Skillnad mellan versioner av "Övriga parasiter (CNS)"
| (6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet]]'' | ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet]]'' | ||
| + | och ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | ||
---- | ---- | ||
| Rad 25: | Rad 26: | ||
'''Diagnos''' ställs vanligen på histologiska preparat post mortem. | '''Diagnos''' ställs vanligen på histologiska preparat post mortem. | ||
==== Laboratorierapportering ==== | ==== Laboratorierapportering ==== | ||
| − | |||
''Acanthamoeba'' är inte anmälningspliktig. | ''Acanthamoeba'' är inte anmälningspliktig. | ||
| Rad 31: | Rad 31: | ||
Cerebrala komplikationer vid ''E. histolytica''-infektion har sedan det första fallet beskrevs år 1849 rapporterats då och då, vanligtvis med dålig prognos. Patienterna får en akut meningoencefalit med bl.a feber, huvudvärk och ändrat mentalt beteende. Patienten har ofta samtidigt amöbadysenteri och/eller leverabscess. | Cerebrala komplikationer vid ''E. histolytica''-infektion har sedan det första fallet beskrevs år 1849 rapporterats då och då, vanligtvis med dålig prognos. Patienterna får en akut meningoencefalit med bl.a feber, huvudvärk och ändrat mentalt beteende. Patienten har ofta samtidigt amöbadysenteri och/eller leverabscess. | ||
==== Laboratorierapportering ==== | ==== Laboratorierapportering ==== | ||
| − | |||
Amöbiasis är anmälningspliktig enligt Smittskyddsförordningen (2004:255) och förenad med smittspårningsplikt. | Amöbiasis är anmälningspliktig enligt Smittskyddsförordningen (2004:255) och förenad med smittspårningsplikt. | ||
| Rad 40: | Rad 39: | ||
'''Diagnostik''' bygger på påvisning av parasiten i provmaterial. Tidigare var elektronmikroskopi (EM) av biopsimaterial den enda metoden både för diagnostik och för differentiering till genus/species-nivå. Numera används oftast mikroskopisk påvisning av sporer som ett första alternativ och PCR för genus och species bestämning. | '''Diagnostik''' bygger på påvisning av parasiten i provmaterial. Tidigare var elektronmikroskopi (EM) av biopsimaterial den enda metoden både för diagnostik och för differentiering till genus/species-nivå. Numera används oftast mikroskopisk påvisning av sporer som ett första alternativ och PCR för genus och species bestämning. | ||
==== Laboratorierapportering ==== | ==== Laboratorierapportering ==== | ||
| − | |||
''Microsporidia'' är ej anmälningspliktig. | ''Microsporidia'' är ej anmälningspliktig. | ||
| Rad 46: | Rad 44: | ||
Infektion tycks primärt vara knuten till varma källor och simbassänger. Individen blir infekterad via näsa/mun. Fall har rapporterats från England, Irland, Belgien, Tjeckien/Slovakien USA, Nya Zeeland, Australien, Brasilien och Zambia. Primär amöbameningoencefalit har ett dramatiskt förlopp, och med ytterst få undantag avlider patienten inom en vecka efter infektion. Döden föregås av mental förvirring och koma. I Sverige har ännu inga fall rapporterats. | Infektion tycks primärt vara knuten till varma källor och simbassänger. Individen blir infekterad via näsa/mun. Fall har rapporterats från England, Irland, Belgien, Tjeckien/Slovakien USA, Nya Zeeland, Australien, Brasilien och Zambia. Primär amöbameningoencefalit har ett dramatiskt förlopp, och med ytterst få undantag avlider patienten inom en vecka efter infektion. Döden föregås av mental förvirring och koma. I Sverige har ännu inga fall rapporterats. | ||
| − | '''Diagnostik''' sker post mortem genom patologisk undersökning. | + | '''Diagnostik''' sker oftast post mortem genom patologisk undersökning. |
=== ''[[Angiostrongylus cantonensis]]'' === | === ''[[Angiostrongylus cantonensis]]'' === | ||
Råttlungmask, tillhör nematoderna. Thailand, Tahiti och Taiwan är endemiska områden, men sporadiska fall har även rapporterats från andra delar av världen inkl. Centralarnerika och Kuba. Människan blir infekterad vid förtäring av exempelvis råa sniglar (''Achatinafulica'', ''Pila'') och sötvattenräkor men även via kontaminerade grönsaker. Larverna migrerar till hjärnan och de vanligaste symtomen är svår huvudvärk, men även kräkningar, partiell ansiktsförlamning och nackstelhet har rapporterats. Symtomen försvinner gradvis när de unga adultema vandrar vidare till lungorna. En viss mortalitet har rapporterats, och även kvarstående symtom. Infektionen är en av orsakerna till eosinofil meningit. | Råttlungmask, tillhör nematoderna. Thailand, Tahiti och Taiwan är endemiska områden, men sporadiska fall har även rapporterats från andra delar av världen inkl. Centralarnerika och Kuba. Människan blir infekterad vid förtäring av exempelvis råa sniglar (''Achatinafulica'', ''Pila'') och sötvattenräkor men även via kontaminerade grönsaker. Larverna migrerar till hjärnan och de vanligaste symtomen är svår huvudvärk, men även kräkningar, partiell ansiktsförlamning och nackstelhet har rapporterats. Symtomen försvinner gradvis när de unga adultema vandrar vidare till lungorna. En viss mortalitet har rapporterats, och även kvarstående symtom. Infektionen är en av orsakerna till eosinofil meningit. | ||
| − | '''Diagnostik''' kan ske genom att larver eller unga adulter påvisas i | + | '''Diagnostik''' kan ske genom att larver eller unga adulter påvisas i cerebrospinalvätska. |
=== '' [[Gnathostoma spp.|Gnathostoma spinigerum]] '' === | === '' [[Gnathostoma spp.|Gnathostoma spinigerum]] '' === | ||
är en nematod som främst påträffas i länder där konsumtion av t ex rå fisk, kyckling/anka är vanligt, såsom i Thailand och Japan, men påträffas även i andra asiatiska länder. Människan infekteras vid konsumtion av rått kött innehållande infektiösa larver. Larven passerar tarmväggen och migrerar ut i kroppen. Infektionen orsakar främst kutan larva migrans, men i vissa fall vandrar larven längs en perifer nerv in i ryggmärgen och vidare till hjärnan. Symtomen inkluderar smärta, förlamning, somnolens till koma, och kan leda till död. Cerebral gnathostomiasis är en av orsakerna till eosinofil meningit. | är en nematod som främst påträffas i länder där konsumtion av t ex rå fisk, kyckling/anka är vanligt, såsom i Thailand och Japan, men påträffas även i andra asiatiska länder. Människan infekteras vid konsumtion av rått kött innehållande infektiösa larver. Larven passerar tarmväggen och migrerar ut i kroppen. Infektionen orsakar främst kutan larva migrans, men i vissa fall vandrar larven längs en perifer nerv in i ryggmärgen och vidare till hjärnan. Symtomen inkluderar smärta, förlamning, somnolens till koma, och kan leda till död. Cerebral gnathostomiasis är en av orsakerna till eosinofil meningit. | ||
| − | '''Diagnostik.''' | + | '''Diagnostik.''' Cerebrospinalvätska som är blodig eller gulfärgad och innehåller stor mängd eosinofila celler talar för ''Gnathostoma''-infektion. |
=== [[Filaria |Loa loa]] === | === [[Filaria |Loa loa]] === | ||
| − | ögonmask, är en nematod (filaria) som finns i Afrika och sprids via bromsbett. Enstaka fall av encefaliter och förlamningar har rapporterats. Mikrofilarier, larvstadium som infekterar insekten, har då påvisats i | + | ögonmask, är en nematod (filaria) som finns i Afrika och sprids via bromsbett. Enstaka fall av encefaliter och förlamningar har rapporterats. Mikrofilarier, larvstadium som infekterar insekten, har då påvisats i cerebrospinalvätska. |
=== ''[[Strongyloides stercoralis ]]'' === | === ''[[Strongyloides stercoralis ]]'' === | ||
| Rad 65: | Rad 63: | ||
'''Diagnostik''' sker vid disseminerad infektion genom påvisande av larver i sputum. Utstryk görs på ett objektglas, som sedan undersöks med mikroskopi. | '''Diagnostik''' sker vid disseminerad infektion genom påvisande av larver i sputum. Utstryk görs på ett objektglas, som sedan undersöks med mikroskopi. | ||
| − | |||
==== Laboratorierapportering ==== | ==== Laboratorierapportering ==== | ||
| − | |||
''Strongyloides'' är inte anmälningspliktig. | ''Strongyloides'' är inte anmälningspliktig. | ||
| Rad 77: | Rad 73: | ||
==== Laboratorierapportering ==== | ==== Laboratorierapportering ==== | ||
| − | |||
Trikinos är anmälningspliktig för laboratoriet och för behandlande läkare enligt Smittskyddsförordningen (2004:255). Smittspårningsplikt föreligger. | Trikinos är anmälningspliktig för laboratoriet och för behandlande läkare enligt Smittskyddsförordningen (2004:255). Smittspårningsplikt föreligger. | ||
| Rad 85: | Rad 80: | ||
'''Diagnostik''' sker genom påvisande av ägg, i första hand i sputum men även i feces. | '''Diagnostik''' sker genom påvisande av ägg, i första hand i sputum men även i feces. | ||
| − | === ''Schistosoma''-arter === | + | === '' [[Schistosoma spp.|Schistosoma]] ''-arter === |
trematoda, påträffas i tropiska/subtropiska områden. De adulta maskarna återfinns i blodvener, där honan frisätter ägg, som sedan lämnar kroppen med feces och/eller urin. Alla ägg lämnar dock inte kroppen utan “kommer fel’ och orsakar bl.a granulom i levern. ''S. japonicum'' har en mycket stor äggproduktion och äggen, som är mindre jämfört med de andra ''Schistosoma''-arternas ägg, har en stor tendens att komma på villovägar. Ägg som fastnar i hjärnan framkallar inflammatoriska reaktioner med fokala skador som leder till bl.a kramper. Mellan 2 och 5 % av infektioner med ''S. japonicum'' leder till cerebrala komplikationer. | trematoda, påträffas i tropiska/subtropiska områden. De adulta maskarna återfinns i blodvener, där honan frisätter ägg, som sedan lämnar kroppen med feces och/eller urin. Alla ägg lämnar dock inte kroppen utan “kommer fel’ och orsakar bl.a granulom i levern. ''S. japonicum'' har en mycket stor äggproduktion och äggen, som är mindre jämfört med de andra ''Schistosoma''-arternas ägg, har en stor tendens att komma på villovägar. Ägg som fastnar i hjärnan framkallar inflammatoriska reaktioner med fokala skador som leder till bl.a kramper. Mellan 2 och 5 % av infektioner med ''S. japonicum'' leder till cerebrala komplikationer. | ||
'''Diagnostik''' sker genom specifik antikroppsbestämning och/eller detektion av ägg i feces. | '''Diagnostik''' sker genom specifik antikroppsbestämning och/eller detektion av ägg i feces. | ||
| − | |||
==== Laboratorierapportering ==== | ==== Laboratorierapportering ==== | ||
| + | ''Schistosoma'' är inte anmälningspliktig. | ||
| − | |||
[[Kategori: CNS-infektioner]] | [[Kategori: CNS-infektioner]] | ||
[[Kategori:Parasiter]] | [[Kategori:Parasiter]] | ||
Nuvarande version från 3 oktober 2012 kl. 11.29
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet
och Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
Andra parasiter som kan orsaka meningit[redigera]
- Acanthamoeba spp
- Entamoeba histolytica
- Microsporidia
- Naegleria fowieri
- Angiostrongylus cantonensis
- Gnathostoma spinigerum
- Loa loa
- Strongyloides stercoralis
- Trichinella spiralis
- Paragonimus spp
- Schistosoma spp
Acanthamoeba spp.[redigera]
är frilevande amöbor, som kan påträffas i vatten, fuktig jord, damm etc. Övre luftvägarna och ögonen tycks vara ingången för Acanthamoeba som troligen därefter sprids med blodet. I Sverige är Acanthamoeba spp. mest kända för att orsaka keratit hos bärare av linser. Friska asymtomatiska personer kan vara bärare av amöban i de övre luftvägarna. Vid immunsuppression eller annan underliggande sjukdom kan Acanthamoeba spp. orsaka granulomatös amöbaencefalit.
Vid CNS-infektion kn både trofozoiter och cystor påträffas i hjärnan tillsammans med bl monocyter och plasmaceller. De första symtomen är feber, illamående, huvudvärk. Ett akut förlopp liknar det vid akut bakteriell meningit, medan det mer kroniska förloppet talar för bildandet av multifokala hjärnabcesser. Patienten drabbas av kramper, förlamnningar etc. Infektionen fortskrider över veckor eller månader och leder till koma och slutligen död. Vid mycket svår immunsuppression kan infektionen ge en fulminant, snabbt fatal meningoencefalit.
Diagnos ställs vanligen på histologiska preparat post mortem.
Laboratorierapportering[redigera]
Acanthamoeba är inte anmälningspliktig.
Entamoeba histolytica[redigera]
Cerebrala komplikationer vid E. histolytica-infektion har sedan det första fallet beskrevs år 1849 rapporterats då och då, vanligtvis med dålig prognos. Patienterna får en akut meningoencefalit med bl.a feber, huvudvärk och ändrat mentalt beteende. Patienten har ofta samtidigt amöbadysenteri och/eller leverabscess.
Laboratorierapportering[redigera]
Amöbiasis är anmälningspliktig enligt Smittskyddsförordningen (2004:255) och förenad med smittspårningsplikt.
Microsporidia[redigera]
Mikrosporidier orsakar opportunistiska infektioner hos människa och de första AIDS-relaterade fallen av mikrosporidios rapporterades 1985. Microsporidia är ett nontaxonomiskt samlingsnamn för en synnerligen varierande grupp organismer med över 1000 kända arter. Tidigare betraktades microsporidia som en protozoo, men genetiska studier har visat närmre släktskap med svampar. Hittills har åtminstone 15 arter satts i samband med infektion hos människa. Encephalitozoon intestinalis orsakar i första hand diarré, men har i två fall orsakat aseptisk meningit. I det ena fallet påvisades parasiten, vid det andra fallet kunde utvecklingen av antikroppar mot parasiten följas.
Diagnostik bygger på påvisning av parasiten i provmaterial. Tidigare var elektronmikroskopi (EM) av biopsimaterial den enda metoden både för diagnostik och för differentiering till genus/species-nivå. Numera används oftast mikroskopisk påvisning av sporer som ett första alternativ och PCR för genus och species bestämning.
Laboratorierapportering[redigera]
Microsporidia är ej anmälningspliktig.
Naegleria fowleri[redigera]
Infektion tycks primärt vara knuten till varma källor och simbassänger. Individen blir infekterad via näsa/mun. Fall har rapporterats från England, Irland, Belgien, Tjeckien/Slovakien USA, Nya Zeeland, Australien, Brasilien och Zambia. Primär amöbameningoencefalit har ett dramatiskt förlopp, och med ytterst få undantag avlider patienten inom en vecka efter infektion. Döden föregås av mental förvirring och koma. I Sverige har ännu inga fall rapporterats.
Diagnostik sker oftast post mortem genom patologisk undersökning.
Angiostrongylus cantonensis[redigera]
Råttlungmask, tillhör nematoderna. Thailand, Tahiti och Taiwan är endemiska områden, men sporadiska fall har även rapporterats från andra delar av världen inkl. Centralarnerika och Kuba. Människan blir infekterad vid förtäring av exempelvis råa sniglar (Achatinafulica, Pila) och sötvattenräkor men även via kontaminerade grönsaker. Larverna migrerar till hjärnan och de vanligaste symtomen är svår huvudvärk, men även kräkningar, partiell ansiktsförlamning och nackstelhet har rapporterats. Symtomen försvinner gradvis när de unga adultema vandrar vidare till lungorna. En viss mortalitet har rapporterats, och även kvarstående symtom. Infektionen är en av orsakerna till eosinofil meningit.
Diagnostik kan ske genom att larver eller unga adulter påvisas i cerebrospinalvätska.
Gnathostoma spinigerum [redigera]
är en nematod som främst påträffas i länder där konsumtion av t ex rå fisk, kyckling/anka är vanligt, såsom i Thailand och Japan, men påträffas även i andra asiatiska länder. Människan infekteras vid konsumtion av rått kött innehållande infektiösa larver. Larven passerar tarmväggen och migrerar ut i kroppen. Infektionen orsakar främst kutan larva migrans, men i vissa fall vandrar larven längs en perifer nerv in i ryggmärgen och vidare till hjärnan. Symtomen inkluderar smärta, förlamning, somnolens till koma, och kan leda till död. Cerebral gnathostomiasis är en av orsakerna till eosinofil meningit.
Diagnostik. Cerebrospinalvätska som är blodig eller gulfärgad och innehåller stor mängd eosinofila celler talar för Gnathostoma-infektion.
Loa loa[redigera]
ögonmask, är en nematod (filaria) som finns i Afrika och sprids via bromsbett. Enstaka fall av encefaliter och förlamningar har rapporterats. Mikrofilarier, larvstadium som infekterar insekten, har då påvisats i cerebrospinalvätska.
Strongyloides stercoralis [redigera]
är en nematod som primärt orsakar tarminfektion. Den har global spridning i tropiska områden, men kan förekomma sporadiskt i tempererade områden. Strongyloides tillhör de fåtal nematoder som kan fullfölja hela sin livscykel i människan, och autoinfektion leder till ett status quo förhållande. Om denna jämvikt bryts, t ex vid immunsuppression på grund av sjukdom, kortisonbehandling etc. sker en okontrollerad förökning av larver, som sprids i hela kroppen. Under larvmigrationen kan CNS också invaderas. Detta kan leda till pyogen meningit orsakad av Escherichia coli eller till hjärnabscesser orsakade av larverna själva. Patienter med disseminerande strongyloidiasis som involverar CNS har en dålig prognos. Association mellan disseminerande strongyloidiasis och HTLV-I infektion har beskrivits, medan HIV-infektion sällan associeras med Strongyloides-infektion.
Diagnostik sker vid disseminerad infektion genom påvisande av larver i sputum. Utstryk görs på ett objektglas, som sedan undersöks med mikroskopi.
Laboratorierapportering[redigera]
Strongyloides är inte anmälningspliktig.
Trichinella spiralis [redigera]
Trikiner tillhör nematoda, och har en global spridning. Infektion indelas i tre klasser, mild, moderat och allvarlig. Vid allvarlig infektion utvecklar patienten neurologiska symtom såsom meningit, encefalit och/eller hemiplegi efter ca två veckor. Orsaken är tilltäppning av blodkärl eller granulomatös inflammation på grund av vävnadsskada orsakad av det stora antalet migrerande larver.
Diagnostik sker genom specifik antikroppsbestämning och/eller muskelbiopsi vid allvarlig infektion.
Laboratorierapportering[redigera]
Trikinos är anmälningspliktig för laboratoriet och för behandlande läkare enligt Smittskyddsförordningen (2004:255). Smittspårningsplikt föreligger.
Paragonimus westermani[redigera]
tillhör trematoda och påträffas i bortre Asien, Sydamerika och Afrika, och infekterar främst lungoma. Infektion sker genom förtäring av okokta krabbor eller kräftor. Larverna förvirrar sig ibland till andra organ såsom hjärnan, och orsakar meningoencefalit med uttalad eosinofili i blod och likvor. Vid kraftig infektion kan prognosen vara allvarlig.
Diagnostik sker genom påvisande av ägg, i första hand i sputum men även i feces.
Schistosoma -arter[redigera]
trematoda, påträffas i tropiska/subtropiska områden. De adulta maskarna återfinns i blodvener, där honan frisätter ägg, som sedan lämnar kroppen med feces och/eller urin. Alla ägg lämnar dock inte kroppen utan “kommer fel’ och orsakar bl.a granulom i levern. S. japonicum har en mycket stor äggproduktion och äggen, som är mindre jämfört med de andra Schistosoma-arternas ägg, har en stor tendens att komma på villovägar. Ägg som fastnar i hjärnan framkallar inflammatoriska reaktioner med fokala skador som leder till bl.a kramper. Mellan 2 och 5 % av infektioner med S. japonicum leder till cerebrala komplikationer.
Diagnostik sker genom specifik antikroppsbestämning och/eller detektion av ägg i feces.
Laboratorierapportering[redigera]
Schistosoma är inte anmälningspliktig.