornonas gingivalis'' i den normala mun- och svalgfloran. | ||
| − | Dessa arter isoleras tillsammans med andra aeroba och anaeroba bakterier vid kronisk | + | Dessa arter isoleras tillsammans med andra aeroba och anaeroba bakterier vid kronisk sinuit och [[tonsillit]] samt vid peritonsillit. |
De icke pigmenterade, gallkänsliga sackarolytiska gramnegativa anaeroba stavarna påträffas vid samma infektioner som de pigmenterade stavarna. ''Prevotella bivia'' och ''Prevotella disiens'' isoleras mer sällan vid infektioner i munhåla och svalg. Dessa arter har blivit alltmer resistenta mot penicilliner och cefalosporiner pga betalaktamasproduktion. Bland de arter som ofta återfinns vid luftvägsinfektioner såsom sinuit och otit dominerar'' Prevotella oris'' och ''Prevotella buccae''. | De icke pigmenterade, gallkänsliga sackarolytiska gramnegativa anaeroba stavarna påträffas vid samma infektioner som de pigmenterade stavarna. ''Prevotella bivia'' och ''Prevotella disiens'' isoleras mer sällan vid infektioner i munhåla och svalg. Dessa arter har blivit alltmer resistenta mot penicilliner och cefalosporiner pga betalaktamasproduktion. Bland de arter som ofta återfinns vid luftvägsinfektioner såsom sinuit och otit dominerar'' Prevotella oris'' och ''Prevotella buccae''. | ||
Versionen från 16 december 2009 kl. 22.51
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)
Anaeroba gramnegativa stavar
Smittämnet
Anaeroba gramnegativa stavar är de vanligast förekommande anaeroba bakterieisolaten vid övre luftvägsinfektioner.
Bacteroides fragilis-gruppens arter påträffas sällan vid övre luftvägsinfektinner utom vid kronisk otit.
De pigmenterade anaeroba gramnegativa stavarna indelas i sackarolytiska och asackarolytiska arter tillhörande grupperna Prevotella och Porphyromonas. Bland de arter som dominerar vid humana luftvägsinfektioner återfinns Prevotella corporis, Prevotella denticola, Prevotella intermedia, Prevotella nnelaninogenica, Porphyromonas asaccharolytica, Porphyromonas endodontalis och Porphyrornonas gingivalis i den normala mun- och svalgfloran.
Dessa arter isoleras tillsammans med andra aeroba och anaeroba bakterier vid kronisk sinuit och tonsillit samt vid peritonsillit.
De icke pigmenterade, gallkänsliga sackarolytiska gramnegativa anaeroba stavarna påträffas vid samma infektioner som de pigmenterade stavarna. Prevotella bivia och Prevotella disiens isoleras mer sällan vid infektioner i munhåla och svalg. Dessa arter har blivit alltmer resistenta mot penicilliner och cefalosporiner pga betalaktamasproduktion. Bland de arter som ofta återfinns vid luftvägsinfektioner såsom sinuit och otit dominerar Prevotella oris och Prevotella buccae.
Bland asackarolytiska nitrat/nitrit-reducerande anaeroba stavar återfinns Bacteroides ureolyticus och Bacteroides gracilis. B ureolyticus isoleras vid blandinfektioner utgående från övre luftvågar, medan B gracilis har beskrivits vid mjukdelsinfektioner särskilt i huvud- regionen.
Fusobakterier är anaeroba gramnegativa stavar som producerar smörsyra som fermentationsprodqkt. Flera arter som har humanmedi- cinsk betydelse finns beskrivna: Fusobacterium necrophorum, Fusobacterium nucleatum, Fusobacterium periodonticum. Fusobacterium sulci och Fusobacterium ulcerans. F necrophorum kan orsaka allvarliga infektioner oftast utgående från tonsillit. Exempel härpå är Vincents angina (F nueleatum, F necrophorum), peritonsillär abscess, periapikal abscess och septisk tromboflebit. Septikemi med multipla abscesser i andra organ kan också påträffas, tex i lungor pleura och lever. F nucleatum finns i den nomiala mikrofloran i munhåla och svalg. Arten isoleras därför från infektioner utgångna från dessa regioner.
Odlingsdiagnostik
Provtagning och transport
Se avsnitt Bihålor-provtagning och odling.
Remiss: Om anaerobodling önskas skall detta särskilt anges på remissen eftersom rutinmässig odling av anaeroba gramnegativa stavar inte utförs på luftvägsprov.
Primärisolering
Icke selektiva odlingsmedier: Färsk hästblodagar (bil 4).
Utodling och inkubering: Utodlas på blodagarplattor. Inkubering i 37°C aerobt och anaerobt i 48 timmar.
Avläsning, identifiering
Presumtiv diagnos: Varierande koloniutseende på blodagarplattor. Vissa arter bildar svart pigment.
Vid mikroskopi är Bacteroides, Porphyromonas och Prevotella små gramnegativa stavar, medan fusobakterier är långa smala gramnegativa stavar.
Slutlig verifiering: Utodling i flytande substrat för gaskromatografi och på fasta substrat för biokemiska test. Kommersiella identifieringssystem finns numera tillgängliga, men slutlig verifiering bör utföras biokemiskt (1,2).
Indikationer för resistensbestämning
Terapisvikt efter penicillinbehandling.
Laboratorierapportering
görs ej.
REFERENSER
Ej korrekturläst
- 1. Jousimies-Sonier MR, Finegold SM. Anaerobic Gram.negative bacilli and cocci. Mantaal of clinical Microbiology, Sth ed, Eclitor A. Balows. American Society for Microbiology. Washington, DC. 1991, p. 538-553,
- 2 Novic SL, Anaerobic Gram-negative bacilli 2:10.1-2:10.12. Clinical Microbiology Procedures Handbook. Editor HD. tsenberg. American Society for Microbiotogy, Washington, DC. 1992.