Skillnad mellan versioner av "Nipahvirus och Hendravirus"
(→Klinik) |
|||
| Rad 54: | Rad 54: | ||
Vid liten virusmängd i ursprungsprovet kan upprepade passager behöva göras innan typning och verifiering med RT-PCR alternativt IF-teknik kan utföras. | Vid liten virusmängd i ursprungsprovet kan upprepade passager behöva göras innan typning och verifiering med RT-PCR alternativt IF-teknik kan utföras. | ||
| − | + | ==Svarsrutiner== | |
| + | Text saknas | ||
| + | ==Laboratorierapportering== | ||
| + | Text saknas | ||
| + | ==Referensfunktioner== | ||
| + | Ej beslutade | ||
== REFERENSER == | == REFERENSER == | ||
Versionen från 28 april 2012 kl. 19.35
Ali Mirazimi juni 2010
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet
och
Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
Se också Socialstyrelsens falldefinition Virala meningoencefaliter
Encefaliter orsakade av Nipah- eller Hendravirus
Smittämnen
Nipah- och Hendravirus tillhör familjen Paramyxoviridae. De är höljebärande, icke segmenterade RNA-virus. I virusfamiljen ingår även andra medlemmar som mässling, RSV och parainfluensavirus.
Nipah- och Hendravirus orsakar zoonoser. Vissa släkten av fladdermöss som förekommer i Malaysia och Singapore (Nipahvirus) och i Australien (Hendravirus) anses vara djurvärdar . Fladdermössen blir själva inte sjuka utan det är i första hand gris (Nipahvirus) och häst (Hendravirus) som kan drabbas. Med stor sannolikhet smittas människan av Nipahvirus genom nära kontakt med infekterade grisar. Vad det gäller Hendravirus, smittas häst och människa via luftvägarna eller genom kontakt med kroppsvätskor och avföring, men det är ännu oklart exakt hur Hendravirus smittar.
Inkubationstiden har rapporterats variera mellan 4–18 dygn, men kan ibland vara flera månader.
Klinik
Nipah-och Hendravirus kan ge hjärninflammation (encefalit) hos människa. De initiala symtomen är främst feber, huvudvärk, illamående och yrsel, följt av sjunkande medvetandegrad. De få fall av Hendravirusinfektion hos människa som är kända har främst uppvisat symtom från luftvägarna.
Dödligheten är sannolikt hög. De flesta som tillfrisknar från Nipahvirus har dock blivit fullt återställda. Något specifikt läkemedel mot Nipah- eller Hendravirus finns inte. Behandlingen är symtomatisk.
För att ställa diagnos krävs kännedom om den epidemiologiska bakgrunden, t.ex. bekräftelse om gris- eller hästkontakt inom områden där sjukdomen förekommer.
Epidemiologi
Text saknas
Prevention
Text saknas
Provtagning
Lämpliga provtagningsmaterial för mikrobiologiska undersökningar avseende genamplifikation, cellodling och elektronmikroskopi är serum, likvor samt svalgsköljvätska. Akut-och konvalescentserum kan analyseras för påvisande av antikroppar.
Laboratoriediagnostik
Genamplifikation
Detta är en av de viktigaste metoderna för detektion av Nipah- och Hendravirus. För att kunna påvisa viralt RNA med RT-PCR i patientmaterial under de första dagarna av infektionen krävs en metod med hög känslighet. I diagnostiken används både kvalitativa RT-PCR metoder med efterföljande agarosgelelektrofores, samt realtids RT-PCR-metoder.
Serologi
Man kan huvudsakligen påvisa IgM and IgG antikroppar med serologi. Vid SMI används IF-teknik för Nipahvirusserologi.
Elektronmikroskopi
EM är en viktig metod för snabb identifikation av Hendra- och Nipahvirus, och provmaterial från misstänkta patienter undersöks vid SMI med EM.
Virusisolering
Vid liten virusmängd i ursprungsprovet kan upprepade passager behöva göras innan typning och verifiering med RT-PCR alternativt IF-teknik kan utföras.
Svarsrutiner
Text saknas
Laboratorierapportering
Text saknas
Referensfunktioner
Ej beslutade