Gnathostoma spp.

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Version från den 3 oktober 2012 kl. 08.46 av Jadwiga Krusnell (diskussion | bidrag) (→‎Provtagning och transport)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Huvudartikel, publicerad mars 2012.


Till innehållsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik


Gnathostoma spp.[redigera]

Smittämne[redigera]

Gnathostoma är en nematod som finns i magsäcken hos vissa fiskätande hund- och kattdjur. Människa kan bli infekterad av fyra maskarter varav G. spinigerum anses vara den enda som har medicinsk betydelse.

Livscykel[redigera]

Vuxna maskar finns i magsäcksväggen hos infekterade hund- och kattdjur. Äggen passerar med feces till vatten där de kläcks och de frisläppta larverna äts av små kräftdjur (Cyclops). Fiskar, grodor och fåglar fungerar som en andra mellanvärd efter intag av infekterade Cyclops. Larverna migrerar till muskulaturen och utvecklas till det infektiösa stadiet och encysterar. Om de äts av en definitiv värd migrerar de till magsäcken där de mognar till vuxna maskar. Människa kan bli infekterad efter intag av kontaminerad, otillräckligt kokt fisk, grod- eller kycklingkött, vatten kontaminerat med infekterade Cyclops eller efter hudpenetration av larver vid hantering av kontaminerad fisk. I människa vandrar larverna via levern till olika organ och vävnader, dock sker ingen mognad till vuxna maskar.

Symtom och klinisk bild[redigera]

Gnathostoma-larver är mycket invasiva och rörliga och kan orsaka varierande symtom i olika delar av kroppen. Patogenesen vid gnathostomiasis är inte helt känd. Symtomen uppträder troligen på grund av de mekaniska skadorna och av de exkretoriska/sekretoriska ämnen (acetylkolin, hyaluronidas, hemolytiska och proteolytiska enzymer) som utsöndras under larvmigrationen. Eosinofilin är vanligen hög (35–80 % vid kutan migration). Feber, magont och förstoppning kan uppstå i samband med att larverna passerar lever och mjälte. Kutana symtom med ömma svullnader och subkutana blödningar förekommer oftast 3–4 veckor efter intag av kontaminerad mat. Hosta kan förekomma vid passage genom luftvägar. Huvudvärk, eosinofil meningit, subarachnoidal blödning förekommer vid invasion av hjärna. Synrubbningar, glaukom, skador i retina och blödningar noteras vid ögoninvasion. Prognosen för patienter som endast har kutana symtom, utan ögon- och hjärnpåverkan, är bra.

Epidemiologi[redigera]

Parasiten förekommer endemiskt i flera länder i Fjärran Östern, men majoriteten av humana fall finns i Japan och Thailand. Under de senaste åren har en ökning av antal fall noterats i Centralamerika, Mexiko, Zambia och Botswana. Humana infektioner är förknippade med en matkultur där intag av rå fisk är vanlig. Turister i endemiska områden intresserade av exotiska maträtter tillhör riskgruppen.

Provtagning och transport[redigera]

Provmaterial[redigera]

Serum

Provtagning[redigera]

Se provtagningsföreskrifter

Förvaring/transport[redigera]

Inga speciella krav

Laboratoriediagnostik[redigera]

Allmänt[redigera]

Laboratoriediagnostik för Gnathostoma är baserad på antikroppspåvisning. Korsreaktioner med Angiostrongylus , Strongyloides och Paragonimus förekommer i serologiska tester som använder orenat maskantigen. Renat 24 kDa larvantigen ger minst korsreaktioner och anses ha diagnostisk värde. WB har sensitivitet och specificitet på 99 %. Metoden utförs vid specialiserade laboratorier.

Referensmetod[redigera]

Påvisning av antikroppar med WB.

Svarsrutiner[redigera]

Inga antikroppar /Antikroppar mot Gnathostoma påvisade.

Övriga diagnostiska metoder[redigera]

Identifiering av larver i histologiska preparat från hud eller öga efter kirurgiskt ingrepp. Metoden var tidigare det enda sättet att bekräfta klinisk diagnos. Utveckling av serologiska tester med förbättrad känslighet och specificitet kan ersätta histologisk undersökning.

Laboratorierapportering[redigera]

Infektion med Gnathostoma är inte anmälningspliktig enlight smittskyddslagen.

Litteraturhänvisningar[redigera]

  • Herman JS, Chiodini PL. Gnathostomiasis, another emerging imported disease. Clin Microbiol Rev. 2009; 22 (3): 484-492.
  • Katchanov J, Sawanyawisuth K, Chotmongkol V, Nawa Y. Neurognathostomiasis, a neglected parasitosis of the central nervous system. EID. 2011; 17 (7):1174-1181
  • Ramirez-Avila L, Slome S, Schuster FL, Gavali S, Schantz PM, Sejvar J, Glaser CA. Eosinophilic meningitis due to Angiostrongylus and Gnathostoma species. Clin Infect Dis. 2009; 48(3):322-7.