Infektioner i manliga genitalia

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ

---

Infektioner i manliga genitalia

I avsnittet berörs inte urinvägsinfektion eller normala kliniska förlopp vid STI-sjuk-domar.

Infektioner i penis (N48.2)

Det är sällsynt med infektioner i penis p.g.a. god genomblödning. Ibland kan furunklar på penis ge cellulit och djupa infektioner, t.o.m. cavernosit. Etiologin är S. aureus eller betahemolytiska streptokocker (S. pyogenes, GCS, GGS). Liknande komplikation kan uppstå från ett uretralt fokus med gonokocker.

Prostatit

Prostatit är ett samlingsnamn för flera svåravgränsbara entiteter med okänd genes i flertalet fall. Det har beräknats att ca hälften av alla män drabbas någon gång under sin livstid. Till prostatitsymtom räknas smärt- och tyngdkänsla perinealt, ibland med utstrålning till ljumsken, ned i pungen eller ryggslutet.

Akut bakteriell prostatit (N41.0)

är en ovanlig infektion. Patienten har påtagliga infektionstecken såsom feber och allmänpåverkan i kombination med frekventa trängningar och dysuri. Prostatakörteln är starkt ömmande vid palpation. Ett högt antal vita noteras i urinen som i regel är odlingspositiv liksom ofta odlingar från blod. Komplikation till akut bakteriell prostatit är abscess eller infarkt i prostata samt kronisk bakteriell prostatit.

Bakterieflora: Enterobacteriaceae, Pseudomonas spp och enterokocker dominerar.

Vid kronisk bakteriell prostatit (N41.1)

har patienten långdragna återkommande prostatitbesvär och ibland symtom på UVI med upprepat fynd av en viss mikroorganism trots symtomfria intervall. För att säkert ställa diagnosen gjordes tidigare provtagning enligt Stamey*. Numera används ej metoden p.g.a. dålig sensitivitet. Ej heller görs isolerad odling på exprimat p.g.a. risk för tillblandning av uretraflora. Vävnadsodling från öppen resektion av benign hyperplasi utan infektionstecken kan ge positiv odling. Punktion för odling av prostata via perineum, som endast används i studiesammanhang, har låg specificitet.

I rutinen ställs därför diagnosen på anamnes och med visst stöd av urinodling.

Bakterieflora: Som vid akut bakteriell prostatit.

Icke-bakteriell prostatit (N41.9)

utgör > 90 % av all prostatit. De klassiska tecknen på på prostatit (se ovan) föregås ofta av nedkylning. Varma bad lindrar symtomen.

Mikroorganismer kan inte påvisas vid odling av urin eller prostataexprimat. Vid förekomst av inflammatoriska celler i exprimatet har nyligen gjorts nukleinsyrafynd av bakteriell genes i betydligt större omfattning än om exprimatet saknat inflammatoriska celler.

Prostataabscess (N41.2)

är en sällsynt komplikation vid bakteriell prostatit som kan drabba diabetespatienter och andra immundefekta individer eller vid antibiotikasvikt.

Bakterieflora: Genesen var tidigare Neisseria gonorrhoeae men är nu vanliga uropatogener. Hematogent nedslag av Staphylococcus aureus i prostata kan ge abscess.

Epididymit (N45.-)

Inflammation av bitestikeln kan bero på uppåtstigande infektion eller lokalt trauma. Symtomen är smärta i ena skrotalhalvan, ibland med dysuri och flytning. Lokal rodnad och svullnad i bakre portionen av ena testikeln kan småningom övergå till en generell svullnad på basen av en epididymit/orkit.

Bakterieflora: Hos yngre individer dominerar Chlamydia trachomatis. Även Neisseria gonorrhoeae kan förekomma. Hos äldre dominerar de vanliga uropatogenerna med gramnegativa stavar i 2/3 av fallen.

Bakteriell orkit (N45.-)

Infektion i testis är oftast sekundär till epididymit. Patienten är febril, påverkad och har mycket ont med utstrålning till inguinalkanalen. Testikeln är rejält svullen. Kirurgisk intervention är nödvändig och diagnostiskt viktig för att utesluta testistorsion.

Bakterieflora: Densamma som vid epididymit. Vid hematogen spridning kan andra mikroorganismer komma ifråga, t.ex. Salmonella spp.