Skillnad mellan versioner av "Anaeroba gramnegativa stavar-ÖLI"
| (6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
''Bacteroides fragilis''-gruppens arter påträffas sällan vid övre luftvägsinfektinner utom vid kronisk otit. | ''Bacteroides fragilis''-gruppens arter påträffas sällan vid övre luftvägsinfektinner utom vid kronisk otit. | ||
| − | De pigmenterade anaeroba gramnegativa stavarna indelas i sackarolytiska och asackarolytiska arter tillhörande grupperna ''Prevotella'' och ''Porphyromonas''. Bland de arter som dominerar vid humana luftvägsinfektioner återfinns'' Prevotella corporis'', ''Prevotella denticola, Prevotella intermedia, Prevotella | + | De pigmenterade anaeroba gramnegativa stavarna indelas i sackarolytiska och asackarolytiska arter tillhörande grupperna ''Prevotella'' och ''Porphyromonas''. Bland de arter som dominerar vid humana luftvägsinfektioner återfinns'' Prevotella corporis'', ''Prevotella denticola, Prevotella intermedia, Prevotella melaninogenica, Porphyromonas asaccharolytica'', ''Porphyromonas endodontalis'' och ''Porphyrornonas gingivalis'' i den normala mun- och svalgfloran. |
| − | Dessa arter isoleras tillsammans med andra aeroba och anaeroba bakterier vid kronisk | + | Dessa arter isoleras tillsammans med andra aeroba och anaeroba bakterier vid kronisk sinuit och [[tonsillit]] samt vid peritonsillit. |
De icke pigmenterade, gallkänsliga sackarolytiska gramnegativa anaeroba stavarna påträffas vid samma infektioner som de pigmenterade stavarna. ''Prevotella bivia'' och ''Prevotella disiens'' isoleras mer sällan vid infektioner i munhåla och svalg. Dessa arter har blivit alltmer resistenta mot penicilliner och cefalosporiner pga betalaktamasproduktion. Bland de arter som ofta återfinns vid luftvägsinfektioner såsom sinuit och otit dominerar'' Prevotella oris'' och ''Prevotella buccae''. | De icke pigmenterade, gallkänsliga sackarolytiska gramnegativa anaeroba stavarna påträffas vid samma infektioner som de pigmenterade stavarna. ''Prevotella bivia'' och ''Prevotella disiens'' isoleras mer sällan vid infektioner i munhåla och svalg. Dessa arter har blivit alltmer resistenta mot penicilliner och cefalosporiner pga betalaktamasproduktion. Bland de arter som ofta återfinns vid luftvägsinfektioner såsom sinuit och otit dominerar'' Prevotella oris'' och ''Prevotella buccae''. | ||
| − | Bland asackarolytiska nitrat/nitrit-reducerande anaeroba stavar återfinns ''Bacteroides ureolyticus'' och ''Bacteroides gracilis''. ''B ureolyticus'' isoleras vid blandinfektioner utgående från övre | + | Bland asackarolytiska nitrat/nitrit-reducerande anaeroba stavar återfinns ''Bacteroides ureolyticus'' och ''Bacteroides gracilis''. ''B. ureolyticus'' isoleras vid blandinfektioner utgående från övre luftvägar, medan ''B. gracilis'' har beskrivits vid mjukdelsinfektioner särskilt i huvudregionen. |
| − | Fusobakterier är anaeroba gramnegativa stavar som producerar smörsyra som | + | Fusobakterier är anaeroba gramnegativa stavar som producerar smörsyra som fermentationsprodkt. Flera arter som har humanmedicinsk betydelse finns beskrivna: ''Fusobacterium necrophorum, Fusobacterium nucleatum'', ''Fusobacterium periodonticum''. ''Fusobacterium sulci'' och ''Fusobacterium ulcerans. F necrophorum'' kan orsaka allvarliga infektioner oftast utgående från tonsillit. Exempel härpå är Vincents angina (''F. nueleatum, F. necrophorum''), peritonsillär abscess, periapikal abscess och septisk tromboflebit. Septikemi med multipla abscesser i andra organ kan också påträffas, tex i lungor pleura och lever. ''F. nucleatum'' finns i den nomiala mikrofloran i munhåla och svalg. Arten isoleras därför från infektioner utgångna från dessa regioner. |
| − | + | ||
| − | Fusobacterium sulci och Fusobacterium ulcerans. F necrophorum kan orsaka allvarliga infektioner oftast utgående från tonsillit. Exempel härpå är Vincents angina (F nueleatum, F necrophorum), peritonsillär abscess, periapikal abscess och septisk tromboflebit. Septikemi med multipla abscesser i andra organ kan också påträffas, tex i lungor pleura och lever. F nucleatum finns i den nomiala mikrofloran i munhåla och svalg. Arten isoleras därför från infektioner utgångna från dessa regioner. | + | ---- |
[[Fil:ÖLIanaeroblista.jpg]] | [[Fil:ÖLIanaeroblista.jpg]] | ||
| Rad 35: | Rad 35: | ||
=== Primärisolering === | === Primärisolering === | ||
| − | '''Icke selektiva odlingsmedier:''' Färsk hästblodagar ( | + | '''Icke selektiva odlingsmedier:''' Färsk hästblodagar ([[ÖLI-bilaga 4]]). |
'''Utodling och inkubering:''' Utodlas på blodagarplattor. Inkubering i | '''Utodling och inkubering:''' Utodlas på blodagarplattor. Inkubering i | ||
37°C aerobt och anaerobt i 48 timmar. | 37°C aerobt och anaerobt i 48 timmar. | ||
| + | |||
| + | ---- | ||
[[Fil:ÖLIanaerobstammar.jpg]] | [[Fil:ÖLIanaerobstammar.jpg]] | ||
| − | + | ||
| + | ---- | ||
=== Avläsning, identifiering === | === Avläsning, identifiering === | ||
| Rad 60: | Rad 63: | ||
== REFERENSER == | == REFERENSER == | ||
| − | |||
| − | |||
| − | *2 Novic SL, Anaerobic Gram-negative bacilli 2:10.1-2:10.12. Clinical Microbiology Procedures Handbook. Editor HD. | + | *1. Jousimies-Somer HR, Finegold SM. Anaerobic Gram-negative bacilli and cocci. Manual of clinical Microbiology, 5th ed, Editor A. Balows. American Society for Microbiology. Washington, D.C. 1991, p. 538-553. |
| + | |||
| + | *2 Novic SL, Anaerobic Gram-negative bacilli 2:10.1-2:10.12. Clinical Microbiology Procedures Handbook. Editor HD. Isenberg. American Society for Microbiology, Washington, DC. 1992. | ||
[[Kategori:ÖLI]] | [[Kategori:ÖLI]] | ||
Nuvarande version från 18 december 2009 kl. 09.59
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)
Anaeroba gramnegativa stavar[redigera]
Smittämnet[redigera]
Anaeroba gramnegativa stavar är de vanligast förekommande anaeroba bakterieisolaten vid övre luftvägsinfektioner.
Bacteroides fragilis-gruppens arter påträffas sällan vid övre luftvägsinfektinner utom vid kronisk otit.
De pigmenterade anaeroba gramnegativa stavarna indelas i sackarolytiska och asackarolytiska arter tillhörande grupperna Prevotella och Porphyromonas. Bland de arter som dominerar vid humana luftvägsinfektioner återfinns Prevotella corporis, Prevotella denticola, Prevotella intermedia, Prevotella melaninogenica, Porphyromonas asaccharolytica, Porphyromonas endodontalis och Porphyrornonas gingivalis i den normala mun- och svalgfloran.
Dessa arter isoleras tillsammans med andra aeroba och anaeroba bakterier vid kronisk sinuit och tonsillit samt vid peritonsillit.
De icke pigmenterade, gallkänsliga sackarolytiska gramnegativa anaeroba stavarna påträffas vid samma infektioner som de pigmenterade stavarna. Prevotella bivia och Prevotella disiens isoleras mer sällan vid infektioner i munhåla och svalg. Dessa arter har blivit alltmer resistenta mot penicilliner och cefalosporiner pga betalaktamasproduktion. Bland de arter som ofta återfinns vid luftvägsinfektioner såsom sinuit och otit dominerar Prevotella oris och Prevotella buccae.
Bland asackarolytiska nitrat/nitrit-reducerande anaeroba stavar återfinns Bacteroides ureolyticus och Bacteroides gracilis. B. ureolyticus isoleras vid blandinfektioner utgående från övre luftvägar, medan B. gracilis har beskrivits vid mjukdelsinfektioner särskilt i huvudregionen.
Fusobakterier är anaeroba gramnegativa stavar som producerar smörsyra som fermentationsprodkt. Flera arter som har humanmedicinsk betydelse finns beskrivna: Fusobacterium necrophorum, Fusobacterium nucleatum, Fusobacterium periodonticum. Fusobacterium sulci och Fusobacterium ulcerans. F necrophorum kan orsaka allvarliga infektioner oftast utgående från tonsillit. Exempel härpå är Vincents angina (F. nueleatum, F. necrophorum), peritonsillär abscess, periapikal abscess och septisk tromboflebit. Septikemi med multipla abscesser i andra organ kan också påträffas, tex i lungor pleura och lever. F. nucleatum finns i den nomiala mikrofloran i munhåla och svalg. Arten isoleras därför från infektioner utgångna från dessa regioner.
Odlingsdiagnostik[redigera]
Provtagning och transport[redigera]
Se avsnitt Bihålor-provtagning och odling.
Remiss: Om anaerobodling önskas skall detta särskilt anges på remissen eftersom rutinmässig odling av anaeroba gramnegativa stavar inte utförs på luftvägsprov.
Primärisolering[redigera]
Icke selektiva odlingsmedier: Färsk hästblodagar (ÖLI-bilaga 4).
Utodling och inkubering: Utodlas på blodagarplattor. Inkubering i 37°C aerobt och anaerobt i 48 timmar.
Avläsning, identifiering[redigera]
Presumtiv diagnos: Varierande koloniutseende på blodagarplattor. Vissa arter bildar svart pigment.
Vid mikroskopi är Bacteroides, Porphyromonas och Prevotella små gramnegativa stavar, medan fusobakterier är långa smala gramnegativa stavar.
Slutlig verifiering: Utodling i flytande substrat för gaskromatografi och på fasta substrat för biokemiska test. Kommersiella identifieringssystem finns numera tillgängliga, men slutlig verifiering bör utföras biokemiskt (1,2).
Indikationer för resistensbestämning[redigera]
Terapisvikt efter penicillinbehandling.
Laboratorierapportering[redigera]
görs ej.
REFERENSER[redigera]
- 1. Jousimies-Somer HR, Finegold SM. Anaerobic Gram-negative bacilli and cocci. Manual of clinical Microbiology, 5th ed, Editor A. Balows. American Society for Microbiology. Washington, D.C. 1991, p. 538-553.
- 2 Novic SL, Anaerobic Gram-negative bacilli 2:10.1-2:10.12. Clinical Microbiology Procedures Handbook. Editor HD. Isenberg. American Society for Microbiology, Washington, DC. 1992.