Skillnad mellan versioner av "Capillaria philippinensis"
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Huvudartikel''', publicerad mars 2012. | + | '''Huvudartikel''', publicerad mars 2012. |
---- | ---- | ||
Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | Till innehållsförteckngen för ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | ||
| Rad 14: | Rad 14: | ||
===Epidemiologi=== | ===Epidemiologi=== | ||
''C. philippinensis'' finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner. | ''C. philippinensis'' finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner. | ||
| − | + | ==Provtagning och transport== | |
| − | + | ===Provmaterial=== | |
Fecesprov | Fecesprov | ||
| − | + | ===Provtagning=== | |
Se [[Provtagning och transport|provtagningsföreskrifter]] | Se [[Provtagning och transport|provtagningsföreskrifter]] | ||
Nuvarande version från 2 oktober 2012 kl. 14.12
Huvudartikel, publicerad mars 2012.
Till innehållsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
Capillaria philippinensis[redigera]
Smittämne[redigera]
Capillaria philippinensis är en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även andra Capillaria-arter kan i sällsynta fall infektera människa.
Livscykel[redigera]
C. philippinensis-ägg mognar i vatten och tas upp av småfiskar, som i sin tur äts upp av fiskätande fåglar (definitiv värd). Människor blir infekterade på liknande sätt genom att äta råa småfiskar. Larver, frigjorda från fiskar, mognar till vuxna äggproducerande maskar i människans tarm.
Symtom och klinisk bild[redigera]
Symtomen vid C. philippinensis-infektion är beroende av antal maskar i tarmen. I svåra fall ses vattnig diarré, malabsorption, rubbad vätskebalans och ödem. Komplikationer som pneumoni, hjärtfel och hjärnödem kan leda till dödsfall. Capillaria hepatica kan i sällsynta fall orsaka leverinfektion.
Epidemiologi[redigera]
C. philippinensis finns främst i Fjärran Östern. De flesta fallen rapporteras från Thailand och Filippinerna där små utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses också i andra asiatiska länder samt i Egypten. Matkulturer där intag av rå fisk är vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner.
Provtagning och transport[redigera]
Provmaterial[redigera]
Fecesprov
Provtagning[redigera]
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
C. philippinensis diagnostiseras genom påvisning av ägg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för C. hepatica, men dessa utförs bara på speciallaboratorier (ref. 1).
Referensdiagnostik[redigera]
Mikroskopisk påvisning av C. philippinensis-ägg i feces efter koncentrering (PAR 01). I enstaka fall kan även larver och delar av vuxna maskar påvisas.
Avläsningskriterier[redigera]
Äggen har ett karakteristiskt utseende och påminner om T. trichiura -ägg. C. philippinensis-ägg (36–46 x 21 µm) är mindre än T. trichiura-ägg (57–58 µm x 26–28 µm), har en tvärstrimmig vägg och mindre framträdande poler.
Förväxlingsparasiter[redigera]
T. trichiura-ägg är större, har ett yttre brunfärgat skal och två innerskal. C. hepatica-ägg är större än C. philippinensis-ägg, något rundare och har tvärstrimmigt skal. Fynd av C. hepatica-ägg i human feces betyder alltid enbart passage genom tarmen.
Kvalitetssäkring[redigera]
Capillaria philippinensis-ägg ingår i UK-NEQAS feces-utskick.
Svarsrutiner[redigera]
Capillaria philippinensis-ägg påvisade/Inga maskägg påvisade.
Laboratorierapportering[redigera]
Capillaria philippinensis är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar[redigera]
- Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic capillariosis and spurious infections. Parasitol Res. 2011 Oct;109(4):969-79.
- Juncker-Voss M, Prosl H, Lussy H, Enzenberg U, Auer H, Nowotny N. Serological detection of Capillaria hepatica by indirect immunofluorescence assay. J ClinMicrobiol. 2000 Jan;38(1):431-3. Review
- Macpherson CN. Human behaviour and the epidemiology of parasitic zoonoses. Int J Parasitol. 2005 Oct;35(11-12):1319-31. Epub 2005 Jul 20. Review.
- Saichua P, Nithikathkul C, Kaewpitoon N. Human intestinal capillariasis in Thailand. World J Gastroenterol. 2008 Jan 28;14(4):506-10. Review.