Skillnad mellan versioner av "Tularemi eller harpest"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
Till huvudartikel: ''[[Harpest (tularemi)]]''
 +
 +
----
 +
 
Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''
 
Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''
 +
 +
eller
 +
 +
''[[Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]''
 +
 +
eller
 +
 +
''[[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]'' med falldefinition i artikeln ''[[Harpest]]''
 +
 +
 +
----
  
  
Rad 15: Rad 30:
 
Odling är referensmetod för påvisande av organismen men PCR har använts framgångsrikt under senare år. Serologi finns också tillgänglig. Sjukdomen regleras i smittskyddslagen och Typ A är klassad som en BSL3-patogen.
 
Odling är referensmetod för påvisande av organismen men PCR har använts framgångsrikt under senare år. Serologi finns också tillgänglig. Sjukdomen regleras i smittskyddslagen och Typ A är klassad som en BSL3-patogen.
  
[[Kategori:]]
+
[[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]]
 +
[[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]
 +
[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]

Nuvarande version från 13 december 2009 kl. 14.23

Till huvudartikel: Harpest (tularemi)


Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005

eller

Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ

eller

Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar med falldefinition i artikeln Harpest




Tularemi eller harpest, (A21)[redigera]

Etiologi[redigera]

Sjukdomen orsakas av Francisella tularensis som förekommer i två former: typ A som ger en allvarligare sjukdomsform med spridning i bl.a. Nordamerika och typ B, som förekommer i Sverige.

Klinik[redigera]

Den kliniska bilden varierar beroende på infektionssätt. Vanligen sprids organismen från ett myggbett eller ett sår till de regionala lymkörtlarna med svullnad och feber som följd. Ibland sker smittan genom inandning. Den går då med lunginflammation och sepsis.

Mikrobiologisk diagnostik[redigera]

Odling är referensmetod för påvisande av organismen men PCR har använts framgångsrikt under senare år. Serologi finns också tillgänglig. Sjukdomen regleras i smittskyddslagen och Typ A är klassad som en BSL3-patogen.