Skillnad mellan versioner av "Akut sinuit"

Nuvarande version från 2 juni 2012 kl. 09.22

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)

Akut sinuit[redigera]

Definition[redigera]

Infektiöst tillstånd i en eller flera bihålor med sekret som kan vara seröst, muköst eller purulent.

Etiologi[redigera]

Första steget vid sinuit är vanligen virusbetingad. Trots detta kan virus endast isoleras hos 15 % av patienterna med akut sinuit. Rhinovirus isoleras oftast, följt av influensa- och parainfluensavirus. S. pneumoniae och H. influenzae dominerar den bakteriella etiologin. I en nordisk studie (9) undersöktes 662 patienter med akut maxillarsinuit. Från 352 (ca 50 %) av punktat från dessa kunde bakterier framodlas. S. pneumoniae utgjorde 38 % av fynden i odlingspositiva prov. H. influenzae 32 %, M. catarrhalis 7 % och GAS 4 %. I tre procent diagnostiserades blandkulturer av pneumokocker och H. influenzae. Resterande 16 % fördelade sig mellan stafylokocker, alfastreptokocker, anaeroba streptokocker, gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae eller anaeroba gramnegativa stavar. Dessa bakteriearter förekom antingen i renkultur eller i kombinationer. Även Chlamydophila pneumoniae har under senare år uppmärksanmats som ett etiologiskt agens vid sinuit.

Sjukdomsbild[redigera]

Käkhålorna är de vanligast afficierade bihålorna. Efter eller under pågående förkylning drabbas patienten av värk över bihålorna, dålig lukt i näsan, varig snuva och ev subfebrilitet. Infektion i pannhålorna kan förekomma isolerat eller i kombination med infektion i andra bihålor.

Akut infektion i silbenscellerna (etmoidit) hos barn är ett allvarligt tillstånd, vanligen halvsidigt. Infektionen sprider sig till omgivande vävnad och ger rodnad och svullnad av näsroten och protrution av ögonbulben.

Mikrobiologisk diagnostik[redigera]

Vanligen utförs ingen odling vid akut sinuit. Föreligger indikation för odling skall prov tas från bihålan genom aspiration. Riktad provtagning med pinne från näsmussleregionen kan vara ett alternativ (se sid 67).

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 === Etiologi ===
-Första steget vid sinuit är vanligen virusbetingad. Trots detta kan virus endast isoleras hos 15 % av patienterna med akut sinuit. [[Rhinovirus]] isoleras oftast, följt av [[influensa]]- och parainfluensavirus. ''[[S. pneumoniae]]'' och ''[[H. influenzae]]'' dominerar den bakteriella etiologin. I en nordisk studie (9) undersöktes 662 patienter med akut maxillarsinuit. Från 352 (ca 50 %) av punktat från dessa kunde bakterier framodlas. ''S. pneumoniae'' utgjorde 38 % av fynden i odlingspositiva prov. ''H. influenzae'' 32 %,'' M. catarrhalis'' 7 % och [[GAS]] 4 %. I tre procent diagnostiserades blandkulturer av pneumokocker och ''H. influenzae''. Resterande 16 % fördelade sig mellan stafylokocker, alfastreptokocker, anaeroba streptokocker, gramnegativa stavar tillhörande ''Enterobacteriaceae'' eller anaeroba gramnegativa stavar. Dessa bakteriearter förekom antingen i renkultur eller i kombinationer. Även ''[[Chlamydophila pneumoniae]]'' har under senare år uppmärksanmats som ett etiologiskt agens vid sinuit.
+Första steget vid sinuit är vanligen virusbetingad. Trots detta kan virus endast isoleras hos 15 % av patienterna med akut sinuit. [[Rhinovirus]] isoleras oftast, följt av [[influensa]]- och parainfluensavirus. ''[[S. pneumoniae]]'' och ''[[H. influenzae]]'' dominerar den bakteriella etiologin. I en nordisk studie (9) undersöktes 662 patienter med akut maxillarsinuit. Från 352 (ca 50 %) av punktat från dessa kunde bakterier framodlas. ''S. pneumoniae'' utgjorde 38 % av fynden i odlingspositiva prov. ''H. influenzae'' 32 %,'' M. catarrhalis'' 7 % och [[Streptococcus pyogenes|GAS]] 4 %. I tre procent diagnostiserades blandkulturer av pneumokocker och ''H. influenzae''. Resterande 16 % fördelade sig mellan stafylokocker, alfastreptokocker, anaeroba streptokocker, gramnegativa stavar tillhörande ''Enterobacteriaceae'' eller anaeroba gramnegativa stavar. Dessa bakteriearter förekom antingen i renkultur eller i kombinationer. Även ''[[Chlamydophila pneumoniae]]'' har under senare år uppmärksanmats som ett etiologiskt agens vid sinuit.
 === Sjukdomsbild ===
 Käkhålorna är de vanligast afficierade bihålorna. Efter eller under pågående förkylning drabbas patienten av värk över bihålorna, dålig lukt i näsan, varig snuva och ev subfebrilitet. Infektion i pannhålorna kan förekomma isolerat eller i kombination med infektion i andra bihålor.
-Akut infektion i silbenscellerna (ethmoidit) hos barn är ett allvarligt tillstånd, vanligen halvsidigt. Infektionen sprider sig till omgivande vävnad och ger rodnad och svullnad av näsroten och protrution av ögonbulben.
+Akut infektion i silbenscellerna (etmoidit) hos barn är ett allvarligt tillstånd, vanligen halvsidigt. Infektionen sprider sig till omgivande vävnad och ger rodnad och svullnad av näsroten och protrution av ögonbulben.
 === Mikrobiologisk diagnostik ===
 Vanligen utförs ingen odling vid akut sinuit. Föreligger indikation för odling skall prov tas från bihålan genom aspiration. Riktad provtagning med pinne från näsmussleregionen kan vara ett alternativ (se sid 67).
-[[Kategori:ÖLI]]
-== Långdragen sinuit ==
-=== Definition ===
-Avgänsningen mellan akut och långdragen sinuit är ej helt entydig och kanske ej heller meningsfull. En tidsgräns som ofta anges i litteraturen är besvär mer än 3 månader.
-=== Etiologi ===
-Etiologin vid långdragen sinuit är svårvärderad pga att definitionen av detta tillstånd inte är samstämmig i litteraturen. Generellt rapporteras ''[[S. pneumoniae]]'' och ''[[H. influenzae]]'' i lägre frekvens vid långdragen sinuit jämfört med vid akut sinuit. Anaeroba bakterier, ''S aureus'', alfastreptokocker och mikrokocker anges som huvudsakliga agens (10).
-Vid långdragen sinuit är noggrann utredning för att fastställa bakomliggande orsaker viktig.
-=== Sjukdomsbild ===
-Likartade men mer diskreta symtom än vid akut sinuit. Skov av akuta besvär förekommer.
-=== Mikrobiologisk diagnostik ===
-Odling från sinusaspirat.
-[[Kategori:ÖLI]]
-== Dentogen sinuit ==
-=== Definition ===
-Varig infektion i sinus maxillaris utgående från tänder eller rotspetsar i överkäken.
-=== Etiologi ===
-Bakterier som finns i tandköttsfickor och rotspetsområdet. Kraftig dominans av anaerober.
-=== Sjukdomsbild ===
-Ses oftast hos individer med dåligt tandstatus samt efter tandextraktioner.
-=== Mikrobiologisk diagnostik ===
-Odling från sinusaspirat.
-[[Kategori:ÖLI]]
-== Svampinfektioner i bihålorna ==
-=== Rhinocerebral mögelinfektion (mukormykos) ===
-Detta är en akut snabbt progressiv infektion av paranasala sinus, mest känd från Europa och Nordamerika. Patienten har vanligen en inkompenserad diabetes och är acidotisk. Tillståndet orsakas av arter tillhörande Mucoraceaefamiljen. Vanligast är ''Rhizopus oryzae'' eller ''R. arrhizus''. Först angrips näsan, därefter öga, hjärna och hjärnhinnor. Paranasal sinuit och pansinuit förekommer, med fistelbildning genom gommen och med funktionsbortfall av 5:e och 7:e kranialnerverna. Stora svarta nekroser och blodtingerat sekret är regel. Området på sidorna om näsan är ofta uppdrivet. Cellulit i orbitan är ett allvarligt tecken. Så småningom växer svampen över på de stora cerebrala kärlen ledande till hjärninfarkt och nekros.
-Mortaliteten är mycket hög i denna sjukdom.
-=== Mikrobiologisk diagnostik ===
-Skrap från näsan visar i direktpreparat ofta förekomst av breda icke septerade svamphyfer. Odling kan dock vara negativ.
-== Rhinofacial aspergillos ==
-Aspergillom kan förekomma i paranasala sinus och slutligen invadera orbita. Sjukdomen är vanligast i Sudan och är för övrigt sällsynt. Sinus ethmoidale är vanligaste lokalisationen.
 [[Kategori:ÖLI]]