Genital herpes simplex-provtagning

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Huvudartikel:Genital herpes simplex-infektion



Numera rekommenderas generellt för rutindiagnostik av genital herpes analys med nukleinsyrabaserade metoder som har högre känslighet än odling och hög specificitet. Serologisk diagnostik är aktuell vid täta recidiv där annan metodik utfallit negativt för bekräftande av diagnosen och vid utredning av primärinfektion. Vid akuta frågeställningar kan också antigenpåvisning i blåssekret vara aktuell.


Prov för odlingsdiagnostik av genital herpes[redigera]

Indikation[redigera]

Vissa större viruslaboratorier erbjuder fortfarande virusodling från blåssekret för diagnostik av genital herpes. För optimal känslighet krävs adekvat provtagning och transport. Metoden kräver ett laboratorium med möjlighet att arbeta med cellkulturer och vana att hantera höginfektiöst material. Sådan diagnostik utförs på de virologiska laboratorierna samt vissa mikrobiologiska laboratorier i landet.


Provtagning[redigera]

Provtagningsmateriel[redigera]

Vid förvaring i rumstemperatur förlorar HSV snabbt sin infektiositet, ofta inom ett dygn. Viruset tål ej heller intorkning. Transportmedier kan motverka detta och tillhandahålls därför för transport av patientprov till laboratoriet.


Provtagningsförfarande[redigera]

Största mängden virus finns i färska blåsor/sår. Ta därför prov från blåsor eller sår i tidigt stadium. Bäst resultat får man inom tre dagar efter sjukdomsdebut men det kan löna sig att ta prov fram till tidpunkten för krustabeläggning.

Vid provtagningen används provtagningspinne av beprövad kvalitet, exempelvis med bomull/rayonarmering eller flockad pinne.

  • Blåsor: Välj färskast möjliga blåsa/or. Ta bort ev. blåstak eller krusta med steril armerad pinne/kanyl eller sprutspets. För provtagningspinnen med lätt tryck över blås-/sårbotten, varvid så mycket sekret som möjligt sugs upp och cellmaterial från blåsbotten medföljer.
  • Sår: Torka försiktigt bort sekret med steril koksaltlösning. Provtagningspinnen gnuggas med ett visst tryck mot sårbotten så att cellmaterial medföljer.
  • Cervix: Cervixmynningen rengörs ordentligt med steril tork före provtagningen för att minska svamp-/bakteriekontamination. Prov skall tas från cylinder-/övergångsepitelet i cervixkanalen där provtagningspinnen roteras samt från eventuella lesioner på cervix så att sekret och cellmaterial medföljer.

Indikationer för provtagning från cervix föreligger vid cervicit på misstänkt herpesbasis samt för att spåra cervixutsöndring vid vissa frågeställningar hos gravida kvinnor.

  • Uretra: Rotera provtagningspinne i uretramynningen. Prov tas vid klinisk misstanke om herpesinfektion i denna lokalisation.

Efter provtagning förs provtagningspinnen ned i transportröret (om virocultpinne används, förs den ned i plaströret varefter nederdelen av röret pressa ihop så att bomullen fuktas med transportvätskan). Prov förvaras i väntan på transport vid 4 °C - fryses ej

Provförvaring och transport[redigera]

Prov bör ej frysas, bäst sker förvaring i kylskåp tills transport sker. Såväl egentillverkade som kommersiella transportmedier tillåter förvaring och transport i rumstemperatur under flera dagar utan större förlust av infektiositet.


Laboratoriediagnostik[redigera]

Odling på cellkultur. Cytopatogen effekt bedöms i mikroskop. Verifiering med immunofluorescens eller PCR.


Bedömning och svarsrutiner[redigera]

Positiv odling besvaras Herpesvirus påvisat med angivande av typ. Ej anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.


Prov för nukleinsyrabaserad diagnostik av genital herpes[redigera]

Indikation[redigera]

Diagnostik av genital herpes utföres numera rutinmässigt med PCR för påvisande av HSV 1/HSV 2 i material från genitala sår. Metoden har högre känslighet än traditionell odling eller antigenpåvisning och utgör referensmetodik.


Provtagning[redigera]

Provtagningsmateriel[redigera]

Kommersiellt provtagningsset för virus. Cytobrush och rör med PCR-buffert eller fysiologisk koksaltlösning.


Provtagningsförfarande[redigera]

  • Blåsor: Välj färskast möjliga blåsa/or. Ta bort ev. blåstak eller krusta med steril armerad pinne/kanyl eller sprutspets. För den provatgningspinnen med lätt tryck över blås-/sårbotten, varvid så mycket sekret som möjligt sugs upp och cellmaterial från blåsbotten medföljer.
  • Sår: Torka försiktigt bort sekret med steril koksaltlösning. Provtagningspinnen gnuggas med ett visst tryck mot sårbotten så att cellmaterial medföljer.
  • Cervix: Cervixmynningen rengörs ordentligt med steril tork före provtagningen för att minska svamp-/bakteriekontamination. Prov skall tas från cylinder/övergångsepitelet i cervixkanalen där provtagningspinnen roteras samt från eventuella lesioner på cervix så att sekret och cellmaterial medföljer.

Indikationer för provtagning från cervix föreligger vid cervicit på misstänkt herpesbasis samt för att spåra cervixutsöndring vid vissa frågeställningar hos gravida kvinnor.

  • Uretra: Rotera provtagningspinne i uretramynningen. Prov tas vid klinisk misstanke om herpesinfektion i denna lokalisation.


Provförvaring och transport[redigera]

Proverna kan förvaras i rumstemperatur, kyl eller frys. Transport kan ske i rumstemperatur.


Laboratoriediagnostik[redigera]

Påvisande av virus med PCR. Vid positivt utfall samtidig typning av virus.


Bedömning och svarsrutiner[redigera]

Vid positivt utfall svaras Herpesvirus (typ) påvisat. Ej anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.


Prov för serologisk diagnostik av genital herpes[redigera]

Indikation[redigera]

Serologisk diagnostik av genital herpes simplex kan vara aktuell vid frågeställning primär eller recidiverade HSV-infektion. Kongenital/neonatal HSV-infektion. Viral meningit/encefalit. Antikroppspåvisning (IgG, IgM).


Provtagning[redigera]

Provtagningsmateriel och provtagningsförfarande[redigera]

  • Helblod utan tillsats (rör för 7 mL)


Provförvaring och transport[redigera]

Proverna kan förvaras i rumstemperatur eller kyl. Transporten kan ske i rumstemperatur.


Laboratoriediagnostik[redigera]

Antikroppsanalys med ELISA-teknik. Western blot-teknik utgör referensteknik för typspecifik antikroppsanalys. Typspecifika antikroppsanalyser avseende HSV finns tillgängliga på de flesta virologiska laboratorier.

Bedömning och svarsrutiner[redigera]

Svaren anges antigen som positivt eller negativt med angivande av typ, men kan också anges som högsta positiva spädningstiter.

Ej anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.


Prov för antigendetektion vid diagnostik av genital herpes[redigera]

Indikation[redigera]

Aktuellt vid akuta frågeställningar. Kontakta alltid aktuellt laboratorium inför provtagning.


Provtagning[redigera]

Provtagningsmateriel[redigera]

  • Objektglas
  • Lancett, kanyl eller fiberarmerad provtagningspinne.


Provtagningsförfarande[redigera]

  • Blåsmaterial och kornealskrap: Skrapa material från blåsbotten med baksidan av ett lancettblad, en kanyl eller fiberarmerad provtagningspinne. Använd objektglas, helst etsad ring eller maskering, markera annars med spritpenna en 50-öringstor ring runt provet. Rulla provtagningspinnen mot objektglaset inom markerat område i en droppe fysiologisk koksaltlösning. Ta minst 2, gärna flera objektglas. Låt preparaten lufttorka.

Provförvaring och transport[redigera]

Glasen märks med patientidentitet och provtagningsdatum, och placeras i objektglastransportrör. Glasen får inte läggas ihop mot varandra.

Proverna kan förvaras i rumstemperatur eller kyl. Transporten kan ske i rumstemperatur.


Laboratoriediagnostik[redigera]

Avläsning i fluorescensmikroskop


Bedömning och svarsrutiner[redigera]

Vid positiv bedömning (en enda typisk fluorescerande cell räcker) svaras ut: Herpesvirus påvisat.

Ej anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.