Skillnad mellan versioner av "Capillaria philippinensis"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'Capillaria philippinensis Smittämne Capillaria philippinensis är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även and...')
 
 
(9 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Capillaria philippinensis  
+
'''Huvudartikel''', publicerad mars 2012.                               
Smittämne
+
----
Capillaria philippinensis är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även andra Capillaria-arter kan i sällsynta fall infektera människa.
+
Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''
Livscykel
+
-------
C. philippinensis-ägg mognar i vatten och tas upp av småfiskar, som i sin tur äts upp av fiskätande fåglar (definitiv värd). Människor blir infekterade på liknande sätt genom att äta råa småfiskar. Larver, frigjorda från fiskar, mognar till vuxna äggproducerande maskar i människans tarm.  
+
 
Symtom och klinisk bild
+
==''Capillaria philippinensis''==
Symtomen vid C. philippinensis-infektion är beroende av antal maskar i tarmen. I svåra fall ses vattnig diarré, malabsorption, rubbad vätskebalans och ödem. Komplikationer som pneumoni, hjärtfel och hjärnödem kan leda till dödsfall.
+
==Smittämne==
+
''Capillaria philippinensis'' är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även andra ''Capillaria''-arter kan i sällsynta fall infektera människa.
Capillaria hepatica kan i sällsynta fall orsaka leverinfektion.
+
===Livscykel===
Epidemiologi
+
''C. philippinensis''-ägg mognar i vatten och tas upp av småfiskar, som i sin tur äts upp av fiskätande fåglar (definitiv värd). Människor blir infekterade på liknande sätt genom att äta råa småfiskar. Larver, frigjorda från fiskar, mognar till vuxna äggproducerande maskar i människans tarm.  
C. philippinensis finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner.
+
===Symtom och klinisk bild===
Provtagning och transport
+
Symtomen vid ''C. philippinensis''-infektion är beroende av antal maskar i tarmen. I svåra fall ses vattnig diarré, malabsorption, rubbad vätskebalans och ödem. Komplikationer som pneumoni, hjärtfel och hjärnödem kan leda till dödsfall.
Provmaterial
+
''Capillaria hepatica'' kan i sällsynta fall orsaka leverinfektion.
 +
===Epidemiologi===
 +
''C. philippinensis'' finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner.
 +
==Provtagning och transport==
 +
===Provmaterial===
 
Fecesprov
 
Fecesprov
Provtagning  
+
===Provtagning===
Se provtagningsföreskrifter
+
Se [[Provtagning och transport|provtagningsföreskrifter]]
Laboratoriediagnostik
+
 
Allmänt
+
==Laboratoriediagnostik==
C. philippinensis diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för C. hepatica, men dessa utförs bara på speciallaboratorier (referens 1).  
+
===Allmänt===
Referensdiagnostik
+
''C. philippinensis'' diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för ''C. hepatica'', men dessa utförs bara på speciallaboratorier (ref. 1).  
Mikroskopisk påvisning av C. philippinensis-ägg i feces efter koncentrering.
+
===Referensdiagnostik===
 +
Mikroskopisk påvisning av ''C. philippinensis''-ägg i feces efter koncentrering ([[PAR 01 Cystor och maskägg, feces koncentration|PAR 01]]).
 
I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas.
 
I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas.
Avläsningskriterier
+
====Avläsningskriterier====
Äggen har ett karakteristiskt utseende och påminner om T. trichiura-ägg.  
+
Äggen har ett karakteristiskt utseende och påminner om ''[[Trichuris trichiura|T. trichiura]] ''-ägg.  
C. philippinensis-ägg (36–46 x 21 µm) är mindre än T. trichiura-ägg (57–58 µm x 26–28 µm), har en tvärstrimmig vägg och mindre framträdande poler.
+
''C. philippinensis''-ägg (36–46 x 21 µm) är mindre än ''T. trichiura''-ägg (57–58 µm x 26–28 µm), har en tvärstrimmig vägg och mindre framträdande poler.
Förväxlingsparasiter
+
====Förväxlingsparasiter====
T. trichiura-ägg är större, har ett yttre brunfärgat skal och två innerskal. C. hepatica-ägg är större än C. philippinensis-ägg, något rundare och har tvärstrimmigt skal. Fynd av C. hepatica-ägg i human feces betyder alltid enbart passage genom tarmen.
+
''T. trichiura''-ägg är större, har ett yttre brunfärgat skal och två innerskal. ''C. hepatica''-ägg är större än ''C. philippinensis''-ägg, något rundare och har tvärstrimmigt skal. Fynd av ''C. hepatica''-ägg i human feces betyder alltid enbart passage genom tarmen.
Kvalitetssäkring
+
===Kvalitetssäkring===
Capillaria philippinensis ägg ingår i UK-NEQAS feces-utskick.
+
''Capillaria philippinensis''-ägg ingår i UK-NEQAS feces-utskick.
Svarsrutiner
+
====Svarsrutiner====
Capillaria philippinensis-ägg påvisade/Inga maskägg påvisade.
+
Ca''pillaria philippinensis''-ägg påvisade/Inga maskägg påvisade.
Laboratorierapportering
+
===Laboratorierapportering===
Capillaria philippinensis är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
+
''Capillaria philippinensis'' är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar
+
 
Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic
+
==Litteraturhänvisningar==
capillariosis and spurious infections. Parasitol Res. 2011 Oct;109(4):969-79.  
+
# Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic capillariosis and spurious infections. Parasitol Res. 2011 Oct;109(4):969-79.  
Juncker-Voss M, Prosl H, Lussy H, Enzenberg U, Auer H, Nowotny N. Serological  
+
# Juncker-Voss M, Prosl H, Lussy H, Enzenberg U, Auer H, Nowotny N. Serological detection of Capillaria hepatica by indirect immunofluorescence assay. J ClinMicrobiol. 2000 Jan;38(1):431-3. Review
detection of Capillaria hepatica by indirect immunofluorescence assay. J Clin
+
# Macpherson CN. Human behaviour and the epidemiology of parasitic zoonoses. Int J Parasitol. 2005 Oct;35(11-12):1319-31. Epub 2005 Jul 20. Review.
Microbiol. 2000 Jan;38(1):431-3. Review
+
# Saichua P, Nithikathkul C, Kaewpitoon N. Human intestinal capillariasis in Thailand. World J Gastroenterol. 2008 Jan 28;14(4):506-10. Review.
Macpherson CN. Human behaviour and the epidemiology of parasitic zoonoses. Int
+
 
J Parasitol. 2005 Oct;35(11-12):1319-31. Epub 2005 Jul 20. Review.
+
[[Kategori:Parasiter]]
 
Saichua P, Nithikathkul C, Kaewpitoon N. Human intestinal capillariasis in
 
Thailand. World J Gastroenterol. 2008 Jan 28;14(4):506-10. Review.
 

Nuvarande version från 2 oktober 2012 kl. 14.12

Huvudartikel, publicerad mars 2012.


Till innehållsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik


Capillaria philippinensis[redigera]

Smittämne[redigera]

Capillaria philippinensis är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även andra Capillaria-arter kan i sällsynta fall infektera människa.

Livscykel[redigera]

C. philippinensis-ägg mognar i vatten och tas upp av småfiskar, som i sin tur äts upp av fiskätande fåglar (definitiv värd). Människor blir infekterade på liknande sätt genom att äta råa småfiskar. Larver, frigjorda från fiskar, mognar till vuxna äggproducerande maskar i människans tarm.

Symtom och klinisk bild[redigera]

Symtomen vid C. philippinensis-infektion är beroende av antal maskar i tarmen. I svåra fall ses vattnig diarré, malabsorption, rubbad vätskebalans och ödem. Komplikationer som pneumoni, hjärtfel och hjärnödem kan leda till dödsfall. Capillaria hepatica kan i sällsynta fall orsaka leverinfektion.

Epidemiologi[redigera]

C. philippinensis finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner.

Provtagning och transport[redigera]

Provmaterial[redigera]

Fecesprov

Provtagning[redigera]

Se provtagningsföreskrifter

Laboratoriediagnostik[redigera]

Allmänt[redigera]

C. philippinensis diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för C. hepatica, men dessa utförs bara på speciallaboratorier (ref. 1).

Referensdiagnostik[redigera]

Mikroskopisk påvisning av C. philippinensis-ägg i feces efter koncentrering (PAR 01). I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas.

Avläsningskriterier[redigera]

Äggen har ett karakteristiskt utseende och påminner om T. trichiura -ägg. C. philippinensis-ägg (36–46 x 21 µm) är mindre än T. trichiura-ägg (57–58 µm x 26–28 µm), har en tvärstrimmig vägg och mindre framträdande poler.

Förväxlingsparasiter[redigera]

T. trichiura-ägg är större, har ett yttre brunfärgat skal och två innerskal. C. hepatica-ägg är större än C. philippinensis-ägg, något rundare och har tvärstrimmigt skal. Fynd av C. hepatica-ägg i human feces betyder alltid enbart passage genom tarmen.

Kvalitetssäkring[redigera]

Capillaria philippinensis-ägg ingår i UK-NEQAS feces-utskick.

Svarsrutiner[redigera]

Capillaria philippinensis-ägg påvisade/Inga maskägg påvisade.

Laboratorierapportering[redigera]

Capillaria philippinensis är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Litteraturhänvisningar[redigera]

  1. Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic capillariosis and spurious infections. Parasitol Res. 2011 Oct;109(4):969-79.
  2. Juncker-Voss M, Prosl H, Lussy H, Enzenberg U, Auer H, Nowotny N. Serological detection of Capillaria hepatica by indirect immunofluorescence assay. J ClinMicrobiol. 2000 Jan;38(1):431-3. Review
  3. Macpherson CN. Human behaviour and the epidemiology of parasitic zoonoses. Int J Parasitol. 2005 Oct;35(11-12):1319-31. Epub 2005 Jul 20. Review.
  4. Saichua P, Nithikathkul C, Kaewpitoon N. Human intestinal capillariasis in Thailand. World J Gastroenterol. 2008 Jan 28;14(4):506-10. Review.