Skillnad mellan versioner av "Mikrobiologiska referensfunktioner"
| Rad 9: | Rad 9: | ||
Under 2010 genomgick SMI en genomgripande omorganisation med ny [[SMIs roll i det nationella smittskyddet|verksamhetsinriktning]]. Den laborativa verksamheten har därvid i någon mån minskats och fokuserar i högre grad på diagnostik av smittskyddslagens organismer. Som tidigare saknar SMI huvudsakligen primär diagnostik, och de totala laborativa insatserna som görs på institutet ligger på procentnivå jämfört med andra laboratorier i landet. | Under 2010 genomgick SMI en genomgripande omorganisation med ny [[SMIs roll i det nationella smittskyddet|verksamhetsinriktning]]. Den laborativa verksamheten har därvid i någon mån minskats och fokuserar i högre grad på diagnostik av smittskyddslagens organismer. Som tidigare saknar SMI huvudsakligen primär diagnostik, och de totala laborativa insatserna som görs på institutet ligger på procentnivå jämfört med andra laboratorier i landet. | ||
| − | Den nya situationen och det oförminskade behovet av upprätthållandet av mikrobiologiska nationella referensfunktioner | + | Den nya situationen och det oförminskade behovet av upprätthållandet av mikrobiologiska nationella referensfunktioner föranledde regeringen att uppdra åt SMI att utreda den laborativa verksamheten vid institutet. Utredningen genomfördes under 2011. Den resulterade i ett betänkande rörande framtida former för Smittskyddsinstitutets laborativa verksamhet, publicerat i [[Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige]] som under våren 2012 granskas av Socialdepartementet. |
[[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] | [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] | ||
Versionen från 30 mars 2012 kl. 06.05
Texten är preliminär, publicerad mars 2012
Till innehållsförteckningen av Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
En bakgrundsbeskrivning till begreppet mikrobiologiska referensfunktioner finns i artikeln Arkiv-Referensfunktioner, bakgrund, som i översiktligt beskriver utredning som företogs av Smittskyddsinstitutet och Föreningen för medicinsk mikrobiologi (FMM) gemensamt. Rapporten publicerades år 2007 och avsågs att ligga till grund för framtida organisation av referenslaboratoriefunktioner i landet och innehöll också betänkande rörande de finansiella villkoren för en sådan organisation.
Den då genomförda utredningen utgick bland annat från bakteriologiska och virologiska R-listor och enkätfrågor till landets laboratorier. Den följdes av analys av den dåvarande situationen, behovet av referensfunktioner och de ekonomiska villkoren för att upprätthålla sådana. Situationen karakteriserades av krympande ekonomiska ramar för landets mikrobiologiska laboratorier inklusive de som utanför SMI upprätthöll R-liste(referens)-funktioner. Bristande kontinuitet och avsaknad av finansiering var faktorer som äventyrade den dittills i stort heltäckande laborativa kapaciteten i landet för organismer som omfattades av smittskyddslagen. SMI upprätthöll vid tiden R-listefunktioner för en majoritet av diagnoserna inklusive fåtals- och övrig speciell diagnostik.
Under 2010 genomgick SMI en genomgripande omorganisation med ny verksamhetsinriktning. Den laborativa verksamheten har därvid i någon mån minskats och fokuserar i högre grad på diagnostik av smittskyddslagens organismer. Som tidigare saknar SMI huvudsakligen primär diagnostik, och de totala laborativa insatserna som görs på institutet ligger på procentnivå jämfört med andra laboratorier i landet.
Den nya situationen och det oförminskade behovet av upprätthållandet av mikrobiologiska nationella referensfunktioner föranledde regeringen att uppdra åt SMI att utreda den laborativa verksamheten vid institutet. Utredningen genomfördes under 2011. Den resulterade i ett betänkande rörande framtida former för Smittskyddsinstitutets laborativa verksamhet, publicerat i Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige som under våren 2012 granskas av Socialdepartementet.