Skillnad mellan versioner av "Hudinfektioner inkl. hår och naglar-svamp"
(Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner'' ---- Kategori:Svampinfektioner Kategori:Sexuellt överförbara infektioner (STI)') |
|||
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
Rad 2: | Rad 2: | ||
---- | ---- | ||
+ | |||
+ | == Hudinfektioner inklusive hår och naglar orsakade av svamp == | ||
+ | |||
+ | '''Dermatomykoser''' är ett samlingsbegrepp för alla typer av svampinfektioner i huden. | ||
+ | |||
+ | Dessa orsakas av dermatofyter, jästsvampar inklusive ''Malassezia'' och vissa mögelsvampar. Vid djupa mykoser kan det ofta samtidigt finnas förändringar i huden via hematogen spridning. | ||
+ | |||
+ | Dermatofyter indelas i släktena ''Trichophyton, Epidermophyton'' och ''Microsporum''. Infektion orsakad av dessa kallas dermatofytos eller tinea: ''Tinea pedis, manuum, unguium, cruris'' (''inguinalis''), ''corporis'' och ''capitis''. Kerion betecknar kraftigt inflammatoriska reaktioner i en dermatofytos. ''Trichophyton'' infekterar hud, hår och naglar, ''Epidermophyton'' hud och naglar samt ''Microsporum'' hud och hår. | ||
+ | |||
+ | Vissa dermatofyter har en tendens att vara vanligare på vissa lokalisationer. Sålunda är ''T. verrucosum, T. violaceum'' och ''M. audouinii'' särskilt vanliga vid tinea capitis. Yngre personer infekteras oftare av ''M. canis. T. rubrum'', som är den i särsklass vanligaste dermatofyten i Norden, ses oftast vid fotmykoser (Weitzman et al., 1995). | ||
+ | |||
+ | Bland jästsvampar är ''C. albicans'' och ''C. parapsilosis'' samt ''Malassezia furfur'' vanligast vid hudinfektion. | ||
+ | |||
+ | Hos icke immundefekta kan mögel infektion förekomma vid infektion i nagel och på handflata eller fotsula. Vanligaste agens är ''Scytalidium''(syn. ''Hendersonula''). ''Scopulariopsis'' är relativt sällsynt nagelpatogen som även kan förekomma som kolonisatör i skadad nagel, vilket försvårar bedömning av fyndets relevans. ''Cladosporium'' spp betraktas vanligen som | ||
+ | kontaminanter. | ||
+ | |||
+ | Hos immundefekta patienter eller vid andra predisponerande faktorer kan man se infektioner med svampar, som vanligtvis är saprofyter. Hudinfektion med ''Aspergillus'' kan vara sekundär till dissemination, men även primär infektion förekommer (sällsynt). | ||
+ | |||
+ | Den '''kutana candidosen''' har vanligen sin grund i att hudbarriären har försvagats till följd av fukt, nötning och skador. Andra faktorer är fetma, diabetes mellitus, lång exposition för varmvatten med tvättmedel eller användning av bredspektrumantibiotika. | ||
+ | |||
+ | Intertriginös candidos uppträder därför i axiller, ljumskar, mammarveck, glutealveck, mellanrum mellan fingrar och tår samt kring naveln. Infektionerna uppträder ofta som fuktiga och makulösa, rodnade utslag med typiska satellitlesioner i den omgivande friska huden. Blöjcandidos är en specialform av detta tillstånd, som predisponeras av dålig hygien. Det är inte heller ovanligt att amning, i kombination med torsk hos barnet, ger ''Candida''-infektion i mamillen, med smärtsam amning som följd. | ||
+ | |||
+ | Paronyki på fingrarna uppträder i synnerhet hos personer, som ofta har händerna utsatta för kontinuerlig väta, i synnerhet i lösningar med socker eller med deg, som fastnar i nagelbanden. ''C. parapsilosis'' jämte ''C. albicans'' är vanligast i dessa fall. | ||
+ | |||
+ | Kronisk ''Candida''-onykomykos orsakar ofta fullständig förstörelse av nagelvävnaden och ses i synnerhet hos patienter med kronisk mukokutan candidos eller andra predisponerande faktorer, som påverkar patientens hormonella eller immunologiska tillstånd. Dessa kan vara diabetes mellitus, hypoparatyreoidism, Addisons sjukdom, tyreoideadysfunktioner, malnutrition, malabsorption och olika former av malignitet. Användningen av steroider och antibiotika kan också vara bidragande faktorer. | ||
+ | |||
+ | '''Pityriasis versicolor''' orsakas av ''Malassezia furfur''. Diagnosen är i första hand klinisk. Odling görs vanligen ej men direktpreparat kan bekräfta diagnosen (“makaroner och köttbullar”), [[Provhantering på laboratoriet-svamp|Tabell 7 b]] | ||
+ | |||
+ | '''''Malassezia''-follikulit''' orsakas av samma agens. Den mikroskopiska bilden visar enbart runda jästceller (jfr ovan). Om odling skall ske bör den kvantiteras eftersom ''M. furfur'' normalt finns på huden. | ||
+ | |||
+ | Diagnosen är förutom på klinisk bild (ev. med hjälp av Wood’s ljus), i första hand baserad på direktmikroskopi och ev. odling. ''M. furfur'' är lipofil och behöver därför tillsatser av lipider till odlingsmediet för optimal växt. | ||
[[Kategori:Svampinfektioner]] | [[Kategori:Svampinfektioner]] | ||
− | [[Kategori: | + | [[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]] |
Nuvarande version från 24 januari 2010 kl. 13.06
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner
Hudinfektioner inklusive hår och naglar orsakade av svamp[redigera]
Dermatomykoser är ett samlingsbegrepp för alla typer av svampinfektioner i huden.
Dessa orsakas av dermatofyter, jästsvampar inklusive Malassezia och vissa mögelsvampar. Vid djupa mykoser kan det ofta samtidigt finnas förändringar i huden via hematogen spridning.
Dermatofyter indelas i släktena Trichophyton, Epidermophyton och Microsporum. Infektion orsakad av dessa kallas dermatofytos eller tinea: Tinea pedis, manuum, unguium, cruris (inguinalis), corporis och capitis. Kerion betecknar kraftigt inflammatoriska reaktioner i en dermatofytos. Trichophyton infekterar hud, hår och naglar, Epidermophyton hud och naglar samt Microsporum hud och hår.
Vissa dermatofyter har en tendens att vara vanligare på vissa lokalisationer. Sålunda är T. verrucosum, T. violaceum och M. audouinii särskilt vanliga vid tinea capitis. Yngre personer infekteras oftare av M. canis. T. rubrum, som är den i särsklass vanligaste dermatofyten i Norden, ses oftast vid fotmykoser (Weitzman et al., 1995).
Bland jästsvampar är C. albicans och C. parapsilosis samt Malassezia furfur vanligast vid hudinfektion.
Hos icke immundefekta kan mögel infektion förekomma vid infektion i nagel och på handflata eller fotsula. Vanligaste agens är Scytalidium(syn. Hendersonula). Scopulariopsis är relativt sällsynt nagelpatogen som även kan förekomma som kolonisatör i skadad nagel, vilket försvårar bedömning av fyndets relevans. Cladosporium spp betraktas vanligen som kontaminanter.
Hos immundefekta patienter eller vid andra predisponerande faktorer kan man se infektioner med svampar, som vanligtvis är saprofyter. Hudinfektion med Aspergillus kan vara sekundär till dissemination, men även primär infektion förekommer (sällsynt).
Den kutana candidosen har vanligen sin grund i att hudbarriären har försvagats till följd av fukt, nötning och skador. Andra faktorer är fetma, diabetes mellitus, lång exposition för varmvatten med tvättmedel eller användning av bredspektrumantibiotika.
Intertriginös candidos uppträder därför i axiller, ljumskar, mammarveck, glutealveck, mellanrum mellan fingrar och tår samt kring naveln. Infektionerna uppträder ofta som fuktiga och makulösa, rodnade utslag med typiska satellitlesioner i den omgivande friska huden. Blöjcandidos är en specialform av detta tillstånd, som predisponeras av dålig hygien. Det är inte heller ovanligt att amning, i kombination med torsk hos barnet, ger Candida-infektion i mamillen, med smärtsam amning som följd.
Paronyki på fingrarna uppträder i synnerhet hos personer, som ofta har händerna utsatta för kontinuerlig väta, i synnerhet i lösningar med socker eller med deg, som fastnar i nagelbanden. C. parapsilosis jämte C. albicans är vanligast i dessa fall.
Kronisk Candida-onykomykos orsakar ofta fullständig förstörelse av nagelvävnaden och ses i synnerhet hos patienter med kronisk mukokutan candidos eller andra predisponerande faktorer, som påverkar patientens hormonella eller immunologiska tillstånd. Dessa kan vara diabetes mellitus, hypoparatyreoidism, Addisons sjukdom, tyreoideadysfunktioner, malnutrition, malabsorption och olika former av malignitet. Användningen av steroider och antibiotika kan också vara bidragande faktorer.
Pityriasis versicolor orsakas av Malassezia furfur. Diagnosen är i första hand klinisk. Odling görs vanligen ej men direktpreparat kan bekräfta diagnosen (“makaroner och köttbullar”), Tabell 7 b
Malassezia-follikulit orsakas av samma agens. Den mikroskopiska bilden visar enbart runda jästceller (jfr ovan). Om odling skall ske bör den kvantiteras eftersom M. furfur normalt finns på huden.
Diagnosen är förutom på klinisk bild (ev. med hjälp av Wood’s ljus), i första hand baserad på direktmikroskopi och ev. odling. M. furfur är lipofil och behöver därför tillsatser av lipider till odlingsmediet för optimal växt.