Skillnad mellan versioner av "Nipahvirus och Hendravirus"
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | Ali Mirazimi juni 2010 | ||
| + | ---- | ||
| + | ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet]]'' | ||
| − | + | och | |
| − | + | ||
| + | ''[[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]'' | ||
---- | ---- | ||
== Encefaliter orsakade av Nipah- eller Hendravirus == | == Encefaliter orsakade av Nipah- eller Hendravirus == | ||
=== Smittämnen === | === Smittämnen === | ||
| − | Nipah- och Hendravirus tillhör familjen | + | Nipah- och Hendravirus tillhör familjen ''Paramyxoviridae''. De är höljebärande, icke segmenterade RNA-virus. I virusfamiljen ingår även andra medlemmar som [[mässling]], [[RS-virus]] och [[parainfluensavirus]]. |
| − | Nipah- och Hendravirus orsakar zoonoser. | + | |
| + | Nipah- och Hendravirus orsakar zoonoser. Vissa släkten av fladdermöss som förekommer i Malaysia och Singapore (Nipahvirus) och i Australien (Hendravirus) anses vara djurvärdar . Fladdermössen blir själva inte sjuka utan det är i första hand gris (Nipahvirus) och häst (Hendravirus) som kan drabbas. Med stor sannolikhet smittas människan av Nipahvirus genom nära kontakt med infekterade grisar. Vad det gäller Hendravirus, smittas häst och människa via luftvägarna eller genom kontakt med kroppsvätskor och avföring, men det är ännu oklart exakt hur Hendravirus smittar. | ||
| + | |||
Inkubationstiden har rapporterats variera mellan 4–18 dygn, men kan ibland vara flera månader. | Inkubationstiden har rapporterats variera mellan 4–18 dygn, men kan ibland vara flera månader. | ||
| − | Klinik | + | |
| − | + | === Klinik === | |
| − | Dödligheten är sannolikt hög. De flesta som tillfrisknar från Nipahvirus har blivit fullt återställda. Något specifikt läkemedel mot Nipah- eller Hendravirus finns inte. Behandlingen är symtomatisk. | + | |
| − | Provtagning | + | Nipah-och Hendravirus kan ge hjärninflammation (encefalit) hos människa. De initiala symtomen är främst feber, huvudvärk, illamående och yrsel, följt av sjunkande medvetandegrad. De få fall av Hendravirusinfektion hos människa som är kända har främst uppvisat symtom från luftvägarna. |
| − | Lämpliga provtagningsmaterial för mikrobiologiska undersökningar avseende genamplifikation, cellodling och elektronmikroskopi är serum, likvor samt svalgsköljvätska . Akut och konvalescentserum kan analyseras för påvisande av antikroppar. | + | |
| − | + | Dödligheten är sannolikt hög. De flesta som tillfrisknar från Nipahvirus har dock blivit fullt återställda. Något specifikt läkemedel mot Nipah- eller Hendravirus finns inte. Behandlingen är symtomatisk. | |
| − | + | ||
| − | + | För att ställa diagnos krävs kännedom om den epidemiologiska bakgrunden, t.ex. bekräftelse om gris- eller hästkontakt inom områden där sjukdomen förekommer. | |
| − | Genamplifikation | + | |
| + | === Provtagning === | ||
| + | |||
| + | Lämpliga provtagningsmaterial för mikrobiologiska undersökningar avseende genamplifikation, cellodling och elektronmikroskopi är serum, likvor samt svalgsköljvätska. Akut-och konvalescentserum kan analyseras för påvisande av antikroppar. | ||
| + | |||
| + | == Laboratoriediagnostik == | ||
| + | |||
| + | |||
| + | === Genamplifikation === | ||
| + | |||
Detta är en av de viktigaste metoderna för detektion av Nipah- och Hendravirus. För att kunna påvisa viralt RNA med RT-PCR i patientmaterial under de första dagarna av infektionen krävs en metod med hög känslighet. I diagnostiken används både kvalitativa RT-PCR metoder med efterföljande agarosgelelektrofores, samt realtids RT-PCR-metoder. | Detta är en av de viktigaste metoderna för detektion av Nipah- och Hendravirus. För att kunna påvisa viralt RNA med RT-PCR i patientmaterial under de första dagarna av infektionen krävs en metod med hög känslighet. I diagnostiken används både kvalitativa RT-PCR metoder med efterföljande agarosgelelektrofores, samt realtids RT-PCR-metoder. | ||
| − | Serologi | + | |
| + | === Serologi === | ||
| + | |||
Man kan huvudsakligen påvisa IgM and IgG antikroppar med serologi. Vid SMI används IF-teknik för Nipahvirusserologi. | Man kan huvudsakligen påvisa IgM and IgG antikroppar med serologi. Vid SMI används IF-teknik för Nipahvirusserologi. | ||
| − | Elektronmikroskopi | + | |
| − | EM är en viktig metod för snabb identifikation av Hendra och Nipahvirus, och provmaterial från misstänkta patienter undersöks vid SMI med EM. | + | === Elektronmikroskopi === |
| − | Virusisolering | + | |
| + | EM är en viktig metod för snabb identifikation av Hendra- och Nipahvirus, och provmaterial från misstänkta patienter undersöks vid SMI med EM. | ||
| + | |||
| + | === Virusisolering === | ||
| + | |||
Vid liten virusmängd i ursprungsprovet kan upprepade passager behöva göras innan typning och verifiering med RT-PCR alternativt IF-teknik kan utföras. | Vid liten virusmängd i ursprungsprovet kan upprepade passager behöva göras innan typning och verifiering med RT-PCR alternativt IF-teknik kan utföras. | ||
| − | + | ||
| − | www.WHO.int | + | == REFERENSER == |
| − | www.CDC.gov | + | |
| + | [http://www.WHO.int WHOs hemsida] | ||
| + | [http://www.CDC.gov CDCs hemsida] | ||
| + | |||
| + | [[Kategori:Infektioner i CNS]] | ||
Versionen från 30 juni 2010 kl. 16.35
Ali Mirazimi juni 2010
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet
och
Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
Encefaliter orsakade av Nipah- eller Hendravirus
Smittämnen
Nipah- och Hendravirus tillhör familjen Paramyxoviridae. De är höljebärande, icke segmenterade RNA-virus. I virusfamiljen ingår även andra medlemmar som mässling, RS-virus och parainfluensavirus.
Nipah- och Hendravirus orsakar zoonoser. Vissa släkten av fladdermöss som förekommer i Malaysia och Singapore (Nipahvirus) och i Australien (Hendravirus) anses vara djurvärdar . Fladdermössen blir själva inte sjuka utan det är i första hand gris (Nipahvirus) och häst (Hendravirus) som kan drabbas. Med stor sannolikhet smittas människan av Nipahvirus genom nära kontakt med infekterade grisar. Vad det gäller Hendravirus, smittas häst och människa via luftvägarna eller genom kontakt med kroppsvätskor och avföring, men det är ännu oklart exakt hur Hendravirus smittar.
Inkubationstiden har rapporterats variera mellan 4–18 dygn, men kan ibland vara flera månader.
Klinik
Nipah-och Hendravirus kan ge hjärninflammation (encefalit) hos människa. De initiala symtomen är främst feber, huvudvärk, illamående och yrsel, följt av sjunkande medvetandegrad. De få fall av Hendravirusinfektion hos människa som är kända har främst uppvisat symtom från luftvägarna.
Dödligheten är sannolikt hög. De flesta som tillfrisknar från Nipahvirus har dock blivit fullt återställda. Något specifikt läkemedel mot Nipah- eller Hendravirus finns inte. Behandlingen är symtomatisk.
För att ställa diagnos krävs kännedom om den epidemiologiska bakgrunden, t.ex. bekräftelse om gris- eller hästkontakt inom områden där sjukdomen förekommer.
Provtagning
Lämpliga provtagningsmaterial för mikrobiologiska undersökningar avseende genamplifikation, cellodling och elektronmikroskopi är serum, likvor samt svalgsköljvätska. Akut-och konvalescentserum kan analyseras för påvisande av antikroppar.
Laboratoriediagnostik
Genamplifikation
Detta är en av de viktigaste metoderna för detektion av Nipah- och Hendravirus. För att kunna påvisa viralt RNA med RT-PCR i patientmaterial under de första dagarna av infektionen krävs en metod med hög känslighet. I diagnostiken används både kvalitativa RT-PCR metoder med efterföljande agarosgelelektrofores, samt realtids RT-PCR-metoder.
Serologi
Man kan huvudsakligen påvisa IgM and IgG antikroppar med serologi. Vid SMI används IF-teknik för Nipahvirusserologi.
Elektronmikroskopi
EM är en viktig metod för snabb identifikation av Hendra- och Nipahvirus, och provmaterial från misstänkta patienter undersöks vid SMI med EM.
Virusisolering
Vid liten virusmängd i ursprungsprovet kan upprepade passager behöva göras innan typning och verifiering med RT-PCR alternativt IF-teknik kan utföras.