Skillnad mellan versioner av "Variola"
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Huvudartikel publicerad mars 2012 (Anna-Lena Hammarin, Ali Mirazimi). Innehållet är preliminärt i avvaktan på konsensusförfarande''' | + | '''Huvudartikel publicerad mars 2012 (Anna-Lena Hammarin, Ali Mirazimi). Innehållet är preliminärt i avvaktan på konsensusförfarande''' |
---- | ---- | ||
| + | [[Fil:Smallpox virus.jpg|miniatyr|250px|right| Smittkoppsvirus ''Bild:CDC ID#2292'']] | ||
| + | |||
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]'' | ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]'' | ||
| − | och | + | och |
| − | ''Socialstyrelsens falldefinition [[Smittkoppor]]'' | + | ''Socialstyrelsens falldefinition [[Smittkoppor]]'' |
----- | ----- | ||
==Smittkoppor== | ==Smittkoppor== | ||
| − | ===Smittämne=== | + | ===Smittämne=== |
| − | Smittkoppor orsakas av variolavirus (smittkoppsvirus), ett stort och komplicerat virus som tillhör familjen ''Poxviridae'', genus orthopoxvirus. Viruspartikeln, som omsluts av ett hölje (den extracellulära virionen har dubbelt hölje) innehåller ett dubbelsträngat DNA som kodar för ett hundratal proteiner. | + | Smittkoppor orsakas av variolavirus (smittkoppsvirus), ett stort och komplicerat virus som tillhör familjen ''Poxviridae'', genus orthopoxvirus. Viruspartikeln, som omsluts av ett hölje (den extracellulära virionen har dubbelt hölje) innehåller ett dubbelsträngat DNA som kodar för ett hundratal proteiner. |
Smittkoppor var under årtusenden en av de mest fruktade sjukdomarna med stor smittsamhet och hög dödlighet, men efter årtionden av världsomfattande vaccinationskampanjer kunde WHO förklara världen fri från smittkoppor 1980. De viktigaste orsakerna till att sjukdomen kunde utrotas var, ett effektivt vaccin utvecklat av ''Edward Jenner'' i slutet av 1790-talet, samt att smittkoppsvirus endast kan infektera människa. För forskningsändamål finns i dag smittkoppsvirus bevarat på två laboratorier i världen, ett i USA och ett i Ryssland. | Smittkoppor var under årtusenden en av de mest fruktade sjukdomarna med stor smittsamhet och hög dödlighet, men efter årtionden av världsomfattande vaccinationskampanjer kunde WHO förklara världen fri från smittkoppor 1980. De viktigaste orsakerna till att sjukdomen kunde utrotas var, ett effektivt vaccin utvecklat av ''Edward Jenner'' i slutet av 1790-talet, samt att smittkoppsvirus endast kan infektera människa. För forskningsändamål finns i dag smittkoppsvirus bevarat på två laboratorier i världen, ett i USA och ett i Ryssland. | ||
Smittkoppsvirus har potential att användas i terrorsyfte. | Smittkoppsvirus har potential att användas i terrorsyfte. | ||
| − | ===Symtom och klinisk bild=== | + | ===Symtom och klinisk bild=== |
| − | Infektion med smittkoppsvirus förekom i två kliniska former, ''variola major'' och ''variola minor''. Variola major, som var den vanligast förekommande formen, hade en dödlighet på 20-30 %. | + | Infektion med smittkoppsvirus förekom i två kliniska former, ''variola major'' och ''variola minor''. Variola major, som var den vanligast förekommande formen, hade en dödlighet på 20-30 %. Variola minor gav en mildare sjukdom med få dödsfall (< 1%). |
| − | Efter inkubationstiden, som kan variera mellan 7-17 dagar, insjuknar patienten med hög feber, huvudvärk, ont i kroppen och allmän sjukdomskänsla. Cirka tre dagar senare uppträder ett makulopapulöst utslag. Först uppträder utslaget i ansiktet men ganska snabbt ses en spridning på extremiteter och bål. Utslagen övergår inom ett par dagar till blåsor som sedan torkar ut till krustor. Det är inte ovanligt med svåra bakteriella sekundärinfektioner. | + | Efter inkubationstiden, som kan variera mellan 7-17 dagar, insjuknar patienten med hög feber, huvudvärk, ont i kroppen och allmän sjukdomskänsla. Cirka tre dagar senare uppträder ett makulopapulöst utslag. Först uppträder utslaget i ansiktet men ganska snabbt ses en spridning på extremiteter och bål. Utslagen övergår inom ett par dagar till blåsor som sedan torkar ut till krustor. Det är inte ovanligt med svåra bakteriella sekundärinfektioner. |
Smittkoppsvirus är ytterst smittsamt. Virus kan spridas via aerosol, vid direktkontakt med infekterad patient eller indirekt via kontaminerade föremål. Infekterade patienter är smittsamma från slutet av inkubationstiden tills samtliga krustor försvunnit. | Smittkoppsvirus är ytterst smittsamt. Virus kan spridas via aerosol, vid direktkontakt med infekterad patient eller indirekt via kontaminerade föremål. Infekterade patienter är smittsamma från slutet av inkubationstiden tills samtliga krustor försvunnit. | ||
| − | == Provtagning== | + | == Provtagning== |
| − | Lämpligt provtagningsmaterial för påvisning av virus eller virusnukleinsyra är blåsmaterial. För antikroppsbestämning används serum eller venblod utan tillsats. | + | Lämpligt provtagningsmaterial för påvisning av virus eller virusnukleinsyra är blåsmaterial. För antikroppsbestämning används serum eller venblod utan tillsats. |
| − | == Laboratoriediagnostik== | + | == Laboratoriediagnostik== |
| − | === Allmänt === | + | === Allmänt === |
Provmaterial ska på grund av risken för smittspridning hanteras i [[Särskild laboratoriekapacitet på SMI|klass 4- laboratorium]]. | Provmaterial ska på grund av risken för smittspridning hanteras i [[Särskild laboratoriekapacitet på SMI|klass 4- laboratorium]]. | ||
| − | Vid misstänkt sjukdom rekommenderas påvisning av virus eller virusnukleinsyra i blåsmaterial. Möjligen kan även blod kan användas för detta. | + | Vid misstänkt sjukdom rekommenderas påvisning av virus eller virusnukleinsyra i blåsmaterial. Möjligen kan även blod kan användas för detta. |
I undantagsfall, om blåsmaterial ej finns tillgängligt, kan påvisning av antikroppar användas i diagnostiskt syfte. Observera att uppgift om eventuell smittkoppsvaccinering är nödvändigt för en korrekt bedömning av analyssvaret. | I undantagsfall, om blåsmaterial ej finns tillgängligt, kan påvisning av antikroppar användas i diagnostiskt syfte. Observera att uppgift om eventuell smittkoppsvaccinering är nödvändigt för en korrekt bedömning av analyssvaret. | ||
| − | === Referensmetod === | + | === Referensmetod === |
==== Genamplifikation ==== | ==== Genamplifikation ==== | ||
| − | === Alternativ diagnostik === | + | === Alternativ diagnostik === |
==== Serologi==== | ==== Serologi==== | ||
| − | Antikroppar detekteras med neutralisationstest (NT), som antigen används vacciniavirus. NT används framför allt för antikroppspåvisning efter vaccination. Om antikroppsanalysen används för påvisning av aktuell infektion rekommenderas parade sera, ett taget tidigt i förloppet och ett konvalescentprov taget minst 14 dagar senare. Vid NT ses korsreaktion mellan samtliga orthopoxvirus. | + | Antikroppar detekteras med neutralisationstest (NT), som antigen används vacciniavirus. NT används framför allt för antikroppspåvisning efter vaccination. Om antikroppsanalysen används för påvisning av aktuell infektion rekommenderas parade sera, ett taget tidigt i förloppet och ett konvalescentprov taget minst 14 dagar senare. Vid NT ses korsreaktion mellan samtliga orthopoxvirus. |
=== Kvalitetssäkring === | === Kvalitetssäkring === | ||
| − | == Laboratorierapportering == | + | == Laboratorierapportering == |
| − | Smittkoppor klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig- och tillsammans med [[SARS]] som samhällsfarlig sjukdom. Inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Smittskyddsinstitutet (SMI). Vid misstanke om samhällsfarlig sjukdom kan karantänsåtgärder (t.ex. isolering) vidtas mot friska människor som kan misstänkas vara utsatta för smittan. | + | Smittkoppor klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig- och tillsammans med [[SARS]] som samhällsfarlig sjukdom. Inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Smittskyddsinstitutet (SMI). Vid misstanke om samhällsfarlig sjukdom kan karantänsåtgärder (t.ex. isolering) vidtas mot friska människor som kan misstänkas vara utsatta för smittan. |
Smittkoppor är en smittspårningspliktig sjukdom. | Smittkoppor är en smittspårningspliktig sjukdom. | ||
| − | ==REFERENSER och hemsidor== | + | ==REFERENSER och hemsidor== |
*[http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/smittkoppor/ SMI:s hemsida om smittkoppor] | *[http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/smittkoppor/ SMI:s hemsida om smittkoppor] | ||
*[http://www.who.int/mediacentre/factsheets/smallpox/en/ WHO; Smallpox] | *[http://www.who.int/mediacentre/factsheets/smallpox/en/ WHO; Smallpox] | ||
[[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] [[Kategori:Virus]] | [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] [[Kategori:Virus]] | ||
Versionen från 23 mars 2012 kl. 13.30
Huvudartikel publicerad mars 2012 (Anna-Lena Hammarin, Ali Mirazimi). Innehållet är preliminärt i avvaktan på konsensusförfarande
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
och
Socialstyrelsens falldefinition Smittkoppor
Smittkoppor
Smittämne
Smittkoppor orsakas av variolavirus (smittkoppsvirus), ett stort och komplicerat virus som tillhör familjen Poxviridae, genus orthopoxvirus. Viruspartikeln, som omsluts av ett hölje (den extracellulära virionen har dubbelt hölje) innehåller ett dubbelsträngat DNA som kodar för ett hundratal proteiner.
Smittkoppor var under årtusenden en av de mest fruktade sjukdomarna med stor smittsamhet och hög dödlighet, men efter årtionden av världsomfattande vaccinationskampanjer kunde WHO förklara världen fri från smittkoppor 1980. De viktigaste orsakerna till att sjukdomen kunde utrotas var, ett effektivt vaccin utvecklat av Edward Jenner i slutet av 1790-talet, samt att smittkoppsvirus endast kan infektera människa. För forskningsändamål finns i dag smittkoppsvirus bevarat på två laboratorier i världen, ett i USA och ett i Ryssland.
Smittkoppsvirus har potential att användas i terrorsyfte.
Symtom och klinisk bild
Infektion med smittkoppsvirus förekom i två kliniska former, variola major och variola minor. Variola major, som var den vanligast förekommande formen, hade en dödlighet på 20-30 %. Variola minor gav en mildare sjukdom med få dödsfall (< 1%).
Efter inkubationstiden, som kan variera mellan 7-17 dagar, insjuknar patienten med hög feber, huvudvärk, ont i kroppen och allmän sjukdomskänsla. Cirka tre dagar senare uppträder ett makulopapulöst utslag. Först uppträder utslaget i ansiktet men ganska snabbt ses en spridning på extremiteter och bål. Utslagen övergår inom ett par dagar till blåsor som sedan torkar ut till krustor. Det är inte ovanligt med svåra bakteriella sekundärinfektioner.
Smittkoppsvirus är ytterst smittsamt. Virus kan spridas via aerosol, vid direktkontakt med infekterad patient eller indirekt via kontaminerade föremål. Infekterade patienter är smittsamma från slutet av inkubationstiden tills samtliga krustor försvunnit.
Provtagning
Lämpligt provtagningsmaterial för påvisning av virus eller virusnukleinsyra är blåsmaterial. För antikroppsbestämning används serum eller venblod utan tillsats.
Laboratoriediagnostik
Allmänt
Provmaterial ska på grund av risken för smittspridning hanteras i klass 4- laboratorium.
Vid misstänkt sjukdom rekommenderas påvisning av virus eller virusnukleinsyra i blåsmaterial. Möjligen kan även blod kan användas för detta.
I undantagsfall, om blåsmaterial ej finns tillgängligt, kan påvisning av antikroppar användas i diagnostiskt syfte. Observera att uppgift om eventuell smittkoppsvaccinering är nödvändigt för en korrekt bedömning av analyssvaret.
Referensmetod
Genamplifikation
Alternativ diagnostik
Serologi
Antikroppar detekteras med neutralisationstest (NT), som antigen används vacciniavirus. NT används framför allt för antikroppspåvisning efter vaccination. Om antikroppsanalysen används för påvisning av aktuell infektion rekommenderas parade sera, ett taget tidigt i förloppet och ett konvalescentprov taget minst 14 dagar senare. Vid NT ses korsreaktion mellan samtliga orthopoxvirus.
Kvalitetssäkring
Laboratorierapportering
Smittkoppor klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig- och tillsammans med SARS som samhällsfarlig sjukdom. Inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Smittskyddsinstitutet (SMI). Vid misstanke om samhällsfarlig sjukdom kan karantänsåtgärder (t.ex. isolering) vidtas mot friska människor som kan misstänkas vara utsatta för smittan.
Smittkoppor är en smittspårningspliktig sjukdom.