Skillnad mellan versioner av "Akut pneumoni, nosokomial"
(Skapade sidan med 'Till innehållsförteckningen för ''Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005'' ---- '''Pneumoni, (J18 och J18.9)''' == Akut pneumoni, nosokomial == ...') |
|||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
=== Etiologi === | === Etiologi === | ||
| − | ''[[S. pneumoniae]]'' och ''[[H. influenzae]]'' förekommer även vid nosokomial pneumoni. I olika studier anges frekvenssiffror på 5-50 % beroende på epidemiologisk situation. Vanligen dominerar dock gramnegativa bakterier som Klebsiella/Enterobacter, [[E. coli]], | + | ''[[S. pneumoniae]]'' och ''[[H. influenzae]]'' förekommer även vid nosokomial pneumoni. I olika studier anges frekvenssiffror på 5-50 % beroende på epidemiologisk situation. Vanligen dominerar dock gramnegativa bakterier som Klebsiella/Enterobacter, ''[[E. coli]], ''Serratia marcescens, Acinetobacter'' spp, [[Pseudomonas aeruginosa]], [[Legionella pneumophila]]'' och andra gramnegativa stavar vilka står för upp till 75 % av fallen. ''[[Staphylococcus aureus]]'' orsakar ca 10 % av nosokomiala pneumonier. Av virus är [[RSV]], [[influensa]] och [[parainfluensa]] vanligast. |
=== Patogenes === | === Patogenes === | ||
Nuvarande version från 13 december 2009 kl. 13.21
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005
Pneumoni, (J18 och J18.9)
Akut pneumoni, nosokomial[redigera]
Infektion som patienten insjuknat i mer än 48 tim efter ankomst till sjukvårdsinrättning.
Etiologi[redigera]
S. pneumoniae och H. influenzae förekommer även vid nosokomial pneumoni. I olika studier anges frekvenssiffror på 5-50 % beroende på epidemiologisk situation. Vanligen dominerar dock gramnegativa bakterier som Klebsiella/Enterobacter, E. coli, Serratia marcescens, Acinetobacter spp, Pseudomonas aeruginosa, Legionella pneumophila och andra gramnegativa stavar vilka står för upp till 75 % av fallen. Staphylococcus aureus orsakar ca 10 % av nosokomiala pneumonier. Av virus är RSV, influensa och parainfluensa vanligast.
Patogenes[redigera]
Nosokomial pneumoni drabbar framför allt patienter med andra underliggande sjukdomstillstånd som cancer, immunsuppression, neurologiska sjukdomar och alkoholism.
Klinik[redigera]
Nosokomial pneumoni står i olika undersökningar för 15-20 % av alla nosokomiala infektioner. Beroende på patientunderlaget drabbas 0,5-5 % av sjukhusvårdade patienter av en nosokomial pneumoni. Denna karakteriseras av purulent trakeobronkit, feber, leukocytos och progredierande lunginfiltrat. Sjukdomsbilden kan initialt vara ospecifik. Mortaliteten kan vara betydande.
Mikrobiologisk diagnostik[redigera]
Bronkoskopiska provtagningsprocedurer för odling används ofta. Tolkningen av bakteriologiska fynd kompliceras av svårigheter att fastställa brytpunkter vid kvantitativ odling.
VAP, ventilator-associerad pneumoni[redigera]
är ett begrepp som introducerats för nosokomial pneumoni hos patienter som behandlats i respirator mer än 48 tim.
Etiologi[redigera]
Domineras av gramnegativa bakterier som för nosokomial pneumoni. Ofta polymikrobiell.
Mikrobiologisk diagnostik[redigera]
Ofta används prov tagna via trakealsug för bakteriologisk odling, men bronkoskopisk provtagning (särskilt skyddad borste) är ofta att föredra för optimal specificitet.
Pneumoni utgör en infektion i luftvägarna med engagemang av alveolerna. Ett vitt spektrum av mikroorganismer kan orsaka akut pneumoni.