Skillnad mellan versioner av "Akut pneumoni, nosokomial"
(Skapade sidan med 'Till innehållsförteckningen för ''Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005'' ---- '''Pneumoni, (J18 och J18.9)''' == Akut pneumoni, nosokomial == ...') |
|||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
=== Etiologi === | === Etiologi === | ||
| − | ''[[S. pneumoniae]]'' och ''[[H. influenzae]]'' förekommer även vid nosokomial pneumoni. I olika studier anges frekvenssiffror på 5-50 % beroende på epidemiologisk situation. Vanligen dominerar dock gramnegativa bakterier som Klebsiella/Enterobacter, [[E. coli]], [[Serratia marcescens]], [[Acinetobacter spp]], [[Pseudomonas aeruginosa]], [[Legionella pneumophila]] och andra gramnegativa stavar vilka står för upp till 75 % av fallen. [[Staphylococcus aureus]] orsakar ca 10 % av nosokomiala pneumonier. Av virus är [[RSV]], [[influensa]] och [[parainfluensa]] vanligast. | + | ''[[S. pneumoniae]]'' och ''[[H. influenzae]]'' förekommer även vid nosokomial pneumoni. I olika studier anges frekvenssiffror på 5-50 % beroende på epidemiologisk situation. Vanligen dominerar dock gramnegativa bakterier som Klebsiella/Enterobacter, ''[[E. coli]], [[Serratia marcescens]], [[Acinetobacter spp]], [[Pseudomonas aeruginosa]], [[Legionella pneumophila]]'' och andra gramnegativa stavar vilka står för upp till 75 % av fallen. ''[[Staphylococcus aureus]]'' orsakar ca 10 % av nosokomiala pneumonier. Av virus är [[RSV]], [[influensa]] och [[parainfluensa]] vanligast. |
=== Patogenes === | === Patogenes === | ||
Versionen från 30 juli 2009 kl. 09.50
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005
Pneumoni, (J18 och J18.9)
Akut pneumoni, nosokomial
Infektion som patienten insjuknat i mer än 48 tim efter ankomst till sjukvårdsinrättning.
Etiologi
S. pneumoniae och H. influenzae förekommer även vid nosokomial pneumoni. I olika studier anges frekvenssiffror på 5-50 % beroende på epidemiologisk situation. Vanligen dominerar dock gramnegativa bakterier som Klebsiella/Enterobacter, E. coli, Serratia marcescens, Acinetobacter spp, Pseudomonas aeruginosa, Legionella pneumophila och andra gramnegativa stavar vilka står för upp till 75 % av fallen. Staphylococcus aureus orsakar ca 10 % av nosokomiala pneumonier. Av virus är RSV, influensa och parainfluensa vanligast.
Patogenes
Nosokomial pneumoni drabbar framför allt patienter med andra underliggande sjukdomstillstånd som cancer, immunsuppression, neurologiska sjukdomar och alkoholism.
Klinik
Nosokomial pneumoni står i olika undersökningar för 15-20 % av alla nosokomiala infektioner. Beroende på patientunderlaget drabbas 0,5-5 % av sjukhusvårdade patienter av en nosokomial pneumoni. Denna karakteriseras av purulent trakeobronkit, feber, leukocytos och progredierande lunginfiltrat. Sjukdomsbilden kan initialt vara ospecifik. Mortaliteten kan vara betydande.
Mikrobiologisk diagnostik
Bronkoskopiska provtagningsprocedurer för odling används ofta. Tolkningen av bakteriologiska fynd kompliceras av svårigheter att fastställa brytpunkter vid kvantitativ odling.
VAP, ventilator-associerad pneumoni
är ett begrepp som introducerats för nosokomial pneumoni hos patienter som behandlats i respirator mer än 48 tim.
Etiologi
Domineras av gramnegativa bakterier som för nosokomial pneumoni. Ofta polymikrobiell.
Mikrobiologisk diagnostik
Ofta används prov tagna via trakealsug för bakteriologisk odling, men bronkoskopisk provtagning (särskilt skyddad borste) är ofta att föredra för optimal specificitet.
Pneumoni utgör en infektion i luftvägarna med engagemang av alveolerna. Ett vitt spektrum av mikroorganismer kan orsaka akut pneumoni.