MYKOLOGI, ögoninfektioner

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Ögoninfektioner


Mykologi, ögoninfektioner

Mykotisk keratit

I industrialiserade länder dominerar Candida albicans och C. pseudotropicalis som etiologiskt agens vid mykotisk keratit. Aspergillus spp och ibland Pseudallescheria boydii kan även förekomma. Dimorfa svampar är ovanliga men Blastomyces dermatidis kan förekomma. Svårtypade isolat bör sändas till referenslaboratorium för mykologi.

Svampkeratit är en viktig orsak till blindhet i tropiska länder och svarar där för 30 % av ulcerativa keratiter. Vanliga agens är mögel som Fusarium (aggressiv), Aspergillus (moderat) och svartmögel som Curvularia (mild), Acremonium, vissa Pencillium spp mfl arter. De som drabbas av mögelkeratit är främst friska unga män, företrädesvis lant- och jordbruksarbetare i områden med tropiskt klimat. Infektionen uppstår sekundärt till ett trauma med kontaminerat material såsom taggar, växtdelar, jord eller djurepitel. Klimatet har stor betydelse och avgör tillväxtbetingelsema för svamparna vilket ger upphov till lokala säsong- och artvariationer.

Jästkeratit är mindre aggressiv än mögelkeratit och någon lokal predisponerande faktor finns ofta (defekt slutning av ögonlocket, nedsatt tårsekretion). Generella faktorer kan även förekomma (diabetes, immunsuppression, generell kortisonbehandling). Herpeskeratit eller skavande och bristfälligt desinficerade kontaktlinser kan disponera för svampinfektion i kornea, medan det är mindre säkert om lokal kortisonbehandling gör detta. Ibland kan s k naturmediciner som ges i ögat vara förorenade med svamporganismer eller disponera för infektion.

Vid misstanke om mykotisk keratit bör man förhöra sig om förekomst av trauma, ifall steroidbehandling förekommit, diabetes, antibiotikabehandling, ssk lokal sådan, symtomens varaktighet och förlopp. Det är viktigt att ha den epidemiologiska situationen klar, dvs trolig smittort, om möjligt vilka mögel som är aktuella lokalt.

Man undersöker om lokala predisponerande faktorer föreligger. Korneala sår beskrivs vid svampkeratit ha en fast, ofta torr kant. Ibland ses trådformiga infilrat in i f ö normal kornea. Satellitlesioner kan förekomma. Hypopyon och mild irit är vanliga. I vissa fall har keratiten ett kroniskt förlopp med månaders anamnes och minimal inflammatorisk reaktion.

Endoftalmit

Exogen endoftalmit kan uppkomma efter öppna kirurgiska inglepp i ögat. Penetrerande trauma kan också föra in svamporganismer i ögat och i vissa fall kan keratit gå över i endoftalmit.

Jästinfektion med C.albicans eller Candida spp. är vanligast. Trichosporon beigelii och k har mer sällan beskrivits ge upphov till endoftalmit. Disseminerande infektion med Candida, Cryptococcus eller annan svamp kan ge metastatisk endoftalmit, som en del av den generaliserade infektionen.

Riktad diagnostik av svampinfektioner

Sedvanliga svampsubstrat inkuberade i 25-30 °C och 37 °C bör användas. Sabouraud-glukosagar och dextrosblodagar är lämpliga. Antibiotika kan tillsättas för att undertrycka bakterieväxt. Ett BHI-buljongrör inkuberat vid 30 °C är lämpligt att komplettera med. Synlig växt uppkommer oftast efter ett par dagar men förlängd inkubering till ca 4 veckor rekommenderas.

Signifikant svampväxt definieras som fynd av samma art på två eller fler medier, eller positivt direktprov plus växt på ett medium. Om samma svamp finns i konjunktivalsäckarna på båda ögonen likväl som på kornea kan det röra sig om ickesignifikant kolonisering.

Vid misstänkt svampinfektion i ögat är direktpreparat med fluorescensfägning en snabb och specifik metod, även om sensitiviteten inte är så hög. Prov som kommer för svampodling bör färgas med Blankophor som binder till kitinet i svampens cellväggar. Vid ultraviolett belysning av preparatet framstår svampstrukturerna med grönaktig fluorescens mot svart bakgrund. Ett positivt direktpreparat för svamp förstärker betydelsen av motsvarande odlingsfynd från ytliga ögonaffektioner som keratit, där kontamination kan förekomma.

Odling är oftast känsligare än direktpreparat, varför man kan dra slutsatsen att svampen förekommer rikligt om direktpreparatet är positivt. Det är också fullt möjligt att hitta svampar i gramfärgade preparat. Alla svampar är grampositiva.