Skillnad mellan versioner av "Capillaria philippinensis"
(Skapade sidan med 'Capillaria philippinensis Smittämne Capillaria philippinensis är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även and...') |
|||
(9 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
− | Capillaria philippinensis | + | '''Huvudartikel''', publicerad mars 2012. |
− | Smittämne | + | ---- |
− | Capillaria philippinensis är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även andra Capillaria-arter kan i sällsynta fall infektera människa. | + | Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' |
− | Livscykel | + | ------- |
− | C. philippinensis-ägg mognar i vatten och tas upp av småfiskar, som i sin tur äts upp av fiskätande fåglar (definitiv värd). Människor blir infekterade på liknande sätt genom att äta råa småfiskar. Larver, frigjorda från fiskar, mognar till vuxna äggproducerande maskar i människans tarm. | + | |
− | Symtom och klinisk bild | + | ==''Capillaria philippinensis''== |
− | Symtomen vid C. philippinensis-infektion är beroende av antal maskar i tarmen. I svåra fall ses vattnig diarré, malabsorption, rubbad vätskebalans och ödem. Komplikationer som pneumoni, hjärtfel och hjärnödem kan leda till dödsfall. | + | ==Smittämne== |
− | + | ''Capillaria philippinensis'' är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även andra ''Capillaria''-arter kan i sällsynta fall infektera människa. | |
− | Capillaria hepatica kan i sällsynta fall orsaka leverinfektion. | + | ===Livscykel=== |
− | Epidemiologi | + | ''C. philippinensis''-ägg mognar i vatten och tas upp av småfiskar, som i sin tur äts upp av fiskätande fåglar (definitiv värd). Människor blir infekterade på liknande sätt genom att äta råa småfiskar. Larver, frigjorda från fiskar, mognar till vuxna äggproducerande maskar i människans tarm. |
− | C. philippinensis finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner. | + | ===Symtom och klinisk bild=== |
− | Provtagning och transport | + | Symtomen vid ''C. philippinensis''-infektion är beroende av antal maskar i tarmen. I svåra fall ses vattnig diarré, malabsorption, rubbad vätskebalans och ödem. Komplikationer som pneumoni, hjärtfel och hjärnödem kan leda till dödsfall. |
− | Provmaterial | + | ''Capillaria hepatica'' kan i sällsynta fall orsaka leverinfektion. |
+ | ===Epidemiologi=== | ||
+ | ''C. philippinensis'' finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner. | ||
+ | ==Provtagning och transport== | ||
+ | ===Provmaterial=== | ||
Fecesprov | Fecesprov | ||
− | Provtagning | + | ===Provtagning=== |
− | Se provtagningsföreskrifter | + | Se [[Provtagning och transport|provtagningsföreskrifter]] |
− | Laboratoriediagnostik | + | |
− | Allmänt | + | ==Laboratoriediagnostik== |
− | C. philippinensis diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för C. hepatica, men dessa utförs bara på speciallaboratorier ( | + | ===Allmänt=== |
− | Referensdiagnostik | + | ''C. philippinensis'' diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för ''C. hepatica'', men dessa utförs bara på speciallaboratorier (ref. 1). |
− | Mikroskopisk påvisning av C. philippinensis-ägg i feces efter koncentrering. | + | ===Referensdiagnostik=== |
+ | Mikroskopisk påvisning av ''C. philippinensis''-ägg i feces efter koncentrering ([[PAR 01 Cystor och maskägg, feces koncentration|PAR 01]]). | ||
I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas. | I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas. | ||
− | Avläsningskriterier | + | ====Avläsningskriterier==== |
− | Äggen har ett karakteristiskt utseende och påminner om T. trichiura-ägg. | + | Äggen har ett karakteristiskt utseende och påminner om ''[[Trichuris trichiura|T. trichiura]] ''-ägg. |
− | C. philippinensis-ägg (36–46 x 21 µm) är mindre än T. trichiura-ägg (57–58 µm x 26–28 µm), har en tvärstrimmig vägg och mindre framträdande poler. | + | ''C. philippinensis''-ägg (36–46 x 21 µm) är mindre än ''T. trichiura''-ägg (57–58 µm x 26–28 µm), har en tvärstrimmig vägg och mindre framträdande poler. |
− | Förväxlingsparasiter | + | ====Förväxlingsparasiter==== |
− | T. trichiura-ägg är större, har ett yttre brunfärgat skal och två innerskal. C. hepatica-ägg är större än C. philippinensis-ägg, något rundare och har tvärstrimmigt skal. Fynd av C. hepatica-ägg i human feces betyder alltid enbart passage genom tarmen. | + | ''T. trichiura''-ägg är större, har ett yttre brunfärgat skal och två innerskal. ''C. hepatica''-ägg är större än ''C. philippinensis''-ägg, något rundare och har tvärstrimmigt skal. Fynd av ''C. hepatica''-ägg i human feces betyder alltid enbart passage genom tarmen. |
− | Kvalitetssäkring | + | ===Kvalitetssäkring=== |
− | Capillaria philippinensis ägg ingår i UK-NEQAS feces-utskick. | + | ''Capillaria philippinensis''-ägg ingår i UK-NEQAS feces-utskick. |
− | Svarsrutiner | + | ====Svarsrutiner==== |
− | + | Ca''pillaria philippinensis''-ägg påvisade/Inga maskägg påvisade. | |
− | Laboratorierapportering | + | ===Laboratorierapportering=== |
− | Capillaria philippinensis är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. | + | ''Capillaria philippinensis'' är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. |
− | Litteraturhänvisningar | + | |
− | Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic | + | ==Litteraturhänvisningar== |
− | capillariosis and spurious infections. Parasitol Res. 2011 Oct;109(4):969-79. | + | # Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic capillariosis and spurious infections. Parasitol Res. 2011 Oct;109(4):969-79. |
− | Juncker-Voss M, Prosl H, Lussy H, Enzenberg U, Auer H, Nowotny N. Serological | + | # Juncker-Voss M, Prosl H, Lussy H, Enzenberg U, Auer H, Nowotny N. Serological detection of Capillaria hepatica by indirect immunofluorescence assay. J ClinMicrobiol. 2000 Jan;38(1):431-3. Review |
− | detection of Capillaria hepatica by indirect immunofluorescence assay. J | + | # Macpherson CN. Human behaviour and the epidemiology of parasitic zoonoses. Int J Parasitol. 2005 Oct;35(11-12):1319-31. Epub 2005 Jul 20. Review. |
− | + | # Saichua P, Nithikathkul C, Kaewpitoon N. Human intestinal capillariasis in Thailand. World J Gastroenterol. 2008 Jan 28;14(4):506-10. Review. | |
− | Macpherson CN. Human behaviour and the epidemiology of parasitic zoonoses. Int | + | |
− | J Parasitol. 2005 Oct;35(11-12):1319-31. Epub 2005 Jul 20. Review. | + | [[Kategori:Parasiter]] |
− | |||
− | Saichua P, Nithikathkul C, Kaewpitoon N. Human intestinal capillariasis in | ||
− | Thailand. World J Gastroenterol. 2008 Jan 28;14(4):506-10. Review. |
Nuvarande version från 2 oktober 2012 kl. 14.12
Huvudartikel, publicerad mars 2012.
Till innehållsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
Capillaria philippinensis[redigera]
Smittämne[redigera]
Capillaria philippinensis är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även andra Capillaria-arter kan i sällsynta fall infektera människa.
Livscykel[redigera]
C. philippinensis-ägg mognar i vatten och tas upp av småfiskar, som i sin tur äts upp av fiskätande fåglar (definitiv värd). Människor blir infekterade på liknande sätt genom att äta råa småfiskar. Larver, frigjorda från fiskar, mognar till vuxna äggproducerande maskar i människans tarm.
Symtom och klinisk bild[redigera]
Symtomen vid C. philippinensis-infektion är beroende av antal maskar i tarmen. I svåra fall ses vattnig diarré, malabsorption, rubbad vätskebalans och ödem. Komplikationer som pneumoni, hjärtfel och hjärnödem kan leda till dödsfall. Capillaria hepatica kan i sällsynta fall orsaka leverinfektion.
Epidemiologi[redigera]
C. philippinensis finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner.
Provtagning och transport[redigera]
Provmaterial[redigera]
Fecesprov
Provtagning[redigera]
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
C. philippinensis diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för C. hepatica, men dessa utförs bara på speciallaboratorier (ref. 1).
Referensdiagnostik[redigera]
Mikroskopisk påvisning av C. philippinensis-ägg i feces efter koncentrering (PAR 01). I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas.
Avläsningskriterier[redigera]
Äggen har ett karakteristiskt utseende och påminner om T. trichiura -ägg. C. philippinensis-ägg (36–46 x 21 µm) är mindre än T. trichiura-ägg (57–58 µm x 26–28 µm), har en tvärstrimmig vägg och mindre framträdande poler.
Förväxlingsparasiter[redigera]
T. trichiura-ägg är större, har ett yttre brunfärgat skal och två innerskal. C. hepatica-ägg är större än C. philippinensis-ägg, något rundare och har tvärstrimmigt skal. Fynd av C. hepatica-ägg i human feces betyder alltid enbart passage genom tarmen.
Kvalitetssäkring[redigera]
Capillaria philippinensis-ägg ingår i UK-NEQAS feces-utskick.
Svarsrutiner[redigera]
Capillaria philippinensis-ägg påvisade/Inga maskägg påvisade.
Laboratorierapportering[redigera]
Capillaria philippinensis är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar[redigera]
- Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic capillariosis and spurious infections. Parasitol Res. 2011 Oct;109(4):969-79.
- Juncker-Voss M, Prosl H, Lussy H, Enzenberg U, Auer H, Nowotny N. Serological detection of Capillaria hepatica by indirect immunofluorescence assay. J ClinMicrobiol. 2000 Jan;38(1):431-3. Review
- Macpherson CN. Human behaviour and the epidemiology of parasitic zoonoses. Int J Parasitol. 2005 Oct;35(11-12):1319-31. Epub 2005 Jul 20. Review.
- Saichua P, Nithikathkul C, Kaewpitoon N. Human intestinal capillariasis in Thailand. World J Gastroenterol. 2008 Jan 28;14(4):506-10. Review.