Skillnad mellan versioner av "Heterophyes heterophyes"
| (17 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Huvudartikel publicerad september 2011. | + | '''Huvudartikel''', publicerad september 2011. |
| + | ----- | ||
''Till innehållförteckning för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]].'' | ''Till innehållförteckning för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]].'' | ||
| + | -------- | ||
==''Heterophyes heterophyes, Metagonimus yokogawai''== | ==''Heterophyes heterophyes, Metagonimus yokogawai''== | ||
===Smittämne=== | ===Smittämne=== | ||
| − | + | ||
| − | Det finns flera arter av små tarmflundror som kan | + | Det finns flera arter av små tarmflundror som kan infektera människa. Många av dem tillhör familjen Hetrophyidae där ''Heterophyes heterophyes'' och ''Metagonimus yokogawai'' anses vara två viktigaste parasiter som orsakar humana infektioner. De är knappt ett par mm långa, med oval kropp som är täckt av fjällliknande taggar. |
===Livscykel=== | ===Livscykel=== | ||
| − | + | ||
| − | Infektion av den definitiva värden, t.ex människa, hund, katt eller räv, sker vid intag av rå eller saltad fisk infekterad med metacercarier. Dessa utvecklas i tunntarmen och är könsmogna efter 15 – 20 dagar. | + | Infektion av den definitiva värden, t.ex människa, hund, katt eller räv, sker vid intag av rå eller saltad fisk infekterad med metacercarier. Dessa utvecklas i tunntarmen och är könsmogna efter 15 – 20 dagar. De vuxna maskarna fäster i tarmväggen, ofta i Lieberkühns körtlar, och lever i ca 2 månader. De bruna äggen har ett fullt utvecklat miracidium när de lämnar kroppen med feces och kläcks om de äts upp av en lämplig vattensnäcka. Efter 3-4 veckor lämnar cercarierna snäckan och invaderar sötvattenfisk där de encysterar till metacercarier. http://www.dpd.cdc.gov/dpdx/HTML/heterophyiasis.htm |
===Symtom och klinisk bild=== | ===Symtom och klinisk bild=== | ||
| − | + | ||
| − | Vid låg infektionsdos | + | Vid låg infektionsdos utvecklas vanligtvis inga symtom. Vid kraftig infektion förekommer illamående, intermittent kronisk diarré och ibland dyspepsi. Lätt eosinofili kan förekomma. En mild inflammation kan uppstå där parasiterna fäster vid tarmväggen och om det är 100-tals maskar kan det leda till en ytlig lokal vävnadsdöd. Ibland kan ägg påträffas utanför tarmen. Dessa ägg kan blockera hjärtkärl och orsaka hjärtskada och fibrosbildning. |
===Epidemiologi=== | ===Epidemiologi=== | ||
| − | ''H. heterophyes'' | + | ''H. heterophyes'' förekommer i Nordafrika, Mellanöstern, Kina, Indonesien och Indien. Den är en välkänd tarmflundra bland boende i Egyptens Nildelta. Under 1992 rapporterades där cirka 10 000 infekterade personer. ''M. yokogawai'' förekommer i flera länder i Fjärran Östern. Den är vanligast i Korea (500 000 infekterade personer). Bland människor bosatta längs vattendrag och vid kusten rapporteras en prevalens på ca 30 %. Humana infektioner är tydligt förknippade med seden att äta okokt söt- och brackvattenfisk. |
| − | + | ||
| − | + | ==Provtagning och transport== | |
| + | ===Provmaterial=== | ||
Fecesprov, tas tidigast 2 – 3 veckor efter infektionstillfället. | Fecesprov, tas tidigast 2 – 3 veckor efter infektionstillfället. | ||
====Provtagningsföreskrifter==== | ====Provtagningsföreskrifter==== | ||
| − | Se [[provtagningsföreskrifter]] | + | Se [[Provtagning och transport|provtagningsföreskrifter]] |
| − | + | ||
| + | ===Förvaring/transport=== | ||
Inga speciella krav | Inga speciella krav | ||
| + | |||
==Laboratoriediagnostik== | ==Laboratoriediagnostik== | ||
===Allmänt=== | ===Allmänt=== | ||
| − | Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Antal ägg i feces är vanligen | + | Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Antal ägg i feces är vanligen lågt och vid milda infektioner med mindre än 100 maskar kan mikroskopin förbli negativ. Det är svårt att särskilja arter på basen av äggmikroskopi. Definitiv diagnos och artbestämning görs genom undersökning av vuxna maskar. |
===Referensmetod=== | ===Referensmetod=== | ||
| − | Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/ | + | Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering ([[PAR 01 Cystor och maskägg, feces koncentration|PAR 01]]). |
| + | |||
| + | [[Fil:Heterophyes egg.jpg|thumb|200px|right|''Heterophyes''-ägg. ''Foto: CDC via Wikimedia Commons'']] | ||
| + | |||
====Avläsningskriterier==== | ====Avläsningskriterier==== | ||
Äggen är ljusbruna, 28 - 30 µm x 15 – 17 µm, ovala och med ett lock (operculum). | Äggen är ljusbruna, 28 - 30 µm x 15 – 17 µm, ovala och med ett lock (operculum). | ||
====Förväxlingsparasiter==== | ====Förväxlingsparasiter==== | ||
| − | Ägg | + | Ägg från andra småflundror från tarm och lever har samma storlek och liknande form. ''H. heterophyes'' ägg liknar ägg från ''M. yokogawai''. De kan även förväxlas med ägg från ''[[Clonorchis sinensis]]'' och ''[[Opisthorchis spp.]]'' som har samma geografiska utbredning. |
| − | + | ||
====Kvalitetssäkring==== | ====Kvalitetssäkring==== | ||
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS. | Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS. | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| + | ===Övriga diagnostiska metoder=== | ||
| + | • Artidentifiering av vuxna maskar från feces efter behandling görs med mikroskopi.(Fried et al, 2004, De et Le, 2011) | ||
| + | |||
| + | • Påvisning av parasit-DNA från ägg i feces eller från vuxen mask.(Fried et al., 2004, De et Le, 2011). | ||
===Laboratorierapportering=== | ===Laboratorierapportering=== | ||
| − | Infektion med | + | Infektion med ''Heterophyes heterophyes'' och ''Metagonimus yokogawai'' är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. |
==Litteraturhänvisningar== | ==Litteraturhänvisningar== | ||
| − | + | • Fried B, Graczyk TK, Tamang L. Food-borne intestinal trematodiases in humans. Parasitol Res. 2004; 93(2):159-70. | |
| − | + | ||
| + | • Sripa B, Kaewkes S, Intapan PM, Maleewong W, Brindley PJ. Food-borne trematodiases in Southeast Asia epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Adv Parasitol. 2010; 72:305-50. | ||
| + | |||
| + | • De NV, Le TH. Human infections of fish-borne trematodes in Vietnam: prevalence and molecular specific identification at an endemic commune in Nam Dinh province. Exp Parasitol. 2011; 129(4):355-61. | ||
| + | |||
[[Kategori:Parasiter]] | [[Kategori:Parasiter]] | ||
Nuvarande version från 2 oktober 2012 kl. 14.02
Huvudartikel, publicerad september 2011.
Till innehållförteckning för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik.
Heterophyes heterophyes, Metagonimus yokogawai[redigera]
Smittämne[redigera]
Det finns flera arter av små tarmflundror som kan infektera människa. Många av dem tillhör familjen Hetrophyidae där Heterophyes heterophyes och Metagonimus yokogawai anses vara två viktigaste parasiter som orsakar humana infektioner. De är knappt ett par mm långa, med oval kropp som är täckt av fjällliknande taggar.
Livscykel[redigera]
Infektion av den definitiva värden, t.ex människa, hund, katt eller räv, sker vid intag av rå eller saltad fisk infekterad med metacercarier. Dessa utvecklas i tunntarmen och är könsmogna efter 15 – 20 dagar. De vuxna maskarna fäster i tarmväggen, ofta i Lieberkühns körtlar, och lever i ca 2 månader. De bruna äggen har ett fullt utvecklat miracidium när de lämnar kroppen med feces och kläcks om de äts upp av en lämplig vattensnäcka. Efter 3-4 veckor lämnar cercarierna snäckan och invaderar sötvattenfisk där de encysterar till metacercarier. http://www.dpd.cdc.gov/dpdx/HTML/heterophyiasis.htm
Symtom och klinisk bild[redigera]
Vid låg infektionsdos utvecklas vanligtvis inga symtom. Vid kraftig infektion förekommer illamående, intermittent kronisk diarré och ibland dyspepsi. Lätt eosinofili kan förekomma. En mild inflammation kan uppstå där parasiterna fäster vid tarmväggen och om det är 100-tals maskar kan det leda till en ytlig lokal vävnadsdöd. Ibland kan ägg påträffas utanför tarmen. Dessa ägg kan blockera hjärtkärl och orsaka hjärtskada och fibrosbildning.
Epidemiologi[redigera]
H. heterophyes förekommer i Nordafrika, Mellanöstern, Kina, Indonesien och Indien. Den är en välkänd tarmflundra bland boende i Egyptens Nildelta. Under 1992 rapporterades där cirka 10 000 infekterade personer. M. yokogawai förekommer i flera länder i Fjärran Östern. Den är vanligast i Korea (500 000 infekterade personer). Bland människor bosatta längs vattendrag och vid kusten rapporteras en prevalens på ca 30 %. Humana infektioner är tydligt förknippade med seden att äta okokt söt- och brackvattenfisk.
Provtagning och transport[redigera]
Provmaterial[redigera]
Fecesprov, tas tidigast 2 – 3 veckor efter infektionstillfället.
Provtagningsföreskrifter[redigera]
Förvaring/transport[redigera]
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Antal ägg i feces är vanligen lågt och vid milda infektioner med mindre än 100 maskar kan mikroskopin förbli negativ. Det är svårt att särskilja arter på basen av äggmikroskopi. Definitiv diagnos och artbestämning görs genom undersökning av vuxna maskar.
Referensmetod[redigera]
Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering (PAR 01).
Avläsningskriterier[redigera]
Äggen är ljusbruna, 28 - 30 µm x 15 – 17 µm, ovala och med ett lock (operculum).
Förväxlingsparasiter[redigera]
Ägg från andra småflundror från tarm och lever har samma storlek och liknande form. H. heterophyes ägg liknar ägg från M. yokogawai. De kan även förväxlas med ägg från Clonorchis sinensis och Opisthorchis spp. som har samma geografiska utbredning.
Kvalitetssäkring[redigera]
Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.
Övriga diagnostiska metoder[redigera]
• Artidentifiering av vuxna maskar från feces efter behandling görs med mikroskopi.(Fried et al, 2004, De et Le, 2011)
• Påvisning av parasit-DNA från ägg i feces eller från vuxen mask.(Fried et al., 2004, De et Le, 2011).
Laboratorierapportering[redigera]
Infektion med Heterophyes heterophyes och Metagonimus yokogawai är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar[redigera]
• Fried B, Graczyk TK, Tamang L. Food-borne intestinal trematodiases in humans. Parasitol Res. 2004; 93(2):159-70.
• Sripa B, Kaewkes S, Intapan PM, Maleewong W, Brindley PJ. Food-borne trematodiases in Southeast Asia epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Adv Parasitol. 2010; 72:305-50.
• De NV, Le TH. Human infections of fish-borne trematodes in Vietnam: prevalence and molecular specific identification at an endemic commune in Nam Dinh province. Exp Parasitol. 2011; 129(4):355-61.