Skillnad mellan versioner av "Gula febernvirus"
(Skapade sidan med 'Kerstin Falk, Sirkka Vene, juli 2010 ---- ''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar'' och artikeln ---- == Gula febernvirus == …') |
|||
| (24 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | Kerstin Falk, Sirkka Vene, juli 2010 | + | '''Kerstin Falk, Sirkka Vene, juli 2010''' |
---- | ---- | ||
| + | [[Fil:YellowFeverVirus.jpg|miniatyr|300px|right| Gula febernvirus ''Bild:CDC via Wikimedia Commons'']] | ||
| + | |||
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]'' | ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]'' | ||
och | och | ||
| − | artikeln | + | ''artikeln [[Viremi, översikt]]'' |
---- | ---- | ||
| Rad 18: | Rad 20: | ||
=== Symtom och klinisk bild === | === Symtom och klinisk bild === | ||
| − | Gula febern är en virusorsakad leversjukdom som förekommer i Afrika och Central- och Sydamerika. Inkubationstiden är 2-6 dygn. Sjukdomsbilden varierar från subklinisk till mer allvarlig sjukdom med feber, gul hy, blödningar och njursvikt. Virus kan detekteras i blodet och halterna är som högst 2-3 dagar efter symptomdebut. De flesta infektionerna är milda framförallt i endemiska områden på grund av immunitet. | + | Gula febern är en virusorsakad leversjukdom som förekommer i Afrika och Central- och Sydamerika. Inkubationstiden är 2-6 dygn. Sjukdomsbilden varierar från subklinisk till mer allvarlig sjukdom med feber, gul hy, blödningar och njursvikt. Virus kan detekteras i blodet och halterna är som högst 2-3 dagar efter symptomdebut. De flesta infektionerna är milda framförallt i endemiska områden på grund av immunitet. Mild gula febern-sjukdom kännetecknas av plötslig feber i 2 dygn samt huvudvärk och muskelvärk. Den milda formen kan övergå i en allvarligare form efter en dag med tecken på tillfrisknande. Allmäntillståndet försämras efterhand och efter några dygn blir patienten gul och får blödningar, framför allt från mag-/tarmkanalen följt av leverskada. Mortaliteten är hög, 20–50 %. |
Ett mycket effektivt attenuerat vaccin mot gula febern togs fram redan på 1930-talet. Samma typ av vaccin används fortfarande. | Ett mycket effektivt attenuerat vaccin mot gula febern togs fram redan på 1930-talet. Samma typ av vaccin används fortfarande. | ||
| − | === | + | ===Epidemiologi=== |
| + | |||
| + | Gula febern är en vektorburen zoonos som förekommer i Afrika, Central- och Sydamerika där den sprids via myggor. Epidemier med många dödsfall har uppträtt under årens lopp. Eftersom sjukdomen numera kan förebyggas genom vaccination löper turister mycket liten risk att smittas. Gula febern är en karantänssjukdom och vissa länder har krav på vaccination före inresa. | ||
| + | |||
| + | Inget fall har konstaterats i Sverige under 10-årsperioden 2002-2011. | ||
| + | |||
| + | ===Prevention=== | ||
| + | Ett effektivt och säkert vaccin finns tillgängligt som rekommenderas inför resa till tropiska områden i Afrika eller Sydamerika. Många länder har krav om vaccination före inresa. | ||
| − | Lämpliga provtagningsmaterial är serum eller venblod utan tillsatser för antikroppsbestämning alternativt realtids-PCR, där antalet viruskopior mäts. | + | Genom att skydda sig mot myggstick kan man minska risken för gula febern och samtidigt också för [[denguefeber]] och andra insektsöverförda smittor. |
| + | |||
| + | == Provtagning == | ||
| + | Lämpliga provtagningsmaterial är serum eller venblod utan tillsatser för antikroppsbestämning alternativt realtids-PCR, där antalet viruskopior mäts. | ||
== Laboratoriediagnostik == | == Laboratoriediagnostik == | ||
| Rad 31: | Rad 43: | ||
=== Allmänt === | === Allmänt === | ||
| − | Patientmaterial ska ur smittspridningssynpunkt handhas i klass 2- utrymmen, personalen ska bära skyddskläder och materialet handhas i säkerhetsbänk. Virusodling på material från en patient med misstänkt gula febernvirusinfektion måste utföras i laboratorium skyddsklass 3. Gula febern-diagnostik kan vara besvärlig särskilt tidigt i sjukdomsförloppet, eftersom den kliniska bilden kan vara svår att särskilja från andra sjukdomar i gula febern-endemiska områden. | + | Patientmaterial ska ur smittspridningssynpunkt handhas i klass 2- utrymmen, personalen ska bära skyddskläder och materialet handhas i säkerhetsbänk. Virusodling på material från en patient med misstänkt gula febernvirusinfektion måste utföras i laboratorium skyddsklass 3. Gula febern-diagnostik kan vara besvärlig särskilt tidigt i sjukdomsförloppet, eftersom den kliniska bilden kan vara svår att särskilja från andra sjukdomar i gula febern-endemiska områden. |
| − | Den första veckan efter symptomdebut är nukleinsyrapåvisning med PCR möjlig. Antikroppar (IgG) kan oftast påvisas cirka 1 vecka efter symptomdebut men uppföljningsprov rekommenderas vid negativ serologi och fortsatt klinisk misstanke på gula febern. | + | Den första veckan efter symptomdebut är nukleinsyrapåvisning med PCR möjlig. Antikroppar (IgG) kan oftast påvisas cirka 1 vecka efter symptomdebut men uppföljningsprov rekommenderas vid negativ serologi och fortsatt klinisk misstanke på gula febern. |
| − | Vilket diagnostiskt test som ska användas beror på tidsintervallet mellan symptomdebut och provtagning. | + | Vilket diagnostiskt test som ska användas beror på tidsintervallet mellan symptomdebut och provtagning. |
=== Referensmetod === | === Referensmetod === | ||
| Rad 44: | Rad 56: | ||
Under den första sjukdomsveckan kan nukleinsyra detekteras med PCR. Negativ PCR utesluter dock ej aktuell infektion varför kompletterande serologi bör utföras. | Under den första sjukdomsveckan kan nukleinsyra detekteras med PCR. Negativ PCR utesluter dock ej aktuell infektion varför kompletterande serologi bör utföras. | ||
| − | === | + | === Övrig diagnostik === |
| − | |||
| − | |||
==== Serologi ==== | ==== Serologi ==== | ||
| − | IgG-antikroppar detekteras med en in-house immunofluroscens (IF). För en säker diagnostik av IgG krävs parade serumprover; ett taget tidigt i förloppet och ett konvalescentprov taget minst 10 dagar efter symptomdebut. IF-serologin bedöms positiv vid serokonversion eller ≥ 4-faldig titerstegring vid undersökning av parade sera. Enstaka sera med höga titrar (≥ 640) stöder en kliniskt ställd diagnos. Korsreaktion mot andra flavivirus kan förekomma det är därför viktigt att veta smittort då korsreaktion mot dengue- och japansk encefalitvirus förekommer. Verifiering av positiva IF-fynd utförs med neutralisationstest. | + | IgG-antikroppar detekteras med en in-house immunofluroscens (IF). För en säker diagnostik av IgG krävs parade serumprover; ett taget tidigt i förloppet och ett konvalescentprov taget minst 10 dagar efter symptomdebut. IF-serologin bedöms positiv vid serokonversion eller ≥ 4-faldig titerstegring vid undersökning av parade sera. Enstaka sera med höga titrar (≥ 640) stöder en kliniskt ställd diagnos. Korsreaktion mot andra flavivirus kan förekomma det är därför viktigt att veta smittort då korsreaktion mot dengue- och japansk encefalitvirus förekommer. Verifiering av positiva IF-fynd utförs med neutralisationstest. |
Observera att uppgift om eventuell gula febernvaccination är nödvändig för korrekt bedömning av laboratoriesvar. | Observera att uppgift om eventuell gula febernvaccination är nödvändig för korrekt bedömning av laboratoriesvar. | ||
| Rad 55: | Rad 65: | ||
=== Kvalitetssäkring === | === Kvalitetssäkring === | ||
| − | Externa kvalitetspaneler finns ibland tillgängliga ( | + | Externa kvalitetspaneler finns ibland tillgängliga. |
| + | |||
| + | ==Svarsrutiner== | ||
| + | |||
| + | Vid utförd PCR anges gula febernvirus påvisas/påvisas ej. | ||
| + | |||
| + | Utsvar baseras på en sammantagen bedömning av analysresultaten (se referensmetodik) samt eventuella anamnestiska data. | ||
== Laboratorierapportering == | == Laboratorierapportering == | ||
| − | |||
| − | |||
| − | + | Enligt smittskyddslagen är gula febern en anmälningspliktig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Gula febern är en smittspårningspliktig sjukdom. Då sjukdomen också, enl. gällande internationella hälsovårdsbestämmelser, är en karantänssjukdom, skall fall också rapporteras till Socialstyrelsen och Världshälsoorganisationen (WHO). | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| + | För Folkhälsomyndighetens falldefinition se artikeln [[Gula febern]] | ||
| + | Observera betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik | ||
| + | ==Referensfunktikoner== | ||
| + | Enligt [[virologisk R-lista]] | ||
== REFERENSER == | == REFERENSER == | ||
| − | * Länk till | + | * [http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/gula-febern/ Länk till Folkhälsomyndighetens hemsida om Gula febern] |
| − | * Länk till WHO | + | * [http://www.who.int/topics/yellow_fever/en/ Länk till WHO om gula febern] |
[[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] | [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] | ||
| + | [[Kategori:Virus]] | ||
Nuvarande version från 18 oktober 2016 kl. 17.08
Kerstin Falk, Sirkka Vene, juli 2010
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
och
artikeln Viremi, översikt
Gula febernvirus[redigera]
Smittämnen[redigera]
Gula febernvirus är ett litet höljebärande, enkelsträngat RNA-virus, som tillhör familjen Flaviviridae. Detta var det första virus som visade sig överföras via myggor till människa. Myggorna tillhör framförallt Aedes-släktet. Gula febern är en viral hemorragisk feber med hög dödlighet. Människa och vissa apor fungerar som reservoar för viruset. Sjukdomen sprids ej direkt från människa till människa.
Symtom och klinisk bild[redigera]
Gula febern är en virusorsakad leversjukdom som förekommer i Afrika och Central- och Sydamerika. Inkubationstiden är 2-6 dygn. Sjukdomsbilden varierar från subklinisk till mer allvarlig sjukdom med feber, gul hy, blödningar och njursvikt. Virus kan detekteras i blodet och halterna är som högst 2-3 dagar efter symptomdebut. De flesta infektionerna är milda framförallt i endemiska områden på grund av immunitet. Mild gula febern-sjukdom kännetecknas av plötslig feber i 2 dygn samt huvudvärk och muskelvärk. Den milda formen kan övergå i en allvarligare form efter en dag med tecken på tillfrisknande. Allmäntillståndet försämras efterhand och efter några dygn blir patienten gul och får blödningar, framför allt från mag-/tarmkanalen följt av leverskada. Mortaliteten är hög, 20–50 %.
Ett mycket effektivt attenuerat vaccin mot gula febern togs fram redan på 1930-talet. Samma typ av vaccin används fortfarande.
Epidemiologi[redigera]
Gula febern är en vektorburen zoonos som förekommer i Afrika, Central- och Sydamerika där den sprids via myggor. Epidemier med många dödsfall har uppträtt under årens lopp. Eftersom sjukdomen numera kan förebyggas genom vaccination löper turister mycket liten risk att smittas. Gula febern är en karantänssjukdom och vissa länder har krav på vaccination före inresa.
Inget fall har konstaterats i Sverige under 10-årsperioden 2002-2011.
Prevention[redigera]
Ett effektivt och säkert vaccin finns tillgängligt som rekommenderas inför resa till tropiska områden i Afrika eller Sydamerika. Många länder har krav om vaccination före inresa.
Genom att skydda sig mot myggstick kan man minska risken för gula febern och samtidigt också för denguefeber och andra insektsöverförda smittor.
Provtagning[redigera]
Lämpliga provtagningsmaterial är serum eller venblod utan tillsatser för antikroppsbestämning alternativt realtids-PCR, där antalet viruskopior mäts.
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
Patientmaterial ska ur smittspridningssynpunkt handhas i klass 2- utrymmen, personalen ska bära skyddskläder och materialet handhas i säkerhetsbänk. Virusodling på material från en patient med misstänkt gula febernvirusinfektion måste utföras i laboratorium skyddsklass 3. Gula febern-diagnostik kan vara besvärlig särskilt tidigt i sjukdomsförloppet, eftersom den kliniska bilden kan vara svår att särskilja från andra sjukdomar i gula febern-endemiska områden.
Den första veckan efter symptomdebut är nukleinsyrapåvisning med PCR möjlig. Antikroppar (IgG) kan oftast påvisas cirka 1 vecka efter symptomdebut men uppföljningsprov rekommenderas vid negativ serologi och fortsatt klinisk misstanke på gula febern.
Vilket diagnostiskt test som ska användas beror på tidsintervallet mellan symptomdebut och provtagning.
Referensmetod[redigera]
Genamplifikation[redigera]
Under den första sjukdomsveckan kan nukleinsyra detekteras med PCR. Negativ PCR utesluter dock ej aktuell infektion varför kompletterande serologi bör utföras.
Övrig diagnostik[redigera]
Serologi[redigera]
IgG-antikroppar detekteras med en in-house immunofluroscens (IF). För en säker diagnostik av IgG krävs parade serumprover; ett taget tidigt i förloppet och ett konvalescentprov taget minst 10 dagar efter symptomdebut. IF-serologin bedöms positiv vid serokonversion eller ≥ 4-faldig titerstegring vid undersökning av parade sera. Enstaka sera med höga titrar (≥ 640) stöder en kliniskt ställd diagnos. Korsreaktion mot andra flavivirus kan förekomma det är därför viktigt att veta smittort då korsreaktion mot dengue- och japansk encefalitvirus förekommer. Verifiering av positiva IF-fynd utförs med neutralisationstest.
Observera att uppgift om eventuell gula febernvaccination är nödvändig för korrekt bedömning av laboratoriesvar.
Kvalitetssäkring[redigera]
Externa kvalitetspaneler finns ibland tillgängliga.
Svarsrutiner[redigera]
Vid utförd PCR anges gula febernvirus påvisas/påvisas ej.
Utsvar baseras på en sammantagen bedömning av analysresultaten (se referensmetodik) samt eventuella anamnestiska data.
Laboratorierapportering[redigera]
Enligt smittskyddslagen är gula febern en anmälningspliktig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Gula febern är en smittspårningspliktig sjukdom. Då sjukdomen också, enl. gällande internationella hälsovårdsbestämmelser, är en karantänssjukdom, skall fall också rapporteras till Socialstyrelsen och Världshälsoorganisationen (WHO).
För Folkhälsomyndighetens falldefinition se artikeln Gula febern
Observera betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik
Referensfunktikoner[redigera]
Enligt virologisk R-lista