Trichomonas vaginalis-bilaga7

Huvudartikel: Trichomonas vaginalis

Sekundärartikel till: Trichomonas vaginalis-laboratoriediagnostik

---

Teknik för direktmikroskopi av Trichomonas

En droppe vaginalsekret tas från bakre vaginalfornix till ett objektglas och blandas med lika delar kroppstempererad fysiologisk NaCl. Uretrasekret behandlas likartat. Urin (10 mL) centrifugeras 10 min vid 500g. Bottensatsen används för mikroskopi och odling. Preparatet täcks med täckglas och granskas omedelbart med x 40 objektiv i ljusmikroskop eller med faskontrast.

Figur 11. Trofozoiter av Trichomonas vaginalis (Giemsa-färgning, Wikimedia Commons, public domain)

T. vaginalis är något större än en leukocyt och rör sig med hjälp av sina flageller och ett undulerande membran på ett karakteristiskt ryckigt vis. Orörliga T. vaginalis kan ej detekteras i våtpreparat.

Samma mikroskoperingsteknik används vid avläsning av odlingar.

Recept: Diamonds medium enl. Fouts & Kraus

Streptomycin utbytt mot netimicin

• Trypticase 2,0 g
• Jästextratkt 1,0 g
• Maltos 0,5 g
• L-cystein hydroklorid 0,1 g
• Askorbinsyra 0,02 g

Löses i 90,0 mL aq dest. Justera pH till 6,0. Autoklavera 10 min. Kyl till 48 C och tillsätt:

• Inaktiverat sterilt hästserum 10,0 mL
• PcG 0,6 mg
• Netimicin 2,0 mg
• Amfotericin B 0,2 mg
• Agar 0,1 g

Dispenseras på sterila skruvkorksrör à 9 mL/10 mL rör. Förvaras i kylskåp.

Hållbarhet ej tillräckligt utvärderad, men buljongen kan frysas med sex månaders hållbarhet (Lillemor Karlsson, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, personligt meddelande)

Kvalitetskontroll

Referensmaterial saknas.

REFERENSER

• 1. Cudmore S L et al. Treatment of infections caused by metronidazole-resistant Trichomonas vaginalis. Clin Microbiol Rev. 2004;17: 783-793.

• 2. Fouts A C, Kraus S J. Trichomonas vaginalis: reevaluation of its clinical presentation and laboratory diagnosis. J Infect Dis 1980;141:137–143.

• 3. Hobbs M M et al. Methods for detection of Trichomonas vaginalis in the male partners of infected women: implications for control of Trichomoniasis. J Clin Microbiol 2006;44:3994-3999.

• 4. Seña A C et al. Trichomonas vaginalis infection in male sexual partners: implications for diagnosis, treatment, and. prevention. Clin Infect Dis 2007;44:13–22.

• 5. Mayta H et al. 18S Ribosomal DNA-based PCR for diagnosis of Trichomonas vaginalis. J Clin Microbiol. 2000. 38: 2683-2687.

• 6. Radonjic I V et al. 2006. Diagnosis of Trichomonas vaginalis infection: The sensitivities and specificities of microscopy, culture and PCR assay. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 126:116-120.