Hymenolepis nana

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Version från den 2 oktober 2012 kl. 13.59 av Jadwiga Krusnell (diskussion | bidrag) (→‎Provtagning och transport)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Huvudartikel, publicerad september 2011.


Till innehållförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik


H. nana, vuxna maskar. Foto:CDC via Wikimedia Commons

Hymenolepis nana (dvärgbinnikemask)

Smittämne

Hymenoleopis nana är en liten bandmask som lever i människans tunntarm. Den är 15–40 mm lång och består av ca 200 segment, som mäter 0,22 mm x 0,85 mm. I masksegmenten formas en säck med 80–200 ägg. Enskilda segment lossnar ofta och fria ägg ses i feces.

Livscykel

H. nana är den enda bandmask som inte kräver en mellanvärd. Människan är den huvudsakliga värden till masken, men den kan också infektera gnagare och hund. Efter oral infektion med ägg frigörs larven som penetrerar tarmvilli med hjälp av hakar. Där utvecklas larven till en cysticercoid som efter 4–5 dagar återvänder till tarmkanalen. Utveckling till en könsmogen bandmask tar ca 14 dagar. Den vuxna bandmasken lever endast några månader. Ägg utsöndras i feces ca 30 dagar efter infektionstillfälle. http://www.cdc.gov/parasites/hymenolepis/biology.html

Symtom och klinisk bild

I de flesta fallen är infektionen asymtomatisk. En kraftig infektion, med mer än 1000 maskar, kan orsaka svaghet, huvudvärk, anorexi, buksmärtor och diarré. Dessa symtom beror troligtvis på intoxikation orsakad av maskprodukter eller en allergisk reaktion. Autoinfektion med ägg från egna maskar som kläcks i tarmen är vanligt, vilket gör att infektionen kan kvarstå i många år. Eosinofili kan förekomma.

Epidemiologi

Bland bandmaskinfektioner är H. nana vanligast och har en global spridning. H. nana är vanligare hos barn och förekommer särskilt hos barn som vistas i stora barngrupper. I naturen överlever äggen högst ett par veckor och förstörs vid hög temperatur eller uttorkning. Bandmasken kan också utvecklas till ett larvstadium i insekter, som i sin tur är infektiösa för människor om de sväljs. Troligen kan också gnagare vara en reservoar för den humana arten.

Provtagning och transport

Provmaterial

Fecesprov

Provtagning

Se provtagningsanvisningar

Förvaring/transport

Inga speciella krav

Laboratoriediagnostik

H. nana-ägg. Foto: via Wikimedia Commons

Allmänt

Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Prov bör tas tidigast 1 månad efter trolig infektionstillfälle.

Referensmetod

Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering (PAR 01).

Avläsningskriterier

Hymenolepis nana-ägg är runda eller ovala, har tunn vägg och mäter 30–47 µm. Äggen innehåller en larv som är försedd med hakar. Flera trådliknande, vågiga strukturer ligger mellan äggväggen och larven och är karakteristiska för arten. H. diminuta -ägg är större och saknar trådstrukturer.

Kvalitetssäkring

Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.

Svarsrutiner

Inga maskägg påvisade/Ägg av Hymenolepis nana påvisade

Laboratorierapportering

Infektion med Hymenolepis nana är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Litteraturhänvisningar

  • Raether W, Hänel H. Epidemiology, clinical manifestations and diagnosis of zoonotic cestode infections: an update. Parasitol Res. 2003; 91:412-438.