Skillnad mellan versioner av "Neisseria meningitidis (CNS)"
| (21 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
=== Smittämnet === | === Smittämnet === | ||
| − | ''Neisseria meningitidis'' är en aerob gramnegativ kock. Bakterien har en polysackaridkapsel vars kemiska struktur bildar basen för serogruppering i A, B, C, D, X, Y, Z, W-l35, 29E, H, | + | ''Neisseria meningitidis'' är en aerob gramnegativ kock. Bakterien har en polysackaridkapsel vars kemiska struktur bildar basen för serogruppering i A, B, C, D, X, Y, Z, W-l35, 29E, H, I, K och L. Invasiv sjukdom, som meningit och sepsis/bakteriemi orsakas oftast av serogrupp A, B, C och Y hos för övrigt friska personer, medan andra serogrupper signalerar möjlig defekt i infektionsförsvaret. |
Cellväggen är uppbyggd som hos andra gramnegativa bakterier men har två olika porinsystem (grund för serotypning och serosubtypning) och osedvanligt potent och/eller mycket endotoxin (flera typer finns). Detta medverkar till kärlskada med blödningar (peteckier, eckymoser), chock och ev död. | Cellväggen är uppbyggd som hos andra gramnegativa bakterier men har två olika porinsystem (grund för serotypning och serosubtypning) och osedvanligt potent och/eller mycket endotoxin (flera typer finns). Detta medverkar till kärlskada med blödningar (peteckier, eckymoser), chock och ev död. | ||
| − | En utveckling mot nedsatt känslighet för vissa antibiotika har noterats på laboratorierna. Under 1995 var 7% av invasiva stammar ej fullt känsliga för PcG (MIC över 0,10 | + | En utveckling mot nedsatt känslighet för vissa antibiotika har noterats på laboratorierna. Under 1995 var 7 % av invasiva stammar ej fullt känsliga för PcG (MIC över 0,10 mg/L) medan ciprofloxacin och rifampicin gav låga MIC-värden. Någon klinisk behandlingssvikt har ännu ej konstaterats till följd av nedsatt PcG-känslighet. |
| − | |||
| − | |||
| + | ''Neisseria meningitidis'' kräver rika substrat och fuktig miljö med 5 % koldioxid för tillväxt. | ||
=== Sjukdomsbild === | === Sjukdomsbild === | ||
| − | Meningokocker är strikt humanpatogena och utgör en del av den | + | Meningokocker är strikt humanpatogena och utgör en del av den normala bakteriefloran i svalg/övre luftvägar. Bärarfrekvensen varierar med ålder, årstid och population. I en normalbefolkning kan den uppskattningsvis ligga mellan 10-30 %. Bärarfrekvensen av meningokocker som ger invasiv sjukdom är emellertid betydligt lägre i samhället och ligger runt 1 %. Lokala infektioner i luftvägarna (sinuit, mediaotit, konjunktivit, faryngit, pneumoni) kan i låg frekvens tillskrivas meningokocker. |
[[Meningit]] uppstår oftast efter hematogen spridning från en primärinfektion (med eller utan symtom) i de övre luftvägama. Patienter med tecken på både meningit och sepsis/bakteriemi är därför vanligt. Invasiv meningokocksjukdom är livshotande främst p g a den septiska chocken. | [[Meningit]] uppstår oftast efter hematogen spridning från en primärinfektion (med eller utan symtom) i de övre luftvägama. Patienter med tecken på både meningit och sepsis/bakteriemi är därför vanligt. Invasiv meningokocksjukdom är livshotande främst p g a den septiska chocken. | ||
| Rad 32: | Rad 31: | ||
Meningiter kan också leda till död genom t ex hjärnödem och nedsatt cirkulation till vitala delar av CNS, men ger oftare permanenta neurologiska och psykiska skador. | Meningiter kan också leda till död genom t ex hjärnödem och nedsatt cirkulation till vitala delar av CNS, men ger oftare permanenta neurologiska och psykiska skador. | ||
| − | Det är utomordentligt viktigt att personer med misstänkt meningit/sepsis snabbt kommer under rätt behandling, vilken inkluderar korrekt parenteralt antibiotikum. Snabb och optimal diagnostik och prompt information från laboratorium till behandlande läkare ingår som viktiga delar i handläggningen av dessa patienter. Trots all till buds stående modern sjukvård har sjukdomen | + | Det är utomordentligt viktigt att personer med misstänkt meningit/sepsis snabbt kommer under rätt behandling, vilken inkluderar korrekt parenteralt antibiotikum. Snabb och optimal diagnostik och prompt information från laboratorium till behandlande läkare ingår som viktiga delar i handläggningen av dessa patienter. Trots all till buds stående modern sjukvård har sjukdomen en mortalitet på upp till 10 %. |
| + | ===Epidemiologi=== | ||
| + | |||
| + | ===Prevention=== | ||
== Diagnostik == | == Diagnostik == | ||
| Rad 44: | Rad 46: | ||
==== Primärisolering ==== | ==== Primärisolering ==== | ||
| − | Referenssubstrat | + | Referenssubstrat: Följ länken till artikel i [[Neisseria meningitidis-ÖLI|Referensmetodik - 1 8 Övre luftvägsinfektioner]] |
| − | |||
| − | Odling av likvorprov beskrivs under Allmän del, Allmän bakteriologisk diagnostik | + | Odling av likvorprov beskrivs under [[CNS-infektioner-primär diagnostik|Allmän del, Allmän bakteriologisk diagnostik]]. |
==== Avläsning och identifiering ==== | ==== Avläsning och identifiering ==== | ||
| − | *a) Presumtiv diagnos: ''N. meningitidis'' växer fram relativt långsamt. | + | *a) Presumtiv diagnos: ''N. meningitidis'' växer fram relativt långsamt. I typiska fall tar det 12-24 timmar för kolonier att utvecklas på GC-mediet. De är ofärgade, klara till lätt opalescenta, kupolformade, med jämn kant och är varken nedvuxna i agarmediet eller förskjutbara mot detta. Konsistensen är lätt krämig (äldre kolonier kan ha en seg karaktär). Karaktäistisk lukt saknas (jämför ''H. influenzae'') eller är så diskret (antydd fränhet) att den diagnostiska användbarheten är marginell. Kolonimorfologiskt liknar ''N. meningitidis'' och ''H. influenzae'' varandra vid tidig avläsning av odlat likvorprov. Oxidastest på kolonimaterial ger en bra vägledning då ''N. meningitidis'' är snabbt och kraftigt oxidaspositiv, medan oxidasreaktionen för ''H. influenzae'' kommer med viss fördröjning. Direktmikroskopi bör dock alltid göras från framväxt bakterie innan en preliminär diagnos av ''N. meningitidis'' i ett likvorprov sätts. ''N. lactamica'' ser ut som'' N. meningitidis'' men isoleras knappast från ett likvorprov (publikationsfall) och diagnostiseras lätt med ONPG-test (positivt). Preliminärdiagnostiska krav är således växt av typiska, snabbt och kraftigt oxidaspositiva kolonier med karaktäristiska gramnegativa diplokocker vid direktmikroskopi. Verifierande speciesspecifik diagnostik utförs enligt nedan. |
| − | *b) Slutlig verifiering: Minimikriterier för meningokocker är oxidaspositiva gramnegativa diplokocker som bryter ner glukos (dextros) och maltos, medan fruktos (levulos) och laktos ej påverkas. Dessa test kan utföras efter tillväxt av bakterien på diagnostiska medier | + | *b) Slutlig verifiering: Minimikriterier för meningokocker är oxidaspositiva gramnegativa diplokocker som bryter ner glukos (dextros) och maltos, medan fruktos (levulos) och laktos ej påverkas. Dessa test kan utföras efter tillväxt av bakterien på diagnostiska medier eller direkt på slammade bakterier från ett odlingsmedium, som gör att kolonierna är lätta att skörda. Kommersiellt tillgängliga test som api NH och raplD NH kan också användas. Ibland kan nedbrytning av maltos och/eller glukos vara svår att påvisa, och en uppenbar risk finns för feldiagnostik gentemot ''[[gonokocker|N. gonorrhoeae]]'' och andra ''Neisseriae'' species. Alternativt kan i sådana fall meningokocker verifieras med test för antigen eller genetiskt mönster. |
=== Övrig bakteriediagnostik === | === Övrig bakteriediagnostik === | ||
| − | Se även under Allmän del avsnittet Allmän bakteriologisk diagnostik | + | Se även under [[CNS-infektioner-primär diagnostik|Allmän del avsnittet Allmän bakteriologisk diagnostik]]. |
==== Direktmikroskopi av likvorprov ==== | ==== Direktmikroskopi av likvorprov ==== | ||
| − | I ett klassiskt fall ses typiska gramnegativa diplokocker såväl extra- som intracellulärt i PMNL. De ses vid mikroskopi oftast i par, med utseende som de två halvorna av en kaffeböna. Diploformerna kan hålla sig relativt intakta även efter fagocytos av leukocyter i likvorprov.Vid ett kraftigt inflammatoriskt svar (dvs mycket PMNL och hög proteinkoncentration) kan det emellertid vara svårt att urskilja bakterierna. Akridinorangefärgning är därvid en stor tillgång och kan ersätta metylenblåfärgning för att leta efter bakterier och bedöma deras form. Observera att falskt negativ mikroskopi förekommer i 30-40% och att falskt positiva resultat kan rapporteras om färgning och/eller mikroskopisk bedömning ej är optimal | + | I ett klassiskt fall ses typiska gramnegativa diplokocker såväl extra- som intracellulärt i PMNL. De ses vid mikroskopi oftast i par, med utseende som de två halvorna av en kaffeböna. Diploformerna kan hålla sig relativt intakta även efter fagocytos av leukocyter i likvorprov. Vid ett kraftigt inflammatoriskt svar (dvs mycket PMNL och hög proteinkoncentration) kan det emellertid vara svårt att urskilja bakterierna. Akridinorangefärgning är därvid en stor tillgång och kan ersätta metylenblåfärgning för att leta efter bakterier och bedöma deras form. Observera att falskt negativ mikroskopi förekommer i 30-40% och att falskt positiva resultat kan rapporteras om färgning och/eller mikroskopisk bedömning ej är optimal. |
| − | |||
| − | |||
| + | Direkt immunfluorescens är en relativt känslig metod (sensitivitet = 0,7) som kombinerar morfologi med specificitet. Bristen på kommersiellt tillgängliga bra konjugat gör att metoden kommit till för liten användning. | ||
==== Antigendetektion i likvorprov ==== | ==== Antigendetektion i likvorprov ==== | ||
| − | Förutom den direkta IF-testen (se ovan) har bl a följande metoder använts: motströmselektrofores, latex- och co-agglutinationstest samt ELISA. Kommersiellt tillgängliga är latex- och co-agglutinationsreagens, som efter värmebehandling av likvorprov kan påvisa koncentrationer över | + | Förutom den direkta IF-testen (se ovan) har bl a följande metoder använts: motströmselektrofores, latex- och co-agglutinationstest samt ELISA. Kommersiellt tillgängliga är latex- och co-agglutinationsreagens, som efter värmebehandling av likvorprov kan påvisa koncentrationer över <math>10^4</math>-<math>10^5</math> bakterier/mL inom ett par minuter. Sensitiviteten kan skattas ligga kring 0,6-0,7. Specificiteten är mycket hög förutsatt att kontroller används på ett korrekt sätt, så att fall med spontanagglutination kan upptäckas. |
| − | |||
==== Nukleinsyrapåvisning i likvorprov ==== | ==== Nukleinsyrapåvisning i likvorprov ==== | ||
| − | För ''N. meningitidis'' har två områden av genomet amplifierats med PCR-teknik, generna för dihydropteroate synthase respektive 16S rRNA. Den senare metoden är publicerad och utvärderad med en sensitivitet på 0,88 och specificitet på 1,00. Endast 5-10 | + | För ''N. meningitidis'' har två områden av genomet amplifierats med PCR-teknik, generna för dihydropteroate synthase respektive 16S rRNA. Den senare metoden är publicerad och utvärderad med en sensitivitet på 0,88 och specificitet på 1,00. Endast 5-10 μL likvor åtgår för analysen. |
| − | |||
==== Övrig odling ==== | ==== Övrig odling ==== | ||
| − | * Från misstänkt ingångsport dvs svalg (ange att ''N. meningitidis'' eftersöks på remissen eftersom provet bl a måste utodlas på selektivt medium av typ GC-VCNT | + | * Från misstänkt ingångsport dvs svalg (ange att ''N. meningitidis'' eftersöks på remissen eftersom provet bl a måste utodlas på selektivt medium av typ GC-VCNT för att diagnostik skall ge ett meningsfullt resultat) och/eller annan lokal i de övre luftvägarna (t ex mellanöra, sinus, nasofarynx, konjunktiva); |
| − | * | + | * '''blod x 2;''' |
| − | * misstänkt septisk metastas (ledvätska, vätska från pleura, perikard etc). | + | * '''misstänkt septisk metastas''' (ledvätska, vätska från pleura, perikard etc). |
==== Övrig bakteriepåvisning vid misstänkt invasiv sjukdom ==== | ==== Övrig bakteriepåvisning vid misstänkt invasiv sjukdom ==== | ||
| Rad 90: | Rad 88: | ||
==== Serologi ==== | ==== Serologi ==== | ||
| − | Serologisk undersökning av akut- och konvalescentserum med komplementbindningsreaktionen och ett batteri av värmebehandlade meningokocker kan i odlingsnegativa fall ge diagnosen N. meningitidis-infektion. | + | Serologisk undersökning av akut- och konvalescentserum med komplementbindningsreaktionen och ett batteri av värmebehandlade meningokocker kan i odlingsnegativa fall ge diagnosen ''N. meningitidis''-infektion. |
| − | |||
=== Resistensbestämning === | === Resistensbestämning === | ||
| − | Se separat avsnitt | + | Se separat avsnitt. |
| − | |||
| − | |||
| + | Då gränsvärden inom SIR-systemet ej fastslagits för ''N. meningitidis'' bestäms MIC (E-test) för antibiotika som är aktuella för behandling av patienter och bärare. Test avseende betalaktamasproduktion bör ingå. | ||
=== Epidemiologisk typning === | === Epidemiologisk typning === | ||
| Rad 110: | Rad 106: | ||
*MC serogrupp B 15 P1. 7,16, sulfaresistent; H 44/76 = CCUG 23101 | *MC serogrupp B 15 P1. 7,16, sulfaresistent; H 44/76 = CCUG 23101 | ||
*MC serogrupp C 16 P1. 1, 7, sulfakänslig; 60E, Zollinger = CCUG 23109 | *MC serogrupp C 16 P1. 1, 7, sulfakänslig; 60E, Zollinger = CCUG 23109 | ||
| − | |||
== Laboratorierapportering == | == Laboratorierapportering == | ||
[[Meningokocksjukdom (invasiv)|Följ länken till SoS falldefinition]] | [[Meningokocksjukdom (invasiv)|Följ länken till SoS falldefinition]] | ||
| − | Isolat av ''N. meningitidis'' från i normala fall steril lokal anmäls av laboratoriet enligt | + | Isolat av ''N. meningitidis'' från i normala fall steril lokal anmäls av laboratoriet enligt smittskyddsförordningen (2004:255) anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar till Folkhälsomyndigheten och länets smittskyddsläkare. Isolerad invasiv stam skickas för karaktärisering. |
Klinisk anmälningsplikt enligt smittskyddslagen föreligger för behandlande läkare | Klinisk anmälningsplikt enligt smittskyddslagen föreligger för behandlande läkare | ||
| − | Symtomfri bärare av meningokocker anmäls ej. | + | Symtomfri bärare av meningokocker anmäls ej. |
== REFERENSER == | == REFERENSER == | ||
| − | Huges JH, Biendenbach DJ, Erwin ME, Jones RN. E test as susceptibility test and epidemiological tool for evaluation of ''Neisseria meningitidis'' isolates. J Clin Microbiol | + | *Huges JH, Biendenbach DJ, Erwin ME, Jones RN. E test as susceptibility test and epidemiological tool for evaluation of ''Neisseria meningitidis'' isolates. J Clin Microbiol 1993;31 :3255-3259. |
| − | 1993;31 :3255-3259. | + | |
| + | *Olcén P. Serological methods for rapid diagnosis of ''Haemophilus influenzae, Neisseria meningitidis'', and ''Streptococcus pneumoniae'' in cerebrospinal fluid: a comparison of coagglutination, immunofluorescence and immunoelectroosmophoresis. Scand J Infect Dis 1978; 10:283-289. | ||
| − | Olcén P. | + | *Rådström P, Bäckman A, Qian N, Kragsbjerg P, Påhison C, Olcén P. Detection of bacterial DNA in cerebrospinal fluid by an assay for simultaneous detection of ''Neisseria meningitidis, Haemophilus influenzae'', and streptococci using a seminested PCR strategy. J Clin Microbiol 1994;32:2738-2744. |
| − | |||
| − | + | *Salih MAM, Ahmed HS, Hofvander Y, Danielsson D, Olcén P. Rapid diagnosis of bacterial meningitis by an enzyme immunoassay of cerebrospinal fluid. Epidem Inf 1989; 103:301 -310. | |
| − | |||
| − | |||
| − | + | ---- | |
| − | + | Sidan uppdaterad 2 november 2009 kl. 11.35 (UTC) | |
| − | |||
[[Kategori:CNS-infektioner]] | [[Kategori:CNS-infektioner]] | ||
Nuvarande version från 13 januari 2014 kl. 12.50
Huvudartikel
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet
och
förgreningssidan Neisseria meningitidis
NEISSERIA MENINGITIDIS[redigera]
Smittämnet[redigera]
Neisseria meningitidis är en aerob gramnegativ kock. Bakterien har en polysackaridkapsel vars kemiska struktur bildar basen för serogruppering i A, B, C, D, X, Y, Z, W-l35, 29E, H, I, K och L. Invasiv sjukdom, som meningit och sepsis/bakteriemi orsakas oftast av serogrupp A, B, C och Y hos för övrigt friska personer, medan andra serogrupper signalerar möjlig defekt i infektionsförsvaret.
Cellväggen är uppbyggd som hos andra gramnegativa bakterier men har två olika porinsystem (grund för serotypning och serosubtypning) och osedvanligt potent och/eller mycket endotoxin (flera typer finns). Detta medverkar till kärlskada med blödningar (peteckier, eckymoser), chock och ev död.
En utveckling mot nedsatt känslighet för vissa antibiotika har noterats på laboratorierna. Under 1995 var 7 % av invasiva stammar ej fullt känsliga för PcG (MIC över 0,10 mg/L) medan ciprofloxacin och rifampicin gav låga MIC-värden. Någon klinisk behandlingssvikt har ännu ej konstaterats till följd av nedsatt PcG-känslighet.
Neisseria meningitidis kräver rika substrat och fuktig miljö med 5 % koldioxid för tillväxt.
Sjukdomsbild[redigera]
Meningokocker är strikt humanpatogena och utgör en del av den normala bakteriefloran i svalg/övre luftvägar. Bärarfrekvensen varierar med ålder, årstid och population. I en normalbefolkning kan den uppskattningsvis ligga mellan 10-30 %. Bärarfrekvensen av meningokocker som ger invasiv sjukdom är emellertid betydligt lägre i samhället och ligger runt 1 %. Lokala infektioner i luftvägarna (sinuit, mediaotit, konjunktivit, faryngit, pneumoni) kan i låg frekvens tillskrivas meningokocker.
Meningit uppstår oftast efter hematogen spridning från en primärinfektion (med eller utan symtom) i de övre luftvägama. Patienter med tecken på både meningit och sepsis/bakteriemi är därför vanligt. Invasiv meningokocksjukdom är livshotande främst p g a den septiska chocken.
Meningiter kan också leda till död genom t ex hjärnödem och nedsatt cirkulation till vitala delar av CNS, men ger oftare permanenta neurologiska och psykiska skador.
Det är utomordentligt viktigt att personer med misstänkt meningit/sepsis snabbt kommer under rätt behandling, vilken inkluderar korrekt parenteralt antibiotikum. Snabb och optimal diagnostik och prompt information från laboratorium till behandlande läkare ingår som viktiga delar i handläggningen av dessa patienter. Trots all till buds stående modern sjukvård har sjukdomen en mortalitet på upp till 10 %.
Epidemiologi[redigera]
Prevention[redigera]
Diagnostik[redigera]
Referensmetodik[redigera]
Primärisolering[redigera]
Referenssubstrat: Följ länken till artikel i Referensmetodik - 1 8 Övre luftvägsinfektioner
Odling av likvorprov beskrivs under Allmän del, Allmän bakteriologisk diagnostik.
Avläsning och identifiering[redigera]
- a) Presumtiv diagnos: N. meningitidis växer fram relativt långsamt. I typiska fall tar det 12-24 timmar för kolonier att utvecklas på GC-mediet. De är ofärgade, klara till lätt opalescenta, kupolformade, med jämn kant och är varken nedvuxna i agarmediet eller förskjutbara mot detta. Konsistensen är lätt krämig (äldre kolonier kan ha en seg karaktär). Karaktäistisk lukt saknas (jämför H. influenzae) eller är så diskret (antydd fränhet) att den diagnostiska användbarheten är marginell. Kolonimorfologiskt liknar N. meningitidis och H. influenzae varandra vid tidig avläsning av odlat likvorprov. Oxidastest på kolonimaterial ger en bra vägledning då N. meningitidis är snabbt och kraftigt oxidaspositiv, medan oxidasreaktionen för H. influenzae kommer med viss fördröjning. Direktmikroskopi bör dock alltid göras från framväxt bakterie innan en preliminär diagnos av N. meningitidis i ett likvorprov sätts. N. lactamica ser ut som N. meningitidis men isoleras knappast från ett likvorprov (publikationsfall) och diagnostiseras lätt med ONPG-test (positivt). Preliminärdiagnostiska krav är således växt av typiska, snabbt och kraftigt oxidaspositiva kolonier med karaktäristiska gramnegativa diplokocker vid direktmikroskopi. Verifierande speciesspecifik diagnostik utförs enligt nedan.
- b) Slutlig verifiering: Minimikriterier för meningokocker är oxidaspositiva gramnegativa diplokocker som bryter ner glukos (dextros) och maltos, medan fruktos (levulos) och laktos ej påverkas. Dessa test kan utföras efter tillväxt av bakterien på diagnostiska medier eller direkt på slammade bakterier från ett odlingsmedium, som gör att kolonierna är lätta att skörda. Kommersiellt tillgängliga test som api NH och raplD NH kan också användas. Ibland kan nedbrytning av maltos och/eller glukos vara svår att påvisa, och en uppenbar risk finns för feldiagnostik gentemot N. gonorrhoeae och andra Neisseriae species. Alternativt kan i sådana fall meningokocker verifieras med test för antigen eller genetiskt mönster.
Övrig bakteriediagnostik[redigera]
Se även under Allmän del avsnittet Allmän bakteriologisk diagnostik.
Direktmikroskopi av likvorprov[redigera]
I ett klassiskt fall ses typiska gramnegativa diplokocker såväl extra- som intracellulärt i PMNL. De ses vid mikroskopi oftast i par, med utseende som de två halvorna av en kaffeböna. Diploformerna kan hålla sig relativt intakta även efter fagocytos av leukocyter i likvorprov. Vid ett kraftigt inflammatoriskt svar (dvs mycket PMNL och hög proteinkoncentration) kan det emellertid vara svårt att urskilja bakterierna. Akridinorangefärgning är därvid en stor tillgång och kan ersätta metylenblåfärgning för att leta efter bakterier och bedöma deras form. Observera att falskt negativ mikroskopi förekommer i 30-40% och att falskt positiva resultat kan rapporteras om färgning och/eller mikroskopisk bedömning ej är optimal.
Direkt immunfluorescens är en relativt känslig metod (sensitivitet = 0,7) som kombinerar morfologi med specificitet. Bristen på kommersiellt tillgängliga bra konjugat gör att metoden kommit till för liten användning.
Antigendetektion i likvorprov[redigera]
Förutom den direkta IF-testen (se ovan) har bl a följande metoder använts: motströmselektrofores, latex- och co-agglutinationstest samt ELISA. Kommersiellt tillgängliga är latex- och co-agglutinationsreagens, som efter värmebehandling av likvorprov kan påvisa koncentrationer över - bakterier/mL inom ett par minuter. Sensitiviteten kan skattas ligga kring 0,6-0,7. Specificiteten är mycket hög förutsatt att kontroller används på ett korrekt sätt, så att fall med spontanagglutination kan upptäckas.
Nukleinsyrapåvisning i likvorprov[redigera]
För N. meningitidis har två områden av genomet amplifierats med PCR-teknik, generna för dihydropteroate synthase respektive 16S rRNA. Den senare metoden är publicerad och utvärderad med en sensitivitet på 0,88 och specificitet på 1,00. Endast 5-10 μL likvor åtgår för analysen.
Övrig odling[redigera]
- Från misstänkt ingångsport dvs svalg (ange att N. meningitidis eftersöks på remissen eftersom provet bl a måste utodlas på selektivt medium av typ GC-VCNT för att diagnostik skall ge ett meningsfullt resultat) och/eller annan lokal i de övre luftvägarna (t ex mellanöra, sinus, nasofarynx, konjunktiva);
- blod x 2;
- misstänkt septisk metastas (ledvätska, vätska från pleura, perikard etc).
Övrig bakteriepåvisning vid misstänkt invasiv sjukdom[redigera]
Direkt IF, men knappast gram- och metylenfärgning (kanske akridinorangefärgning) kan vara av värde på skrap från färska hudutslag av misstänkt utseende. Färskt eller paraffininbäddat obduktionsmaterial kan också undersökas på samma sätt.
Serologi[redigera]
Serologisk undersökning av akut- och konvalescentserum med komplementbindningsreaktionen och ett batteri av värmebehandlade meningokocker kan i odlingsnegativa fall ge diagnosen N. meningitidis-infektion.
Resistensbestämning[redigera]
Se separat avsnitt.
Då gränsvärden inom SIR-systemet ej fastslagits för N. meningitidis bestäms MIC (E-test) för antibiotika som är aktuella för behandling av patienter och bärare. Test avseende betalaktamasproduktion bör ingå.
Epidemiologisk typning[redigera]
Kliniskt mikrobiologiska laboratoriet, Regionsjukhuset, 701 85 Örebro, tel 019-15 15 20 (Per Olcén, Hans Fredlund) svarar för serogruppering, serotypning/subtypning, utvidgat antibiogram och kan i speciella utredningar utöka karaktäriseringen.
Referensstammar[redigera]
- MC serogrupp A 21, Pl.nst, sulfakänslig; ATCC 13077 = CCUG 3269
- MC serogrupp B 15 P1. 7,16, sulfaresistent; H 44/76 = CCUG 23101
- MC serogrupp C 16 P1. 1, 7, sulfakänslig; 60E, Zollinger = CCUG 23109
Laboratorierapportering[redigera]
Följ länken till SoS falldefinition
Isolat av N. meningitidis från i normala fall steril lokal anmäls av laboratoriet enligt smittskyddsförordningen (2004:255) anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar till Folkhälsomyndigheten och länets smittskyddsläkare. Isolerad invasiv stam skickas för karaktärisering.
Klinisk anmälningsplikt enligt smittskyddslagen föreligger för behandlande läkare
Symtomfri bärare av meningokocker anmäls ej.
REFERENSER[redigera]
- Huges JH, Biendenbach DJ, Erwin ME, Jones RN. E test as susceptibility test and epidemiological tool for evaluation of Neisseria meningitidis isolates. J Clin Microbiol 1993;31 :3255-3259.
- Olcén P. Serological methods for rapid diagnosis of Haemophilus influenzae, Neisseria meningitidis, and Streptococcus pneumoniae in cerebrospinal fluid: a comparison of coagglutination, immunofluorescence and immunoelectroosmophoresis. Scand J Infect Dis 1978; 10:283-289.
- Rådström P, Bäckman A, Qian N, Kragsbjerg P, Påhison C, Olcén P. Detection of bacterial DNA in cerebrospinal fluid by an assay for simultaneous detection of Neisseria meningitidis, Haemophilus influenzae, and streptococci using a seminested PCR strategy. J Clin Microbiol 1994;32:2738-2744.
- Salih MAM, Ahmed HS, Hofvander Y, Danielsson D, Olcén P. Rapid diagnosis of bacterial meningitis by an enzyme immunoassay of cerebrospinal fluid. Epidem Inf 1989; 103:301 -310.
Sidan uppdaterad 2 november 2009 kl. 11.35 (UTC)