Skillnad mellan versioner av "Folkhälsomyndighetens roll i det nationella smittskyddet"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(7 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 3: Rad 3:
 
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]''
 
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]''
 
----
 
----
−
==SMI:s roll i det nationella smittskyddet==  
+
==Folkhälsomyndighetens roll i det nationella smittskyddet==  
−
Artikeln beskriver översiktligt Smittskyddsinstitutets nuvarande uppgifter med utgångspunkt från  ''Förordning (2010:604) med instruktion för Smittskyddsinstitutet'',<Ref>[http://62.95.69.3/SFSdoc/10/100604.PDF  SFS(2010:604)]</Ref> som ersätter den tidigare förordningen från 2007.
+
Artikeln beskriver översiktligt Folkhälsomyndighetens nuvarande uppgifter med utgångspunkt från  ''Förordning (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten'',<Ref>[http://62.95.69.3/SFSdoc/10/100604.PDF  SFS(2010:604)]</Ref> som ersätter tidigare förordning för Smittskyddsinstitutet.
 
      
 
      
−
Smittskyddsinstitutet<Ref>[http://www.smittskyddsinstitutet.se/ SMI:s hemsida]</Ref> ombildades 1 oktober 2010 ny smittskyddsmyndighet med delvis förändrade uppgifter i enlighet med förslag från regeringens smittskyddsutredning<Ref>[http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/12/80/64/e28c7b6b.pdf SOU 2009:55]</Ref> från 2009. Den nya myndigheten har också från 1 januari 2011 fått en ny grafisk profil.<Ref>[http://www.smittskyddsinstitutet.se/nyhetsarkiv/2010/smi-byter-grafisk-profil/ Grafisk profil SMI]</Ref> SMI har fått betydligt bredare ansvarsområden än tidigare, nu också utanför de rent medicinska. Förändringen har inneburit en genomgripande omorganisation av institutet där man nu bland annat integrerat tidigare mer separata verksamheter för mikrobiologi och epidemiologi. Som tidigare leds SMI av en myndighetschef och ska ha ett ''insynsråd'' som består av högst tio ledamöter.
+
Folkhälsomyndigheten<Ref>[http://www.folkhalsomyndigheten.se/ Folkhälsomyndighetens hemsida]</Ref> bildades 1 januari 2014 genom en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet, Statens Folkhälsoinstitut och delar av Socialstyrelsen. Folkhälsomyndigheten har därmed i stort övertagit Smittskyddsinstitutes tidigare roll men har även ett betydligt bredare uppdrag.
  
−
SMI:s verksamhet regleras i Förordning (2010:604) med instruktion för Smittskyddsinstitutet.  
+
Folkhälsomyndighetens verksamhet regleras i Förordning (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten.<br />
  
−
=== Kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning ===
+
<br />
−
I instruktionens första paragraf fastslås att SMI har som huvuduppgift att ''genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning främja befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar''. Kunskapsuppbyggnaden ska vila på tre likvärdiga grunder; beteende-, samhällsvetenskaplig och medicinsk grund. Som tidigare ska SMI förse regeringen, Socialstyrelsen (SoS) och andra myndigheter med beslutsunderlag. SMI:s arbete med kunskapsspridning ska planeras och genomföras i samråd med SoS och andra berörda myndigheter så att den statliga styrningen av hälso- och sjukvården och informationen till allmänheten är samordnad.
 
  
−
Som tidigare är en av SMI:s huvuduppgifter att följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar nationellt och internationellt. Detta innefattar bland annat analys av laboratoriedata som inrapporteras till
 
−
[[SmiNet, allmän beskrivning|SmiNet]]. Epidemiologiska data ska också överföras till [[ecdc|ECDC]]:s European Surveillance System (TESSy).
 
  
−
SMI ska följa och analysera immunitetsläget och utvärdera effekt av vaccinationsprogram, utvärdera effekterna av smittskyddsåtgärder inom hälso- och sjukvården och andra samhällssektorer, och ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar i kris och under höjd beredskap. SMI förväntas också bedriva forskning som är nödvändig för att myndighetens uppdrag ska kunna fullgöras.
+
I förordningen finns bl.a. följande skrivit om det laborativa mikrobiologiska arbetet:<br />
  
−
=== Mikrobiologisk verksamhet ===
 
  
−
Den ''mikrobiologiska laboratorieverksamheten'' bedrivs i fortsättningen med huvudinriktning på agens som faller under smittskyddslagen. SMI ska utföra mikrobiologiska laboratorieundersökningar som är av unik natur eller som av andra skäl inte utförs av andra laboratorier. Denna diagnostiska verksamhet skall utföras mot avgift för full kostnadstäckning.  SMI kan också i samarbete med andra laboratorier utföra diagnostiska undersökningar som även kan utföras av andra laboratorier (rutindiagnostik), om undersökningarna är nödvändiga för myndighetens kompetensförsörjning. SMI ska också svara för stöd till kvalitets- och metodutveckling vid laboratorier som bedriver diagnostik av betydelse för landets smittskydd. Detta kan innefatta framställning av paneler för extern kvalitetskontroll av laboratorier och att utarbeta och sammanställa kunskapsunderlag för referensmetodik. 
 
  
−
=== Rådgivande organ ===
 
  
−
Enligt instruktionen ska SMI bedriva verksamhet med inriktning att begränsa spridning och konsekvenser för samhället och enskilda gällande [[HIV-infektion|Hivinfektion]]/aids och andra sexuellt överförda och blodburna sjukdomar. Vid SMI ska också finnas ett nationellt råd (''råd för insatser mot hiv/aids'') med uppgifter att bistå SMI i sådana frågor frågor. Rådet ska också främja ett tvärsektoriellt och lokalt förankrat arbetssätt där berörda myndigheter, landsting, kommuner och ideella organisationer ingår.  
+
'''2 § Myndigheten ska'''<br />
 +
5. bidra till ett effektivt smittskydd i landet genom sjukdomsövervakning, beredskap, diagnostik och kunskapsstöd.<br />
  
−
Vid SMI ska finnas en strategigrupp för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (''Strama''). DEnna verksamhet syftar till att bevara tillgång till effektiva antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur. Strama har i den nya organisationen vid SMI integrerats med den del av SMI:s verksamhet som rör områdena  antibiotikaresistens, vårdrelaterade sjukdomar och vårdhygien. Stramagruppen ska också främja ett tvärsektoriellt och lokalt förankrat  arbetssätt där berörda myndigheter, landsting, kommuner och ideella organisationer ingår.
+
'''3 § Myndigheten ska särskilt'''<br />
 +
6. följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa nationellt och internationellt, analysera konsekvenserna av denna utveckling för samhället och den enskilde samt utvärdera effekterna av vaccinationer och andra smittskyddsåtgärder inom hälso- och sjukvården och andra berörda samhällssektorer,<br />
 +
8. svara för stöd till kvalitets- och metodutveckling vid laboratorier som bedriver diagnostik av betydelse för landets smittskydd,<br />
  
−
=== Centrala Fältepidemiologiska Gruppen ===
+
'''4 § Myndigheten får'''<br />
−
Från år 2010 administreras den ''[[Central Fältepidemiologisk Grupp|Centrala Fältepidemiologiska Gruppen]]'' (CFG) av SMI. Gruppen ska i huvudsak bistå landets myndigheter, landsting och kommuner med expertstöd vid utbrottssituationer, men kan också verka internationellt.
+
2. i samarbete med laboratorier utföra diagnostiska undersökningar av prover avseende smittsamma sjukdomar som även kan utföras av andra laboratorier (rutindiagnostik), om undersökningarna är nödvändiga för myndighetens kompetensförsörjning, och<br />
 +
3. bedriva den forskning som är nödvändig för att myndighetens uppdrag på smittskyddsområdet ska kunna fullgöras.<br />
  
−
===Internationellt samarbete ===
+
'''10 § Myndigheten ska'''<br />
−
Innan SMI deltar i samarbete inom EU eller internationellt ska myndigheten underrätta regeringen om det planerade samarbetet och avvakta dess instruktioner. SMI ska vidare fullgöra Europaparlamentets och rådets beslut (2119/98/EG av den 24 september 1998) om att medlemsländerna ska upprätthålla ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar inom EU. SMI har också i uppdrag att enligt FN:s generalförsamlingsresolution S-26/2 följa och motverka spridandet av hiv/aids och delta i utrotandet av polio enligt WHO:s övergripande plan.
+
2. upprätthålla den laboratorieberedskap som behövs och tillhandahålla mikrobiologiska laboratorieundersökningar som är av unik natur eller som av andra skäl inte utförs av andra laboratorier.<br />
 +
 
 +
'''12 § Myndigheten ska'''<br />
 +
1. tillhandahålla ett säkerhetslaboratorium som uppfyller kriterierna för högsta skyddsnivå enligt föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker som Arbetsmiljöverket har meddelat med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166),<br />
 +
2. upprätthålla diagnostisk beredskap, inklusive jourverksamhet, och utföra mikrobiologiska laboratorieundersökningar av sådana högsmittsamma ämnen som utgör särskild fara för människors hälsa,<br />
 +
4. upprätthålla förmågan att stödja andra myndigheter med kompetens inom biosäkerhet.<br />
  
 
==Länkar==
 
==Länkar==

Nuvarande version från 14 januari 2014 kl. 14.21

Artikeln publicerad april 2012

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar

Folkhälsomyndighetens roll i det nationella smittskyddet[redigera]

Artikeln beskriver översiktligt Folkhälsomyndighetens nuvarande uppgifter med utgångspunkt från Förordning (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten,[1] som ersätter tidigare förordning för Smittskyddsinstitutet.

Folkhälsomyndigheten[2] bildades 1 januari 2014 genom en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet, Statens Folkhälsoinstitut och delar av Socialstyrelsen. Folkhälsomyndigheten har därmed i stort övertagit Smittskyddsinstitutes tidigare roll men har även ett betydligt bredare uppdrag.

Folkhälsomyndighetens verksamhet regleras i Förordning (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten.



I förordningen finns bl.a. följande skrivit om det laborativa mikrobiologiska arbetet:



2 § Myndigheten ska
5. bidra till ett effektivt smittskydd i landet genom sjukdomsövervakning, beredskap, diagnostik och kunskapsstöd.

3 § Myndigheten ska särskilt
6. följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar och skyddet mot dessa nationellt och internationellt, analysera konsekvenserna av denna utveckling för samhället och den enskilde samt utvärdera effekterna av vaccinationer och andra smittskyddsåtgärder inom hälso- och sjukvården och andra berörda samhällssektorer,
8. svara för stöd till kvalitets- och metodutveckling vid laboratorier som bedriver diagnostik av betydelse för landets smittskydd,

4 § Myndigheten får
2. i samarbete med laboratorier utföra diagnostiska undersökningar av prover avseende smittsamma sjukdomar som även kan utföras av andra laboratorier (rutindiagnostik), om undersökningarna är nödvändiga för myndighetens kompetensförsörjning, och
3. bedriva den forskning som är nödvändig för att myndighetens uppdrag på smittskyddsområdet ska kunna fullgöras.

10 § Myndigheten ska
2. upprätthålla den laboratorieberedskap som behövs och tillhandahålla mikrobiologiska laboratorieundersökningar som är av unik natur eller som av andra skäl inte utförs av andra laboratorier.

12 § Myndigheten ska
1. tillhandahålla ett säkerhetslaboratorium som uppfyller kriterierna för högsta skyddsnivå enligt föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker som Arbetsmiljöverket har meddelat med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166),
2. upprätthålla diagnostisk beredskap, inklusive jourverksamhet, och utföra mikrobiologiska laboratorieundersökningar av sådana högsmittsamma ämnen som utgör särskild fara för människors hälsa,
4. upprätthålla förmågan att stödja andra myndigheter med kompetens inom biosäkerhet.

Länkar[redigera]

  1. ↑ SFS(2010:604)
  2. ↑ Folkhälsomyndighetens hemsida
Hämtad från "http://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Folkhälsomyndighetens_roll_i_det_nationella_smittskyddet&oldid=13399"