Skillnad mellan versioner av "Staphylococcus aureus vid matförgiftning"
| (5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]] | + | Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002]]'' |
| + | |||
| + | och | ||
| + | Förgreningssidan med lista över artiklar om ''[[Staphylococcus aureus]]'' | ||
---- | ---- | ||
| − | == Staphylococcus aureus som etiologiskt agens vid matförgiftning == | + | == ''Staphylococcus aureus'' som etiologiskt agens vid matförgiftning == |
=== Smittämnet === | === Smittämnet === | ||
| − | ''Staphylococcus aureus'' är en grampositiv kock som inte överlever kokning. Däremot är det symtomgivande enterotoxinet värmestabilt. Många personer kan hysa denna bakterie och vanligtvis infekteras livsmedel efter tillagningen av någon bärare i kökspersonalen. | + | ''Staphylococcus aureus'' är en grampositiv kock som inte överlever kokning. Däremot är det symtomgivande enterotoxinet värmestabilt. Många personer kan hysa denna bakterie och vanligtvis infekteras livsmedel efter tillagningen av någon bärare i kökspersonalen. Enterotoxinet bildas direkt i livsmedel, ofta tidigare värmebehandlade livsmedel, som hanterats med händerna (t.ex. ägghalvor, kokt skinka) och sedan fått ligga framme för länge i rumstemperatur. |
| − | Enterotoxinbildning upphör vid temperaturer under 10 | + | Enterotoxinbildning upphör vid temperaturer under 10 °C. |
| Rad 23: | Rad 26: | ||
En matförgiftning med ''S. aureus'' debuterar inom 1-6 timmar med våldsamma kräkningar. Kramper är vanliga och diarré brukar följa efter/samtidigt med kräkningarna. Allmäntillståndet är kraftigt påverkat. | En matförgiftning med ''S. aureus'' debuterar inom 1-6 timmar med våldsamma kräkningar. Kramper är vanliga och diarré brukar följa efter/samtidigt med kräkningarna. Allmäntillståndet är kraftigt påverkat. | ||
| − | |||
== Laboratoriediagnostik == | == Laboratoriediagnostik == | ||
| Rad 38: | Rad 40: | ||
==== Referenssubstrat ==== | ==== Referenssubstrat ==== | ||
| − | *Blodagar [ | + | *Blodagar Se [[Bilaga 1: Substratrecept- Hud, mjukdelar, skelett och inre organ]] |
| − | *Fenolmannitagar [ | + | *Fenolmannitagar Se [[Bilaga 1: Substratrecept- Hud, mjukdelar, skelett och inre organ]] |
| − | |||
==== Isolering ==== | ==== Isolering ==== | ||
Nuvarande version från 12 februari 2010 kl. 14.03
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002
och
Förgreningssidan med lista över artiklar om Staphylococcus aureus
Staphylococcus aureus som etiologiskt agens vid matförgiftning[redigera]
Smittämnet[redigera]
Staphylococcus aureus är en grampositiv kock som inte överlever kokning. Däremot är det symtomgivande enterotoxinet värmestabilt. Många personer kan hysa denna bakterie och vanligtvis infekteras livsmedel efter tillagningen av någon bärare i kökspersonalen. Enterotoxinet bildas direkt i livsmedel, ofta tidigare värmebehandlade livsmedel, som hanterats med händerna (t.ex. ägghalvor, kokt skinka) och sedan fått ligga framme för länge i rumstemperatur.
Enterotoxinbildning upphör vid temperaturer under 10 °C.
Patogenes och patofysiologi[redigera]
Staphylococcus aureus bildar 8 olika enterotoxiner, typ A-I (ej F). De är uppbyggda på ett likartat sätt som TSS-toxinet (tidigare enterotoxin F) och är liksom detta superantigener med förmåga att kraftigt aktivera kroppens immunsystem. Det är inte närmare känt hur toxinet verkar, men det tycks inte vara kopplat till egenskapen superantigen då TSS inte ger diarré.
Symtom och klinisk bild[redigera]
En matförgiftning med S. aureus debuterar inom 1-6 timmar med våldsamma kräkningar. Kramper är vanliga och diarré brukar följa efter/samtidigt med kräkningarna. Allmäntillståndet är kraftigt påverkat.
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
(Se Bacillus cereus )
Referensmetodik[redigera]
Referenssubstrat[redigera]
- Blodagar Se Bilaga 1: Substratrecept- Hud, mjukdelar, skelett och inre organ
- Fenolmannitagar Se Bilaga 1: Substratrecept- Hud, mjukdelar, skelett och inre organ
Isolering[redigera]
Staphylococcus aureus växer på fenolmannitagar efter 1 till 2 dygn.
Identifiering och minimikriterier[redigera]
Staphylococcus aureus växer med typiskt gula kolonier på fenolmannitagar. De verifieras med Dnas-test och koagulas alternativt med kit för protein A och clumping factor. Referensmetod är rörkoagulas.
Påvisande av enterotoxinbildning hos Staphylococcus aureus utförs vid referenslaboratoriet. Livsmedelsverket erbjuder även en enterotoxin ELISA.
Epidemiologisk typning[redigera]
(Se Bacillus cereus)
Kvalitetskontroll[redigera]
- Referensstam:
- Staphylococcus aureus CCUG 17 621
Svarsrutiner[redigera]
Svarsrutiner när det gäller Bacillus, Clostridium och Staphylococcus aureus måste utformas individuellt för varje utbrott och då som en syntes av all tillgänglig information