UVI-provtagning-blåspunktion

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000


Blåspunktion[redigera]

Denna metod undviker problemet med kontamination, som kan uppstå vid mittstråleprov eller påsprov, och rekommenderas därför för provtagmng på spädbarn och patienter i alla åldrar, som tidigare haft svårtolkade urinodlingsfynd.


Metodbeskrivning[redigera]

Vuxna[redigera]

  • Material:
    • kompress
    • klorhexidinsprit
    • 0,8 mm spinalnål eller 0,8 min 4 cm kanyl
    • 20 mL spruta
    • häftplåster
    • 2 plaströr till urinen

Utförande[redigera]

Patienten ombeds dricka mycket och avstå från att kissa. Då patienten känner trängningar vid lätt palpation ovan symfysen är blåsan tillräckligt fylld. Punktionen utförs med patienten liggande på en brits. Huden tvättas med klorhexidinsprit i medellinjen ca 5 cm ovan symfysen. Lokalanestesi kan läggas subkutant, men är inte nödvändig i de flesta fall. Kanylen fäst vid en 20 mL spruta eller spinalnålen förs med en snabb rörelse genom hud, bukvägg och blåsvägg. Urin aspireras och fylls i plaströr.

Urinfig5.jpg

Spädbarn[redigera]

Blåspunktion är det bästa sättet att få ett representativt urinprov. Metoden har låg komplikationsfrekvens (ca. 0,2 %) och hög andel lyckade försök.

  • Kontraindikationer
    • tom blåsa
    • dehydrering
    • utspänd buk
    • förstorade inre organ
    • missbildningar i bukorganen
    • missbildningar i urogenitalorganen
    • blödningsbenägenhet
  • Material
    • kompress
    • klorhexidinsprit
    • 0,8 mm 3 cm kanyl
    • spruta 3-10 mL
    • häftplåster

Utförande[redigera]

Kontrollera att barnet inte kissat under föregående 30-45 minuter, antingen genom att se att blöjan är torr eller genom att sätta på en urinpåse. Barnet läggs på ett undersökningsbord och hålls stilla av en förälder eller assistent. Tvätta suprapubiskt med klorhexidinsprit. Ofta vill barnet kissa så snart blöjan tas av. Medhjälparen kan försöka förhindra detta genom att på pojkar klämma om penis. På flickor fungerar det ibland att trycka mot uretramynningen (Ett fångat mittstråleprov är i denna situation bättre än ett påsprov).

Punktera 1-1,5 cm ovan symfysen. Kanylen sticks in vinkelrätt mot huden, med stickriktningen vinklad 10-30 grader från lodlinjen genom att sprutan lutas åt fotänden (Fig 5). Då motståndet minskar, efter det att kanylen stuckits in 1-2 cm, har blåsan punkterats. Aspirera urin och dra ut kanylen. Tryck lätt över punktionsstället tills eventuell blödning avstannat. Överför urinen till ett plaströr.

  • De vanligaste misstagen är
    • att inte vänta tills blåsan är fylld
    • att sticka in kanylen för nära symfysen
    • att luta sprutan åt huvudändan