Svampdiagnostikens ambitionsnivåer

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner

---

Svampdiagnostikens ambitionsnivåer

En lägesbeskrivning av mykologisk diagnostik inom laboratoriemedicinen genomfördes 1997 av den dåvarande tvärsektionella gruppen i mykologi inom Svenska Läkaresällskapet (se bilaga 1).

Rekommenderade diagnostiska nivåer vid olika typer av mikrobiologiska laboratorier

1. Laboratorium utan svampavdelning

• Viss direktmikroskopi.
• Primärisolering av jästsvamp och mögel vid vanliga kliniska frågeställningar.
• Identifiering av jästsvamp med gramfärgning och av Candida albicans medelst groddslangtest. Ev. breddad typning genom användning av kits.
• Koncentrationsbestämning av flucytosin med mikrobiologisk metod.

2. Laboratorium med svampavdelning (t.ex. regionlaboratorium)

• Arbestämning av jästsvamp.
• Artbestämning av mögel.
• Artbestämning av dermatofyt.
• Direktmikroskopi.
• Kryptokockantigenpåvisning med latexagglutination.

Resistensbestämning av C. albicans med diskdiffusion.

3. Referenslaboratorium

• Artbestämning av jästsvamp.
• Artbestämning av mögel.
• Artbestämning av dermatofyt.
• Artbestämning av dimorf svamp.
• Resistensbestämning och MIC-bestämning av jästsvamp och vissa mögel.
• Antigenpåvisning och viss annan svampserologi.
• Koncentrationsbestämning av flucytosin, flukonazol (ev. itrakonazol).
• PCR för påvisning av Candida-DNA i serum.
• Sekvensering av svårtypade svampisolat (under utveckling).
• D /L-arabinitolkvot i urin (Lund, Göteborg, Bilaga 8).
• Prov med misstänkt klass 3-smitta.
• Vidarebefordran av svårtypade isolat till internationella referenslaboratorier.
• Vidarebefordran av sällsynt svampserologi till utländska referenslaboratorier.
• Forskning, utveckling och utbildning inom mykologi

Referenslaboratorier

• Sektionen för mykologi, Avd för klinisk mikrobiologi, Karolinska sjukhuset
• Mykologlab., Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, (Bilaga 8).