Opisthorchis spp.

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Huvudartikel, publicerad september 2011.


Till innehållförteckningen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik.


Opisthorchis felineus (kattleverflundra), Opisthorchis viverrini[redigera]

Smittämne[redigera]

De adulta Opisthorchis felineus- och O. viverrini-maskarna är morfologiskt identiska. Hund, katt och människa är definitiva värdar för maskarna.

Livscykel[redigera]

Se under Clonorchis sinensis.

Symtom och klinisk bild[redigera]

De kliniska symtomen vid Opistorchis-infektion liknar de vid C. sinensis. Vid O. felineus-infektion uppstår symtomen vanligen under den akuta fasen (2–4 veckor efter infektion), med hög feber, buksmärta och hepatitliknande symtom åtföljda av eosinofili. Majoriteten av de personer som är infekterade med O. viverrini får inga symtom förutom eosinofili. Kraftiga infektioner kan leda till förstorad gallblåsa med nedsatt funktion. Kolangiokarcinom (tumörutveckling) är starkt korrelerad till O. viverrini-infektion medan sambandet mellan cancer och O. felineus-infektion inte är lika uppenbar.

Epidemiologi[redigera]

O. felineus finns huvudsakligen i Ryssland (Sibirien), Vitryssland, Kazakstan och Ukraina. Enligt beräkningar förekommer ca 1,5 miljoner fall och 14 miljoner individer löper risk för infektion. I västra Sibiriens centrala del är prevalensen 40–95 %. O. viverrini återfinns huvudsakligen i Thailand, Kambodja, Vietnam och Laos med ca 9 miljoner fall. Ytterligare 50 miljoner människor löper risk för infektion. De flesta fallen påträffas i Thailand.

Provtagning och transport[redigera]

Provmaterial[redigera]

Fecesprov

Provtagningsföreskrifter[redigera]

Se provtagningsföreskrifter

Förvaring/transport[redigera]

Inga speciella krav

Laboratoriediagnostik[redigera]

Allmänt[redigera]

Parasitologisk diagnostik utförs genom mikroskopisk påvisning av maskägg i feces. Äggen från O. felineus och O. viverrini kan ej särskiljas morfologiskt. Flera prov kan behöva undersökas för att upptäcka milda infektioner med lågt antal maskar och ägg.

Referensmetod[redigera]

Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering (PAR 01). P.g.a. låg äggutsöndring rekommenderas avläsning av hela sedimentet.

Avläsningskriterier[redigera]

Clonorchis/Opisthorchis-ägg. Foto: CDC via Wikimedia Commons.

Ägg från Opistorchis liknar C. sinensis -ägg, men är något smalare och mer tydligt ovala. De är gulbruna, och mäter 30–15 µm x 12–20 µm, samt har ett lock (operculum) i ena änden och en liten knopp i den andra.

Förväxlingsparasiter[redigera]

Andra små tarm- och leverflundror med samma geografiska utbredning har ägg med liknande storlek och form. Differentiering mellan ägg från Opisthorchis och Clonorchis, Heterophyes, Metagonimus och Metorchis i mikroskop kan vara mycket svårt.

Kvalitetssäkring[redigera]

Ingår i kvalitetsutskick för cystor och maskägg, t. ex UK NEQAS.

Svarsrutiner[redigera]

Inga maskägg påvisade/Ägg av Opisthorchis/Clonorchis påvisade

Övriga diagnostiska metoder[redigera]

  • Serologisk diagnostik för påvisning av antikroppar är under utvärdering.

Labortorierapportering[redigera]

Infektion med Opisthorchis spp. är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Litteraturhänvisningar[redigera]

  • Sripa B, Kaewkes S, Intapan PM, Maleewong W, Brindley PJ. Food-borne trematodiases in Southeast Asia epidemiology, pathology, clinical manifestation and control. Adv Parasitol. 2010;72:305-50.
  • Johansen MV, Sithithaworn P, Bergquist R, Utzinger J. Towards improveddiagnosis of zoonotic trematode infections in Southeast Asia. Adv Parasitol. 2010;73:171-95.