Andra gramnegativa stavar allmänt associerade med NLI

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005


Andra gramnegativa stavar (Acinetobacter, Actinobacillus och Pasteurella multocida) av intresse vid NLI[redigera]

Smittämnen[redigera]

I detta avsnitt berörs översiktligt tre olika bakterier som också ibland förekommer vid nedre luftvägsinfektioner.

Acinetobacter species är gramnegativa stavar inom familjen Moraxellae. De är mycket vanliga i jord och inomhus i våtmiljöer, särskilt inom sjukhus. De förekommer transient i människans normalflora, särskilt i tarmen, och ger upphov till opportunistiska infektioner hos immunsupprimerade individer. Flera species finns där A. calcoaceticus-baumannii-komplexet oftast är associerat med humana nosokomiala infektioner såsom sårinfektioner, UVI, sepsis och nedre luftvägsinfektioner.

Actinobacillus species är gramnegativa stavar som förekommer i människans munflora. De är nära besläktade med Haemophilus (så kallade ”HACEK-organismer”, avser i första hand Actinobacillus (Aggregatibacter) actinomycetemcomitans inom familjen Pasteurellaceae. De ger upphov till infektioner i munhålan, typiskt orsakar de endokardit och mer sällan andra infektioner som nedre luftvägsinfektioner. Sålunda har A. hominis och A. ureae (berörs ej mer i denna bok) isolerats från nedre luftvägsinfektioner. Vanligast är dock infektioner med A. actinomycetemcomitans som kan orsaka sepsis och endokardit, mer sällan infektioner i andra organsystem. Lungan kan dock engageras.

Pasteurella multocida är gramnegativa stavar som finns i nasofarynx och munhåla framför allt hos katt men även hos hund. Sårinfektioner hos människa uppstår i huvudsak till följd av bett eller att djuret slickat på skadad hud. Bakterierna kan också orsaka sepsis, meningit, endokardit, artrit, pneumoni och infektioner i andra organ, särskilt hos immunsupprimerade.

Patogenes och patofysiologi[redigera]

Acinetobacter species: Oftast drabbas patienter som ventileras mekaniskt, har KAD eller har färska operationssår. Riskfaktorer är därvid antibiotikabehandling, särskilt bredspektrum, längre IVA-vistelse, kroniskt nedsatt lungfunktion. Isolaten är dock oftare kolonisatörer än infektiösa agens.

A. actinomycetemcomitans har ett potent leukotoxin och kollagenas. Systemisk spridning av denna organism kan affektera lungvävnad. Förekommer också i blandinfektioner med Actinomyces species.

Pasteurella multocida koloniserar visserligen relativt ofta nedre luftvägar hos individer med kronisk lungsjukdom, men pneumoni ses vanligen som komplikation till lokal infektion efter djurbett.

Symtom och klinisk bild[redigera]

Acinetobacter species VAP-pneumonier med denna organism kan ha ett snabbt förlopp med utvecklande av multilobära infiltrat, abscessbildning och pleuraempyem. Mortaliteten är upp till 40 % hos IVA-patienter.

A. actinomycetemcomitans kan ge hilusnära infiltrat med abscessbildning och fistulering ut genom thoraxväggen via ett revben.

Pasteurella multocida kan ge svårbehandlad pneumoni med uttalad tendens till abscessbildning.

Provtagning och transport[redigera]

Lämpligt provmaterial för påvisande av aktuella organismer är sputum eller prov taget via bronkoskop (BAL, skyddad borste). Transport sker enligt principer som beskrivs för respektive provtyp i denna bok.

Laboratoriediagnostik[redigera]

Allmänt[redigera]

De här beskrivna bakterierna bör hållas i åtanke i första hand vid VAP (Acinetobacter), fistulerande thorakal infektiös process (Actinobacillus) och pneumoni i samband med djurbett (Pasteurella).

Referensmetodik[redigera]

Odling är referensmetodik.

Referenssubstrat[redigera]

Växer på de för provtyperna angivna substraten.

Isolering[redigera]

Aerob odling i 36 °C

Acinetobacter species: På blodagar och hematinagar glatta, opaka kolonier, mindre än för Enterobacteriaceae.

Aggregatibacter actinomycetemcomitans: Växt inom 1-4 dygn på blod (CO2-inkubering) och hematinagar med ca 2 mm stora mot agarytan adhererade kolonier. Central opak zon som efter flera dygn kan bli typiskt stjärnformad, ”korslagda cigarrer”.

Pasteurella multocida: Små kolonier, ca 1-2 mm efter 1 dygn på blod och hematinagar.

Identifiering och minimikriterier[redigera]

Se Laboratoriemetodik – diagnostiska minimikriterier.

Resistensbestämning och resistensutveckling[redigera]

Acinetobacter species: Trimetoprimsulfa, karbapenemer, piperacillin/tazobactam, doxycyklin och fluorokinoloner är oftast effektiva. Multiresistenta isolat förekommer.

Aggregatibacter actinomycetemcomitans : Vanligen känslig för cefalosporiner, tetracyklin och fluorokinoloner. Ofta resistent mot penicilliner och aminoglykosider.

Pasteurella multocida: Generellt hög känslighet för betalaktamantibiotika, makrolider, tetracykliner och fluorokinoloner. Ofta resistent mot aminoglykosider.

Epidemiologisk typning[redigera]

Nosokomiala utbrott med Acinetobacter har kartlagts med olika nukleinsyrapåvisande metoder inklusive AP-PCR. PFGE torde idag vara förstahandsval.

Kvalitetskontroll[redigera]

  • Referensstammar
    • Acinetobacter baumannii CCUG 19096,
    • Aggregatibacter actinomycetemcomitans CCUG 13227,
    • Pasteurella multocida CCUG 43504.

Svarsrutiner[redigera]

I relevanta situationer svaras fynd ut med speciesbeteckning.

Laboratorierapportering[redigera]

Bakterierna är inte anmälningspliktiga.

REFERENSER[redigera]

  • Schreckenberger, P.C. et al. Acinetobacter, Achromobacter etc., and other nonfermentative Gram-negative rods. In Manual of Clinical Microbiology, 8th edition. Vol 1: Chapter 49;749-779.
  • Ellis, M.E 1998. Gram-negative bacillary pneumonia. In: Infectious diseases of the respiratory tract, 130-147. Ed. Michael Ellis. Cambridge University Press.
  • Von Graevenitz, A. Actinobacillus, Capnocytophaga etc., and other fastidious or rarely encountered Gram-negative rods. In Manual of Clinical Microbiology, 8th edition. Vol 1: Chapter 39;609-622.