Skillnad mellan versioner av "Identifiering-Trådsvampar (dermatofyter och andra mögel)"
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
| − | Koloniernas makromorfologi med växtsätt och färg är betydelsefulla. Eftersom alla dessa karakteristika påverkas av odlingsbetingelserna är det viktigt att standardisera medier, temperatur, fuktighet etc. De flesta isolat brukar växa ut inom en vecka, men vissa arter t.ex. ''T. verrucosum'' växer långsamt (se [[Tabell 9]] och Tabell 11). | + | Koloniernas makromorfologi med växtsätt och färg är betydelsefulla. Eftersom alla dessa karakteristika påverkas av odlingsbetingelserna är det viktigt att standardisera medier, temperatur, fuktighet etc. De flesta isolat brukar växa ut inom en vecka, men vissa arter t.ex. ''T. verrucosum'' växer långsamt (se [[Identifiering-Jäst, tabellarisk översikt|Tabell 9]] och Tabell 11). |
Utöver makrokonidiernas utseende använder man även mikrokonidiernas form och arrangemang, förekomst av klamydokonidier, racketliknande uppsvällda eller spiralvridna hyfer m.m.: | Utöver makrokonidiernas utseende använder man även mikrokonidiernas form och arrangemang, förekomst av klamydokonidier, racketliknande uppsvällda eller spiralvridna hyfer m.m.: | ||
| − | *1) Rödfärgning av DTM-agar ([[Bilaga 3]]) då kolonin ännu är mycket liten, d.v.s. vid begynnande växt. Vissa dermatofyter, t.ex. ''M. canis'', kan vara falskt negativa. | + | *1) Rödfärgning av DTM-agar ([[3. Referenssubstrat-svamp#Dermatofyt test medium (DTM) |Bilaga 3]]) då kolonin ännu är mycket liten, d.v.s. vid begynnande växt. Vissa dermatofyter, t.ex. ''M. canis'', kan vara falskt negativa. |
*2) Koloniutseende på Saboraudagar noteras, t.ex. utbredd, fluffig, pudrad, fransig kant, vit, beige, långsamväxande, färg på baksidan m.m. | *2) Koloniutseende på Saboraudagar noteras, t.ex. utbredd, fluffig, pudrad, fransig kant, vit, beige, långsamväxande, färg på baksidan m.m. | ||
| Rad 22: | Rad 22: | ||
*3) Mikroskopiska utseendet studeras med hjälp av tejppreparat: en tejpremsa pressas över kolonin så att luftmycelet fastnar på tejpen, som sedan sätts över på ett objektsglas med laktofenolbomullsblå lösning. Svampstrukturerna suger åt sig färgen och ett kontrastrikt preparat erhålls, som kan studeras avseende mikrokonidier, makrokonidier, klamydosporer (konidier), spiraler, arrangemang av konidierna m.m. Kännetecknen kan vara mycket specifika, som hos ''Microsporum canis'' och ''Epidermophyton floccosum''. Dessa har typiska koloniutseenden och speciestypiska makrokonidier som räcker för identifikation, se '''Tabell 11''' och '''Fig 5'''. | *3) Mikroskopiska utseendet studeras med hjälp av tejppreparat: en tejpremsa pressas över kolonin så att luftmycelet fastnar på tejpen, som sedan sätts över på ett objektsglas med laktofenolbomullsblå lösning. Svampstrukturerna suger åt sig färgen och ett kontrastrikt preparat erhålls, som kan studeras avseende mikrokonidier, makrokonidier, klamydosporer (konidier), spiraler, arrangemang av konidierna m.m. Kännetecknen kan vara mycket specifika, som hos ''Microsporum canis'' och ''Epidermophyton floccosum''. Dessa har typiska koloniutseenden och speciestypiska makrokonidier som räcker för identifikation, se '''Tabell 11''' och '''Fig 5'''. | ||
| − | *4) Om inga specifika strukturer upptäcks, bör svampen odlas på specialsubstrat som ureasagar, BCPCG, majsmjöl/potatisagar. Testa för tiamin/inositolbehov om ''T. tonsurans'', ''T. verrucosum'' eller ''T. violaceum'' misstänks. ''T. equinum'' kräver nikotinsyra för växt. | + | *4) Om inga specifika strukturer upptäcks, bör svampen odlas på specialsubstrat som ureasagar, BCPCG, majsmjöl/potatisagar. Testa för tiamin/inositolbehov om ''T. tonsurans'', ''T. verrucosum'' eller ''T. violaceum'' misstänks. ''T. equinum'' kräver nikotinsyra för växt. |
| − | |||
=== Annan mögelsvamp === | === Annan mögelsvamp === | ||
Nuvarande version från 7 januari 2010 kl. 09.45
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner
Identifiering och minimikriterier, svamp
Trådsvampar (dermatofyter och andra mögel)[redigera]
Kriterier för artbestämning av dermatofyter[redigera]
Koloniernas makromorfologi med växtsätt och färg är betydelsefulla. Eftersom alla dessa karakteristika påverkas av odlingsbetingelserna är det viktigt att standardisera medier, temperatur, fuktighet etc. De flesta isolat brukar växa ut inom en vecka, men vissa arter t.ex. T. verrucosum växer långsamt (se Tabell 9 och Tabell 11).
Utöver makrokonidiernas utseende använder man även mikrokonidiernas form och arrangemang, förekomst av klamydokonidier, racketliknande uppsvällda eller spiralvridna hyfer m.m.:
- 1) Rödfärgning av DTM-agar (Bilaga 3) då kolonin ännu är mycket liten, d.v.s. vid begynnande växt. Vissa dermatofyter, t.ex. M. canis, kan vara falskt negativa.
- 2) Koloniutseende på Saboraudagar noteras, t.ex. utbredd, fluffig, pudrad, fransig kant, vit, beige, långsamväxande, färg på baksidan m.m.
- 3) Mikroskopiska utseendet studeras med hjälp av tejppreparat: en tejpremsa pressas över kolonin så att luftmycelet fastnar på tejpen, som sedan sätts över på ett objektsglas med laktofenolbomullsblå lösning. Svampstrukturerna suger åt sig färgen och ett kontrastrikt preparat erhålls, som kan studeras avseende mikrokonidier, makrokonidier, klamydosporer (konidier), spiraler, arrangemang av konidierna m.m. Kännetecknen kan vara mycket specifika, som hos Microsporum canis och Epidermophyton floccosum. Dessa har typiska koloniutseenden och speciestypiska makrokonidier som räcker för identifikation, se Tabell 11 och Fig 5.
- 4) Om inga specifika strukturer upptäcks, bör svampen odlas på specialsubstrat som ureasagar, BCPCG, majsmjöl/potatisagar. Testa för tiamin/inositolbehov om T. tonsurans, T. verrucosum eller T. violaceum misstänks. T. equinum kräver nikotinsyra för växt.
Annan mögelsvamp[redigera]
Det helt dominerande släktet av invasiva mögel i Sverige är Aspergillus, den dominerande arten är A. fumigatus. Övriga taxa som internationellt visats förekomma som invasiva mögel samt påvisats i denna roll i Sverige är Fusarium spp., Scedosporium apiospermum (teleomorf Pseudallescheria boydii) och zygomyceter.
Kriterier för artbestämning av mögelsvamp grundar sig framför allt på makro- och mikromorfologi (se referenslitteraturen och Tabell 11).
Mögelsvampar som hittas i invärtes prov och växer i temperaturer från 37 °C och uppåt är kliniskt intressanta. Ex. Aspergillus fumigatus, A. flavus, A. niger m.fl. Aspergillus-arter. Övriga arter av kliniskt intresse är zygomyceterna: Rhizomucor pusillus, Rhizopus oryzae, Absidia corymbifera m.fl. Alla här nämnda arter växer i 42 °C och vissa ända upp till 52-55 °C.
