Skillnad mellan versioner av "Huden-anatomi och ordinär flora"
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 14: | Rad 14: | ||
Det subkutana fettet utgör den egentliga hudens begränsning nedåt mot den underliggande strama fascian, vilken i sin tur omsluter enskilda muskler. | Det subkutana fettet utgör den egentliga hudens begränsning nedåt mot den underliggande strama fascian, vilken i sin tur omsluter enskilda muskler. | ||
| − | + | [[Fil:Hudmjukfigur2.jpg|thumb|700px|center|]] | |
=== Hudens ordinära flora === | === Hudens ordinära flora === | ||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
Vanligen indelas den ordinära floran i en tämligen konstant, bofast (resident) och en tillfällig, passagär (transient) population. Den förra har oftare än den senare adhesivitetsförmåga och replikeras. Dessutom förekommer mikroorganismer som liksom den bofasta populationen har en hygglig förmåga till adhesion men som koloniserar huden endast under kortare perioder. | Vanligen indelas den ordinära floran i en tämligen konstant, bofast (resident) och en tillfällig, passagär (transient) population. Den förra har oftare än den senare adhesivitetsförmåga och replikeras. Dessutom förekommer mikroorganismer som liksom den bofasta populationen har en hygglig förmåga till adhesion men som koloniserar huden endast under kortare perioder. | ||
| − | Bakterietätheten varierar mellan stora, plana, torra hudytor ( | + | Bakterietätheten varierar mellan stora, plana, torra hudytor (10<math>^2</math> CFU/cm<math>^2</math>) och sådana med fuktiga hudveck (10<math>^7</math> CFU/cm<math>^2</math>). Grampositiva bakterier har en större förmåga att överleva på torra ytor än gramnegativa. Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och ''Micrococcus'' spp dominerar tillsammans med aeroba difteroida stavar (''Corynebacterium'' spp och ''Brevibacterium'' spp). Ca 40 % är bärare av ''[[Staphylococcus aureus]],'' främst i näsöppningen och perinealt. Patienter med vissa hudsjukdomar, t.ex. atopisk dermatit är bärare av ''Staphylococcus aureus'' i 80-100 %. |
Talgkörtlar är ofta koloniserade med ''Propionibacterium acnes'' men även andra anaerober såsom ''Peptostreptococcus'' spp och ''Clostridium'' spp kan förekomma på eller i yttersta hudskiktet, speciellt hos åldringar. Vid sjukdom som leder till sängliggande koloniseras huden snabbt med ''Enterobacteriaceae'' spp och annan fekal flora. | Talgkörtlar är ofta koloniserade med ''Propionibacterium acnes'' men även andra anaerober såsom ''Peptostreptococcus'' spp och ''Clostridium'' spp kan förekomma på eller i yttersta hudskiktet, speciellt hos åldringar. Vid sjukdom som leder till sängliggande koloniseras huden snabbt med ''Enterobacteriaceae'' spp och annan fekal flora. | ||
[[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]] | [[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]] | ||
Nuvarande version från 3 januari 2010 kl. 21.00
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ
Huden[redigera]
Anatomi[redigera]
Huden består av i huvudsak tre lager som varierar i tjocklek och delvis i innehåll mellan olika lokaler (Figur 2). Epidermis saknar nerver och blodkärl, men nutritionen sker från det underliggande dermisskiktet. I epidermis nybildas ständigt plattepitelcellerna längst ned och förskjuts uppåt under en keratiniseringsprocess. Det yttersta hudlagret (stratum corneum) består på så sätt av döda celler som ger ett starkt skydd mot olika kemiska, termiska och mekaniska trauma samt strålning.
I dermis, som är rikt på kärl och nerver, underhålls bindvävens elasticitet och hållfasthet. Förutom fibroblaster finns specialiserade celltyper som bygger upp svettkörtlar, talgkörtlar och hårfolliklar.
Det subkutana fettet utgör den egentliga hudens begränsning nedåt mot den underliggande strama fascian, vilken i sin tur omsluter enskilda muskler.
Hudens ordinära flora[redigera]
Vanligen indelas den ordinära floran i en tämligen konstant, bofast (resident) och en tillfällig, passagär (transient) population. Den förra har oftare än den senare adhesivitetsförmåga och replikeras. Dessutom förekommer mikroorganismer som liksom den bofasta populationen har en hygglig förmåga till adhesion men som koloniserar huden endast under kortare perioder.
Bakterietätheten varierar mellan stora, plana, torra hudytor (10 CFU/cm) och sådana med fuktiga hudveck (10 CFU/cm). Grampositiva bakterier har en större förmåga att överleva på torra ytor än gramnegativa. Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och Micrococcus spp dominerar tillsammans med aeroba difteroida stavar (Corynebacterium spp och Brevibacterium spp). Ca 40 % är bärare av Staphylococcus aureus, främst i näsöppningen och perinealt. Patienter med vissa hudsjukdomar, t.ex. atopisk dermatit är bärare av Staphylococcus aureus i 80-100 %.
Talgkörtlar är ofta koloniserade med Propionibacterium acnes men även andra anaerober såsom Peptostreptococcus spp och Clostridium spp kan förekomma på eller i yttersta hudskiktet, speciellt hos åldringar. Vid sjukdom som leder till sängliggande koloniseras huden snabbt med Enterobacteriaceae spp och annan fekal flora.