Skillnad mellan versioner av "Forum för beredskapsdiagnostik"
| Rad 5: | Rad 5: | ||
== Forum för Beredskapsdiagnostik – myndighetssamverkan för en starkare beredskap == | == Forum för Beredskapsdiagnostik – myndighetssamverkan för en starkare beredskap == | ||
=== Bakgrund === | === Bakgrund === | ||
| − | 2007 inleddes ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet (SMI), Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Livsmedelsverket med fokus att stärka den svenska laboratorieberedskapen. Myndigheterna täcker tillsammans kompetensområden humanmedicin, veterinärmedicin, foder, livsmedel (inklusive dricksvatten), miljöprover och bioforensisk analys. Denna samverkan lade grunden till Forum för Beredskapsdiagnostik (FBD), ett nätverk som idag baseras på ett samarbetsavtal mellan de fyra myndigheterna. FBDs långsiktiga mål är att skapa och förbättra förutsättningar för ett mer effektivt utnyttjande av landets samlade kapacitet och kompetens för diagnostik av riskgrupp 3 agens, och att genom sådan samordning kunna utföra kvalitetssäkrad diagnostik med god kapacitet och uthållighet i händelse av storskalig spridning av allvarlig smitta. | + | 2007 inleddes ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet (SMI), Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Livsmedelsverket med fokus att stärka den svenska laboratorieberedskapen. Myndigheterna täcker tillsammans kompetensområden humanmedicin, veterinärmedicin, foder, livsmedel (inklusive dricksvatten), miljöprover och bioforensisk analys. Denna samverkan lade grunden till Forum för Beredskapsdiagnostik (FBD), ett nätverk som idag baseras på ett samarbetsavtal mellan de fyra myndigheterna. FBDs långsiktiga mål är att skapa och förbättra förutsättningar för ett mer effektivt utnyttjande av landets samlade kapacitet och kompetens för diagnostik av riskgrupp 3 agens, och att genom sådan samordning kunna utföra kvalitetssäkrad diagnostik med god kapacitet och uthållighet i händelse av storskalig spridning av allvarlig smitta. FBD har tidigare fokuserat uteslutande på bakterier i riskklass 3;'' [[Bacillus anthracis]], [[Francisella tularensis]]'', ''[[Yersinia pestis]], [[Burkholderia mallei och pseudomallei]]'' och ''[[Coxiella]]''. Under 2012 inleddes även ett prijekt kring utveckling av diagnostik för [[Hantavirus]]. |
| + | |||
=== Organisation === | === Organisation === | ||
| − | Medel för FBDs verksamhet äskas från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Under startåret 2007 hade Livsmedelsverket ordförandeskapet (Cecilia Dahlberg) och förvaltade då de medel som fanns avsatta för verksamheten. Under 2008 | + | Medel för FBDs verksamhet äskas från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Under startåret 2007 hade Livsmedelsverket ordförandeskapet (Cecilia Dahlberg) och förvaltade då de medel som fanns avsatta för verksamheten. Under 2008 var SMI (Benjamin Edvinsson) ordförande, under 2009 SVA (Rickard Knutsson), under 2010 FOI (Mats Forsman), under 2011 Livsmedelsverket (Annelie Lundin Zumpe) och 2012 SMI (Andreas Bråve). |
Ursprungligen bestod FBD av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Men i takt med att graden av aktivitet ökade växte även ett behov av en ny struktur fram. I slutet av 2008 omorganiserades därför FBD, och den verksamhet som utförts i en arbetsgrupp kom att delas upp i olika projektområden '''(bild 1)'''. Sammansättningen av styrgruppen med två representanter från varje myndighet behölls, men för den projektbaserade verksamheten specificerades tre områden; Forskning och Utveckling (FoU) av myndighetsgemensam metodik för diagnostik, harmonisering av diagnostikutförande och utrustning, och slutligen övningsbaserade projekt för att effektivisera och utvärdera den sammantagna operativa förmågan hos de ingående myndigheterna. Styrgruppen bär ansvaret för att utforma och uppdatera FBDs långsiktiga och kortsiktiga mål, och därigenom att formulera de projektuppdrag som lämnas till projektgrupper inom de tre verksamhetsområdena och att följa upp dessa. Det åligger även styrgruppen att verka för att den myndighetsgemensamma metodiken implementeras på respektive myndighet. | Ursprungligen bestod FBD av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Men i takt med att graden av aktivitet ökade växte även ett behov av en ny struktur fram. I slutet av 2008 omorganiserades därför FBD, och den verksamhet som utförts i en arbetsgrupp kom att delas upp i olika projektområden '''(bild 1)'''. Sammansättningen av styrgruppen med två representanter från varje myndighet behölls, men för den projektbaserade verksamheten specificerades tre områden; Forskning och Utveckling (FoU) av myndighetsgemensam metodik för diagnostik, harmonisering av diagnostikutförande och utrustning, och slutligen övningsbaserade projekt för att effektivisera och utvärdera den sammantagna operativa förmågan hos de ingående myndigheterna. Styrgruppen bär ansvaret för att utforma och uppdatera FBDs långsiktiga och kortsiktiga mål, och därigenom att formulera de projektuppdrag som lämnas till projektgrupper inom de tre verksamhetsområdena och att följa upp dessa. Det åligger även styrgruppen att verka för att den myndighetsgemensamma metodiken implementeras på respektive myndighet. | ||
| Rad 20: | Rad 21: | ||
=== Genomförda projekt === | === Genomförda projekt === | ||
| − | + | Exempel på genomförda projekt inom ramarna för FoU, harmonisering och övning är: | |
* Utveckling och kvalitetssäkring av molekylär detektion med realtids PCR för ovan nämnda riskklass 3 bakterier | * Utveckling och kvalitetssäkring av molekylär detektion med realtids PCR för ovan nämnda riskklass 3 bakterier | ||
* Utvärdering av automatiserad utrustning för extraktion av DNA i BSL3-laboratorium | * Utvärdering av automatiserad utrustning för extraktion av DNA i BSL3-laboratorium | ||
* Odling av referensstammar av ''Coxiella'' för vidareutveckling och kvalitetssäkring av molekylär diagnostik | * Odling av referensstammar av ''Coxiella'' för vidareutveckling och kvalitetssäkring av molekylär diagnostik | ||
| − | * En scenariobaserad samverkansövning för att utvärdera laborativ analyskapacitet och kommunikationsflöden hos de ingående myndigheterna vid ett större utbrott av en risklass 3 bakterie. | + | * En scenariobaserad samverkansövning för att utvärdera laborativ analyskapacitet och kommunikationsflöden hos de ingående myndigheterna vid ett större utbrott av en risklass 3 bakterie |
| + | * Utveckling av kvalitetssäkrad diagnostik ''av Francisella tularensis'' | ||
| + | * Harmonisering av detektionsmetodik för ''Coxiella'' | ||
| + | * Kvalitetssäkring av provanalyskedjan inom FBD | ||
| + | * Utveckling av metodik för detektion av riskklass 3-bakterier i större volymer vatten | ||
| + | |||
| + | *Harmonisering av odlingsmetoder för riskklass 3-bakterier | ||
| + | *En scenariobaserad logistik-och analysövning där frågeställningen var ''Bacillus anthracis'' i livsmedel. | ||
Mer information om pågående, avslutat och planerad verksamhet återfinns på FBDs officiella hemsida, http://forumberedskapsdiagnostik.foi.se/ | Mer information om pågående, avslutat och planerad verksamhet återfinns på FBDs officiella hemsida, http://forumberedskapsdiagnostik.foi.se/ | ||
=== FBDs roll vid utbrott === | === FBDs roll vid utbrott === | ||
| − | Har det då varit aktuellt att vid något tillfälle använda sig av FBD? Svaret på den frågan är ja. Så sent som i mitten av december 2008, när [[mjältbrand]] bröt ut bland boskap i Halland, nyttjades samarbetsavtalet – om än inte mellan alla myndigheter, så mellan de mest berörda. Eftersom det rörde sig om ett utbrott hos djur så var SVA den myndighet som hade ansvar för diagnostiken, provhanteringen och provsvaren. Fördelarna med samverkan blev i detta fall tydligt i och med att SMI kunde konfirmera SVA-fyndet om mjältbrand redan inom några timmar efter det att SVA hade ställt frågan till SMI. Vidare vidarebefordrade SVA jordprover och DNA för [[Andra metoder för molekylärepidemiologisk typning#PCR-baserad epidemiologisk typning|VNTR typning]] och analys till FOI. Sammantaget gav betydande styrka till den utförda diagnostiken, något som är viktigt när det gäller denna typ av sällan förekommande infektioner. | + | Har det då varit aktuellt att vid något tillfälle använda sig av FBD? Svaret på den frågan är ja. Så sent som i mitten av december 2008, när [[mjältbrand]] bröt ut bland boskap i Halland, nyttjades samarbetsavtalet – om än inte mellan alla myndigheter, så mellan de mest berörda. Eftersom det rörde sig om ett utbrott hos djur så var SVA den myndighet som hade ansvar för diagnostiken, provhanteringen och provsvaren. Fördelarna med samverkan blev i detta fall tydligt i och med att SMI kunde konfirmera SVA-fyndet om mjältbrand redan inom några timmar efter det att SVA hade ställt frågan till SMI. Vidare vidarebefordrade SVA jordprover och DNA för [[Andra metoder för molekylärepidemiologisk typning#PCR-baserad epidemiologisk typning|VNTR typning]] och analys till FOI. Sammantaget gav betydande styrka till den utförda diagnostiken, något som är viktigt när det gäller denna typ av sällan förekommande infektioner. Vidare är samarbetet inom FBD viktigt för att stärka kontakterna mellan berörda myndigheter. Samarbetet utgör en bra plattform för diskussioner kring utbrott och analysmetoder men också kring frågor rörande biosäkerhet och laboratorierutiner. |
| − | *Benjamin Edvinsson | + | *Benjamin Edvinsson och Andreas Bråve |
[[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] | [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] | ||
Versionen från 3 april 2012 kl. 08.08
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
Forum för Beredskapsdiagnostik – myndighetssamverkan för en starkare beredskap
Bakgrund
2007 inleddes ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet (SMI), Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Livsmedelsverket med fokus att stärka den svenska laboratorieberedskapen. Myndigheterna täcker tillsammans kompetensområden humanmedicin, veterinärmedicin, foder, livsmedel (inklusive dricksvatten), miljöprover och bioforensisk analys. Denna samverkan lade grunden till Forum för Beredskapsdiagnostik (FBD), ett nätverk som idag baseras på ett samarbetsavtal mellan de fyra myndigheterna. FBDs långsiktiga mål är att skapa och förbättra förutsättningar för ett mer effektivt utnyttjande av landets samlade kapacitet och kompetens för diagnostik av riskgrupp 3 agens, och att genom sådan samordning kunna utföra kvalitetssäkrad diagnostik med god kapacitet och uthållighet i händelse av storskalig spridning av allvarlig smitta. FBD har tidigare fokuserat uteslutande på bakterier i riskklass 3; Bacillus anthracis, Francisella tularensis, Yersinia pestis, Burkholderia mallei och pseudomallei och Coxiella. Under 2012 inleddes även ett prijekt kring utveckling av diagnostik för Hantavirus.
Organisation
Medel för FBDs verksamhet äskas från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Under startåret 2007 hade Livsmedelsverket ordförandeskapet (Cecilia Dahlberg) och förvaltade då de medel som fanns avsatta för verksamheten. Under 2008 var SMI (Benjamin Edvinsson) ordförande, under 2009 SVA (Rickard Knutsson), under 2010 FOI (Mats Forsman), under 2011 Livsmedelsverket (Annelie Lundin Zumpe) och 2012 SMI (Andreas Bråve).
Ursprungligen bestod FBD av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Men i takt med att graden av aktivitet ökade växte även ett behov av en ny struktur fram. I slutet av 2008 omorganiserades därför FBD, och den verksamhet som utförts i en arbetsgrupp kom att delas upp i olika projektområden (bild 1). Sammansättningen av styrgruppen med två representanter från varje myndighet behölls, men för den projektbaserade verksamheten specificerades tre områden; Forskning och Utveckling (FoU) av myndighetsgemensam metodik för diagnostik, harmonisering av diagnostikutförande och utrustning, och slutligen övningsbaserade projekt för att effektivisera och utvärdera den sammantagna operativa förmågan hos de ingående myndigheterna. Styrgruppen bär ansvaret för att utforma och uppdatera FBDs långsiktiga och kortsiktiga mål, och därigenom att formulera de projektuppdrag som lämnas till projektgrupper inom de tre verksamhetsområdena och att följa upp dessa. Det åligger även styrgruppen att verka för att den myndighetsgemensamma metodiken implementeras på respektive myndighet.
Genomförda projekt
Exempel på genomförda projekt inom ramarna för FoU, harmonisering och övning är:
- Utveckling och kvalitetssäkring av molekylär detektion med realtids PCR för ovan nämnda riskklass 3 bakterier
- Utvärdering av automatiserad utrustning för extraktion av DNA i BSL3-laboratorium
- Odling av referensstammar av Coxiella för vidareutveckling och kvalitetssäkring av molekylär diagnostik
- En scenariobaserad samverkansövning för att utvärdera laborativ analyskapacitet och kommunikationsflöden hos de ingående myndigheterna vid ett större utbrott av en risklass 3 bakterie
- Utveckling av kvalitetssäkrad diagnostik av Francisella tularensis
- Harmonisering av detektionsmetodik för Coxiella
- Kvalitetssäkring av provanalyskedjan inom FBD
- Utveckling av metodik för detektion av riskklass 3-bakterier i större volymer vatten
- Harmonisering av odlingsmetoder för riskklass 3-bakterier
- En scenariobaserad logistik-och analysövning där frågeställningen var Bacillus anthracis i livsmedel.
Mer information om pågående, avslutat och planerad verksamhet återfinns på FBDs officiella hemsida, http://forumberedskapsdiagnostik.foi.se/
FBDs roll vid utbrott
Har det då varit aktuellt att vid något tillfälle använda sig av FBD? Svaret på den frågan är ja. Så sent som i mitten av december 2008, när mjältbrand bröt ut bland boskap i Halland, nyttjades samarbetsavtalet – om än inte mellan alla myndigheter, så mellan de mest berörda. Eftersom det rörde sig om ett utbrott hos djur så var SVA den myndighet som hade ansvar för diagnostiken, provhanteringen och provsvaren. Fördelarna med samverkan blev i detta fall tydligt i och med att SMI kunde konfirmera SVA-fyndet om mjältbrand redan inom några timmar efter det att SVA hade ställt frågan till SMI. Vidare vidarebefordrade SVA jordprover och DNA för VNTR typning och analys till FOI. Sammantaget gav betydande styrka till den utförda diagnostiken, något som är viktigt när det gäller denna typ av sällan förekommande infektioner. Vidare är samarbetet inom FBD viktigt för att stärka kontakterna mellan berörda myndigheter. Samarbetet utgör en bra plattform för diskussioner kring utbrott och analysmetoder men också kring frågor rörande biosäkerhet och laboratorierutiner.
- Benjamin Edvinsson och Andreas Bråve